Fiskelyckan prövas i Torhamn

Hans Alerstedt på Kafe Måsen i Torhamn

 I går var jag och Göran Johansson från Hönsalottas luffarmuseum och Kjell Åberg från Nybro i Torhamn och lyssnade på den förträfflige musiken Hans Alerstedt från Lindås när han framförde ett program med enbart Sven Ingvars låtar.
Platsen var idyllen vid Kafe Måsen och det blev en fantastisk kväll.  Hans Alerstedt höll på i nästan två och en halvtimma sjungades och berättandes anekdoter och kunskap om den store artisten Sven Magnusson som gick bort i våras, frontmanen i Sven Ingvars. Ett 70-talet besökare och ett gäng ladusvalor njöt av musiken. Torhamn ligger öster om Karlskrona vid Östersjöns strand.  

Sothöna

Sothöna (Fulica atra) är en vattenlevande fågel som tillhör familjen rallar. Den har en rund kroppsform, skiffersvart fjäderdräkt och vitaktig näbb med en fjäderlös pannsköld, och nickar med huvudet när den simmar. Arten, som ofta delas upp i fyra underarter, häckar i Nordafrika, Europa och stora delar av Centralasien till Japan och söderut till Australien och Nya Zeeland. Delar av populationen är stannfåglar medan de som häckar i kallare områden flyttar söderut om vintern. Mer om sothöna kan läsas här. Bilderna togs lördagen den 8 juli i Karlskrona

Ejder

Ejder (Somateria mollissima) är en fågel som tillhör underfamiljen Merginae. Den är en stor och tung dykand som mäter 60–70 cm. Ejdern har en karaktäristisk huvudprofil med kilformad näbb som är fjäderklädd på sidorna. Den adulta hanen (guding) i praktdräkt är kontrastrik, med svart hjässa, övergump och buk, blek näbbspets, ljusgrön nackfläck och är i övrigt vit, med rödrosa anstrykning på bröstet. Den adulta honan (åda) är året runt brunvattrad, från gråbrun till rödbrun eller sandfärgad beroende på underart och den har vitkantad mörk vingspegel. Ejdern har en komplicerad ruggningsstrategi varför den i eklipsdräkt har mycket skiftande dräkt i svart, brunt och vitt.

Ejdern är en kortflyttande flyttfågel som häckar i norra Europa, nordöstra Sibirien, norra Nordamerika och arktiska delen av Atlanten. Den flyttar i stora flockar och övervintrar ofta i könsseparerade flockar. Den förekommer främst i marina miljöer men besöker invatten tillfälligtvis. Ejdern lever mest av kräft- och blötdjur som den dyker efter eller snappar på måttligt djup. Under häckningstiden tar den även insekter. Arten är till största delen kolonihäckare och kan samlas i mycket stora och täta kolonier. Honorna är ofta mycket trogna den plats där de kläcktes och återvänder dit för att häcka. Ejdern placerar sitt bo nära vattnet och fodrar redet med dun. Honan lägger vanligtvis 4–6 grågröna ägg som hon ruvar i 25–30 dagar. Snart efter äggläggningen lämnar hanen häckningsplatsen och ger sig ut till havs där den lever i flockar med nästan enbart hanar. Ejderhonor uppvisar flera kooperativa häckningsstrategier och flera honor tar ofta hand om ungarna gemensamt.

Ejderdun är mycket lätt och har god isoleringsförmåga och saluförs som det finaste dunet på marknaden. Ejdern har ett mycket stort globalt utbredningsområde och en stor population varför den kategoriseras som livskraftig av IUCN. Mer om Ejder här

Skäggdopping

Skäggdopping (Podiceps cristatus) är en vattenlevande fågel som tillhör familjen doppingar. Arten häckar över stora delar av Europa och Centralasien. Den häckar även lokalt i utspridda kolonier i Afrika, samt i Australien och på Nya Zeeland. Merparten är flyttfåglar, men de flesta är kortflyttande.

Den häckar ofta i kolonier, i stora vassrika sjöar och vegetationsrika havsvikar i bräckt vatten. Den övervintrar utmed kusten, i isfria större sjöar, dammar och floder. Namnet har skäggdoppingen fått på grund av det svarta och rödbruna fjäderkrås den adulta fågeln har på huvudet i sommardräkt. Den är en av de större arterna bland doppingarna. I övrigt är den långhalsad och slank med lång smal näbb.

Som alla doppingar är skäggdoppingen en god simmare, en snabb dykare och reagerar på fara genom att dyka, snarare än att flyga sin väg. Fötterna är placerade långt bak på kroppen, nära stjärten, vilket gör den klumpig på land. Den lever främst av småfisk som den fångar genom att dyka. Den sväljer även egna fjädrar, förmodligen för att skydda matsmältningssystemet. I början av häckningssäsongen genomför paret ett iögonfallande spel. Boet är oftast en flytande plattform av vass och andra vattenväxter. Den lägger i genomsnitt 3-5 ägg som båda föräldrarna ruvar och den lägger ofta två kullar per häckningssäsong.

Skäggdoppingen kategoriseras av IUCN som livskraftig. Mer om Skäggdoppingar läses här
Bilderna är tagna i Karlskrona i dag

Kalmarsund VIII

Kalmarsund VIII är en bil- och passagerarfärja som trafikerade sträckan mellan Färjestaden på Öland och Kalmar på svenska fastlandet, innan Ölandsbron öppnades 1972.
Kalmarsund VIII byggdes 1963 på Kalmar varv. Hon är utrustad med en sjucylindrig Nohabdiesel på 1220 hk och KaMeWa-propellrar. Hon fungerade som bil- och passagerarfärja fram till 1972, då hon seglade som absolut sista färjan när Ölandsbron öppnades.

Hon såldes till Rijeka i Jugoslavien där hon i slutet av 1990-talet väntade upphuggning. År 1999 köptes färjan tillbaka till Färjestaden av privatpersoner. Hon genomgick omfattande upprustning och återställande till originalutförande.
2002 återkom hon till Färjestaden och seglade under ett par somrar i Kalmarsund, gjorde både turer regelbundet mellan Kalmar och Färjestaden och som chartrad

Kärrsnäppa

Kärrsnäppa (Calidris alpina) är en vadare som tillhör familjen snäppor. Den är en flyttfågel med cirkumpolär utbredning på norra halvklotet och brukar delas in i nio underarter. I dess häcknings- och övervintringsområden är den en av de vanligaste och mest kända småvadarna. Kärrsnäppan är 17-21 centimeter lång och har ett vingspann på 32-36 centimeter. Den är alltså stor som en stare, men knubbigare och med längre näbb. I sommardräkt har den rödbrun ovansida, svartstreckat bröst mot vit botten, typiskt svart fält på buken och i övrigt ljus undersida. I vinterdräkt har den rätt enfärgat brungrå ovansida, med ett ljusgrått bröstband som kontrasterar mot det vita bröstet och buken. Juvenilerna är gulbruna på översidan med två vitaktiga "V"-former på ryggen. De har vanligen svarta fläckar på sidorna eller buken. Benen och den något nedåtböjda näbben är svarta. De olika underarterna skiljer sig främst i mängden rödbrun färgning i sommardräkten, mängden svart på buken och näbbens längd och böjning. Näbbens längd varierar även mellan könen: honorna har längre näbbar än hanarna.

Kärrsnäppan häckar cirkumpolärt i arktiska och subarktiska områden. De fåglar som häckar i norra Europa och Asien är långtflyttande flyttfåglar som övervintrar huvudsakligen i Afrika, Sydeuropa och sydöstra Asien. De fåglar som häckar i Alaska och norra Kanada flyttar till Stilla havets och Atlantens kuster i Nordamerika.

Kärrsnäppan är mycket sällskaplig på vintern och bildar ibland stora flockar vid stränder. Man kan också se stora grupper flyga tillsammans under flyttningen eller i vinterområdet. Kärrsnäppan livnär sig genom att plocka smådjur som insekter, maskar och blötdjur i vattenytan vid stranden. Dess näbbspets är mycket känslig vilket ger dem möjlighet att finna föda begravd i sanden som de på ett karaktäristiskt vis söker efter genom rastlöst springande uppblandat med att de sticker ned näbben i sanden. Boet är en grund grop i marken, omgiven av låg växtlighet, där de oftast lägger 4 ägg. Äggen ruvas av båda föräldrarna och kläcks efter cirka tre veckor. Ungarna lämnar boet efter cirka ett dygn och blir flygfärdiga efter cirka tre veckor. Under tiden vaktas de av föräldrarna, men honan brukar överge familjen 7-10 dagar efter kläckning.

Kärrsnäppa fotograferat den 14 juli vid Sandby borg i sydöstra öland

Ölandsbron

Bild taget 160202

Ölandsbron går över Kalmarsund, mellan Kalmar på fastlandet och Färjestaden på Öland i Östersjön.

Den är en 6 072 meter lång balkbro och har en segelfri höjd på 36 meter och en fri brobredd på 13 meter. Högsta höjd 41,69 meter, lägsta höjd 6,65 meter. Bron är byggd av armerad betong i 155 spann varav högbrodelen i 6 spann om 130 meters spännvidd. Den är Sveriges längsta bro, om man bara jämför de brodelar som befinner sig på svenskt territorium (Öresundsbron, som är längre, är delvis byggd på danskt territorium).

Vägen som går över bron är länsväg 137, vilken ansluter till E22 på fastlandet, och länsväg 136 på Öland.

Fortsatt Klass två varning på Öland

SMHI har nedgraderat i sin senaste varning Kalmar län utan Öland till klass 1.
På efternatten natt mot måndag. Västlig eller nordvästlig vind. med i den södra delen byar på 20-24 m/s, i den norra ca 20 m/s.

Öland har fortsatt Klass 2 varning: Kalmar län, Öland.
På efternatten natt mot måndag. Västlig eller nordvästlig vind. med i den södra delen byar på 24-28 m/s, i den norra 18-23 m/s.

Fortsatt klass 2 varning på följande område.
Skåne län, Blekinge län, Hallands län, Gotland och Västra Kronoberg.Vidare har Kattegatt, Öresund, Södra och sydöstra Östersjön klass 2 varning.

Resterande Småland, Västergötland, Dalsland har en klass 1 varning plus samtliga övriga farvatten

Varningarna är utfärdade kl 14:18

Svanar i Kalmarsund

Två knölsvanar på ett spegelblankt Kalmarsund vid Revsudden. Fotograferat på kvällen lördagen den 26 september.

Ljungnäs

Spegelblank sund vid Ljungnäs som ligger några mil norr om Kalmar. Bilden är tagen lördagkväll i går. 

Månförmörkelse i natt

Månen fotograferad när den precis gått upp vid Revsudden i gårkväll. Man ser Öland tvärsöver Kalmarsund.  

Inatt är det månförmörkelse i kombination med supermåne. Är du morgonpigg tycker vi att du kan ta med dig din kamera och föreviga den röda månen. Det dröjer nära tre år till nästa chans.

HÅLLTIDER
1) 02.11 – Förmörkelsen börjar
2) 03.07 – Delvis förmörkelse börjar
3) 04.11 – Totala förmörkelsen börjar (Månen börjar bli röd)
4) 04.47 – Maximal total förmörkelse
5) 05.23 – Totala förmörkelsen slutar
6) 06.27 – Delvis förmörkelse slutar
7) 07:02 – Månen går ned (i Kalmar)

När du ändå är ute och tittar på månen, kan du passa på att titta på de tre planeterna Venus, Mars och Jupiter.
Venus lyser överlägset starkast i öst. Strax nedanför till vänster om Venus syns stjärnan Regulus och intill den en svagt lysande Mars. Jupiter går upp sist och har du med dig kikare kan du se tre av planetens fyra stora månar, Ganymedes, Europa och Callisto. Månen Io gömmer sig bakom planeten.

Venus går upp i Kalmar 02:52
Mars går upp i Kalmar: 03:26
Jupiter går upp i Kalmar: 04:22

Delfiner i Pataholm

Under några veckor så har ett par delfiner synts till utanför Pataholm. I dag var jag där och lyckades få med mig några bra bilder.

Flasknosdelfiner hör normalt sett inte i Kalmarsund men det händer då och då att dom letar sig in i sundet.

Delfinen som också kallas Öresvin förekommer i tropiska och tempererade delar av Atlanten, Stilla havet, Medelhavet och Svarta havet. Det lever i närheten av kuster och når där också grunda bukter och laguner. På grund av stigande vattentemperaturer uppträder arten allt mer i ursprungligen kalla havsområden, som till exempel Nordsjön.

Öresvinet lever i små grupper som simmar tillsammans. I en grupp ingår vanligen två till femton individer. Sällan består gruppen av 100 individer eller till och med 1000 individer. I Atlanten ligger genomsnittet vid fem individer men i Stilla havet och Indiska oceanen ligger det troligen högre. Ofta är gruppstorleken större i det öppna havet än nära kusten. Varje dag simmar de 60 till 100 kilometer och dyker till mellan 4-50 meters djup, men de kan dyka mycket längre. Under ett test med en tränad delfin lyckades denna dyka ända ner till 500 meter. En flock består av en gammal hanne och några honor med deras ungar. Hanar som är icke könsmogna bildar egna grupper. Djur i flocken kommunicerar med visslande ljud och olika klick-ljud. Många forskare studerar detta "språk". En del vetenskapsmän menar att "språket" är avancerat medan andra tror att delfinerna endast kan förmedla sin identitet och den aktuella känslan.

Öresvinet är grått och har en ljusare buk. Det är mellan 3,4 och 3,9 meter långt och mellan 150 och 200 kg tungt. I sällsynta fall når den 650 kilogram. I nosen finns upp till 80 likformiga tänder. Öresvinet känns lätt igen på grund av den mörka ryggfenan som har formen av en skära. Liksom alla andra delfiner avsöndrar arten varannan timme det yttre hudlagret. På så sätt minskar den vattnets strömningsmotstånd.

Klick-ljudet används för ekolokalisering. Ljudet riktas i en koncentrerad stråle framåt. Öresvinet har två små öronöppningar men den största delen av det återkommande ljudet leds genom munnen till innerörat. På så sätt hittar djuret till exempel byten men även synen är bra. Födan består huvudsakligen av små fiskar. Ibland fångar öresvin bläckfiskar och kräftdjur. Delfinens tänder är enbart till för att fånga och hålla fast bytet som sväljs helt.

Efter en dräktighet på ett år föds en cirka 120 cm lång (0,8 till 1,4 m) och 15 till 30 kg tung unge.

Födseln tar upp till två timmar. Ungdjurets stjärtfena kommer normalt först ut, annars riskerar ungen att drunkna vid födelsen. Sedan bogserar mamman ungen till vattenytan så att den får luft. Enligt undersökningar av Jerome Siegel et al. av University of California i Los Angeles sover honan så gott som aldrig de första två veckorna efter födelsen. Även kalven är hela tiden vaken men ökar trots allt i vikt. Andra medlemmar i flocken skyddar mamman så att hon inte blir ett byte för hajar. Ungarna dias ett år och sedan stannar de två år till vid mamman. Tvillingfödslar förekommer, men då mammans mycket näringsrika mjölk (ca 50 % fett) inte räcker till två överlever sällan båda. Öresvinet blir i naturen ungefär 25 år gammalt. Individer i fångenskap kan bli uppåt 50 år gamla. Ungarna har morrhår när de föds, men de tappar dem efter en vecka. Märkena efter hårsäckarna sitter dock kvar hela livet.

Det är fantastiskt att se vilda delfiner i Sverige-

Delfinerna skapar en delfinfeber hos allmänheten och många lockades ut till Pataholm för att titta, fotografera och filma på dom

Talludden

Talludden, Färjestaden, Öland den 22 juni 

Minerva i Kalmar

Minerva är ett 130 meter långt fartyg som kan ta upp till 350 passagerare och anlöpte Kalmar hamn under dagen
Minerva byggdes som spionfartyget Okean 1989 i det dåvarande Sovjetunionen. Efter sammanbrottet såldes skrovet 1994 till det brittiska bolaget Swan Hellenic, uppger Helsingborgs Dagblad.

Det italienska varvet T.Mariotti S.p.A. i Genua byggde om båten till kryssningsfartyg. 1996 blev fartyget klart.

Kapelludden

Kapelludden är en by och en våtmark på Ölands östkust i Bredsättra socken cirka fyra kilometer öster om Bredsättra by. Kapelludden har ett mycket rikt fågelliv vid strandängarna och vikarna.

Under medeltiden kallades platsen Sikavarp eller Sikehamn och tros då ha varit fiskeläge och handelsort, men det är oklart hur omfattande verksamheten varit.Det påstås dock i vissa historieskrivningar att handeln var såpass aktiv att ortens handelsprivilegier drogs in av Johan III efter att Kalmar och Borgholm klagat över konkurrensen. Kapelluddens bebyggelse är numera begränsad till en mindre fiskehamn med fiskebodar, ett fyrtorn och ett bostadshus.

Stenkorset med treklöverbladsutformning på de övre armarna är troligen samtida eller äldre än kapellet. Korset bröts i tre delar då det slogs omkull av bråte från en förfallen fiskebod under orkanen Per den 14 januari 207. Delarna tillvaratogs av länsmuseet[4] och restaurerades. Korset lyftes åter på plats i oktober samma år

Kapelluddens fyr är en sk. heidenstamfyr. Fyren som ritades av Albert Theodor Gellerstedt byggdes på 1872 Helsingborgs mekaniska verkstad och transporterades i delar till Kapelludden där den monterades. År 1887 byttes rovoljelampan ut mot en fotogenlampa och 1908 installerades luxljus. Fyren elektrifierades 1942 och fick då en lampa på 1000 Watt.

Fyren är byggnadsminne sedan 1973.

Under 1200-talets första hälft uppfördes ett kapell på platsen, stort nog att kunna hysa en större församling under de tider på året då handeln var som mest aktiv.[3]

Heliga Birgitta tros ha blivit skyddshelgon för kapellet under 1400-talet. Hennes kvarlevor sägs ha förts i land vid udden 1374 via dåvarande Danzig under transporten från Rom till hennes födelseort Vadstena. En annan teori är att kapellets namn istället syftar på det irländska helgonet Brigida av Kildare,[2] som levde under 400- och 500-talen och som också givit namn åt det svenska helgonet.

Idag är kapellet en ruin. Förutom kapellets norra gavel har de flesta ytterväggarna förfallit till endast någon meters höjd. Den södra gaveln kollapsade under en vinterstorm 1914.

Kapellet är även känt som Långöre kapell