Stormen Helga har passerat

Stormen Helga som passerade fredagen den 4 december tog en något nordligare bana än novemberstormarna Gorm och Frej. Därför var det stationer i norra Götaland och södra Svealand som hade blåsigast den här gången. Till exempel noterade Måseskär vid Bohuskusten och Pålgrunden i Vänern den högsta medelvinden sedan stormen Per den 14 januari 2007.

Det är inte slut på det blåsiga vädret ännu och Helga föjs av extremt höga flöden i små vattendrag i västra delen av Västra Götalands län.
Julmånadens första storm passerade södra Sverige under fredagen den 4 december. Stormlågtrycket hade namnet Helga och tog en något nordligare bana än novemberstormarna Gorm och Freja.

Det innebar att det den här gången var stationer i norra Götaland och södra Svealand som hade blåsigast. Till exempel noterade Måseskär vid Bohuskusten och Pålgrunden i Vänern de högsta medelvindhastigheterna sedan stormen Per den 14 januari 2007.
Station Medelvind under Helga.

Måseskär 29,3 m/s 29,6 m/s 14 jan 2007 (Per)
Väderöarna 29,0 m/s 30,1 m/s 10 jan 2015 (Egon)
Pålgrunden 25,8 m/s 26,3 m/s 14 jan 2007 (Per)
Landsort 24,7 m/s 25,8 m/s 9 nov 2010

När det gäller byvindarna är det kanske märkligaste värdet 32,1 m/s i Kettstaka i sydligaste Närke. Det vill säga snudd på orkanbyar och en ordentlig putsning av stationens tidigare byvindsrekord på 26 m/s. Men en ordentlig reservation är på plats eftersom stationen saknar data från de beryktade stormarna Gudrun 2005 och Per 2007.

Stormbyar förekom även vid en del andra inlandsstationer nämligen Floda, Gårdsjö, Hällum, Kolmården-Strömsfors och Visingsö. För dessa stationer var det dock inte fråga om några rekord. Den allra högsta byvindhastigheten rapporterades från Måseskär med 37,9 m/s. I samband med stormen Egon den 10 januari i år så uppmättes något högre byvindar vid Måseskär.

Återkomsttiden för byvindhastigheterna under stormen Helga var ungefär tio år i ett stråk över norra Götaland och sydligaste Svealand. Havsvattenståndet nådde inte fullt så extrema värden som under stormen Gorm i slutet av november. Kungsvik vid Bohuskusten har dock varit uppe i cirka en meter över medelvatten.
Det rikliga regnandet den senaste tiden och det höga vattenståndet i Västerhavet resulterar i extremt höga flöden i mindre vattendrag i Västra Götalands län.

Namnet Helga gavs av den danska vädertjänsten (DMI) liksom även novemberstormarna Gorm och Freja.

Uppdatering av stormen

SMHI har nu uppgraderat sin varning för hela södra Sverige där klass 2 varning nu råder. För Kalmar län förutom Öland så gäller följande. Natt mot söndag västlig vind med risk för stormbyar, ca 25 m/s. Från sent lördag eftermiddag västlig vind med vindbyar på 21-24 m/s. Vinden avtar långsamt från och med söndag morgon.

För Öland gäller: Natt mot söndag västlig vind med risk för stormbyar, ca 25 m/s. Redan lördag kväll vindbyar med 21-24 m/s. Från och med söndag morgon långsamt avtagande vind.

Varningarna kom 10.20

Det råder fortfarande klass 2 varning för Öland. Sent lördag kväll västlig vind med vindbyar på ca 25 m/s. Under söndag morgon avtagande vind.
Klass 2 varningar har oxå förutom tidigare Gotland, Halland, Västra Skåne även nu utökats till Göteborg, Bohus län och Gävleborgs kustland. Även Skagerak har klass 2 varning.

Klass 1 varning gäller för övriga Kalmar län. Från sent lördag eftermiddag västlig vind med vindbyar på 21-24 m/s. Vinden avtar söndag morgon.
Klass 1 varning råder för resten av södra och mellersta Sverige och Jämtlandsfjällen samt hela Östersjön med Ålands hav och Finska viken, Öresund och Kattegatt.

Klass 2. Väderutveckling väntas som kan innebära fara för allmänheten, stora materiella skador och stora störningar i viktiga samhällsfunktioner. Allmänheten uppmanas att följa upp ny information på Internet, radio eller TV.

Klass 1 Väderutveckling väntas som innebär vissa risker för allmänheten och störningar för en del samhällsfunktioner

SMHI utfärdade de aktuella varningarna 07:11

Blåsig helg

För tredje gången sen nyår har SMHI utfärdat en klass 2 varning för b la Öland. Där gäller från och med i morgon kväll västlig vind med stormbyar på 25 m/s. Klass 2 varning är även utfärdat för Halland, Västra Skåne och Gotland.v

För övriga Kalmar län gäller Klass 1 varning. Från sent lördag eftermiddag västlig vind 21-24 m/s. Klass 1 varning gäller för hela södra Sverige ändå upp till Gävlebors inland. Samtliga farvatten upptill Norra Kvarken är det klass 1 varning.

Klass 2. Väderutveckling väntas som kan innebära fara för allmänheten, stora materiella skador och stora störningar i viktiga samhällsfunktioner. Allmänheten uppmanas att följa upp ny information på Internet, radio eller TV.

Klass 1 Väderutveckling väntas som innebär vissa risker för allmänheten och störningar för en del samhällsfunktioner

Stormig inledning av året väntas

Det ser ut att bli en oväderbetonad inledning av 2015 i södra sverige där både klass 1 och klass 2 varningar är utfärdade.

För Öland är det en klass 2 varning och det innebär att på fredag eftermiddag och kväll väntas sydvästlig vind med vindbyar på 25 m/s
För övriga Kalmar län är det klass 1 varning utfärdat: Under fredagen sydvästlig vind med byar på 21-23 m/s.

Klass 2 varning är också utfärdat av SMHI i Bohus län, Västra Götaland, Halland, Norra Jönköping län och Gotland. Även Skagerak har klass 2 varning.

Klass 1 varning är utfärdat för Skåne, Blekinge, övriga Småland, Östergötland, Södermaland, Närke och Södra Stockholms län. Även i farvatten i hela östersjön, Öresund, Kattegatt och finska viken råder klass 1 varning.

SMHI utfärdade varningarna kl 15:42

Hammarsundet

Norra Vättern är en liten skärgård med några öar
Vy mot söder

Stora (och Lilla) Hammarsundet har historiskt utgjort ett betydande hinder i samfärdseln mellan den norra och södra delen av Sundbo härad och därigenom även samfärdseln mellan Närke och Östergötland. Först år 1858 byggdes en landsvägsbro över Stora Hammarsundet.
Före 1821 var det Sundbo härad som ansvarade för färjetrafiken, vilken verkställdes så att Hammars sockenbor ansvarade för trafiken över Stora Hammarsundet och folket i Askersunds landsförsamling samt Snavlunda socken ansvarade för Lilla Hammarsundet. Mellan 1821 och 1858 lades färjetrafiken "ut på entreprenad" med en privat bonde som huvudansvarig mot ersättning.Den 28 april 1828 inträffade Olyckan vid Stora Hammarsundet då 25 mister livet när färjan slog runt och sjönk.
Numera leds trafiken på riksväg 50 över den nya bron väster om Hammar.

Vy mot Norr

Stjärnsund slott

Slottet ligger på en hög udde mellan Hammarsundet och sjön Alsen vid Vätterns norra strand. Det byggdes 1798-1801 efter ritningar av Carl Fredrik Sundvall i den då moderna nyantika stilen. Huvudbyggnaden har två våningar och ekonomivåning med ett framspringande mittparti i form av en kraftig prostyl, uppburen av fyra grova kolonner, som vilar på en hög stentrappa.

Säteriet bildades 1637 av Johan Gabrielsson Oxenstierna genom en sammanslagning av hemmanen Ölmesund, Åviken och Stockbråtet. Det utvidgades genom köp och byte, så att godset omfattade nästan hela Askersunds landsförsamling och en stor del av Hammars socken. Det kom sedan genom gifte till släkten Soop. Med ett avbrott vid reduktionen stannade det i släkten Soops ägo till 1717, då det genom gifte kom till släkten Dohna. 1785 såldes det till brukspatron Olof Burén, adlad Burenstam, som lät uppföra det nuvarande slottet. Hans måg, överste Otto Julius Hagelstam, sålde det 1823 till kung Karl XIV Johan. Kungens arrendator lät egendomen förfalla. Oscar I sålde Stjernsund 1851 till sin son prins Gustaf. På Prinskullen sägs Sångarprinsen ha komponerat flera av sina sånger, t.ex. Du undersköna dal och Glad såsom fågeln i morgonstunden. Med hjälp av intendenten P. A. Nyström lät han slottet genomgå en grundlig reparation.

Efter prins Gustafs död såldes Stjernsund 1856 till prins August, som bodde där flera somrar. 1860 sålde han det till brukspatron Knut Cassel.
Efter Knut Cassels död övertogs Stjernsund av hans son Albert Cassel, gift med Augusta Reuterswärd. Efter makens död skötte hon godset till år 1948 då skogen såldes till Uppsala universitet. Hon behöll slottet och parken, men testamenterade det till Kungliga Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien för att det skulle bevaras som kulturminnesmärke. Fru Cassel avled den 14 maj 1951.
Egendomen är stamgård för svensk rödbrokig boskap. Slottet är sommartid öppet för allmänheten. På slottet finns ett vagnmuseum, mejeri och café.

Slotter ligger verkligen vackert vid Vätterns norra strand.

En Uggla? Nej vid närmare undersökning visar att det är en uggleattrap som säkert lurar en och annan fågel.

Askersund

Landskyrkan från 1670 med en rovfågel i skyn.

Askersund är en tätort i södra Närke samt centralort i Askersunds kommun i Örebro län.
Askersund hade vid senaste tätortsavgränsningen (2010) 3 887 invånare, vilket motsvarar ungefär en tredjedel av hela kommunens invånarantal.
Stadskärnan är fortfarande präglad av sin trähusbebyggelse och sina två kyrkor. Sofia Magdalena är ritad av Olof Tempelman och Askersunds landskyrka av Jean de la Vallée och Erik Dahlberg. Staden ligger i utkanten av skogen Tiveden vid sjön Alsen som utgör nordligaste delen av Vättern och utmed sjön strax utanför staden ligger Husabergsudde med bad och camping. Från staden har man utsikt över Vättern och Tivedsskogen. På andra sidan vattnet syns prins Gustafs slott, Stjernsund.

Vy mot staden. Den vita tornet är kyrkan Sofia Magdalena, 

samma namn som Algutsboda kyrka. Kyrkan stod färdig
1780

Askersund omnämns under 1300-talet med namnet Eskersund och på 1400-talet under namnet Askasund. Askersund blev under Johan III:s tid köping under Vadstena, då Sundbo härad fram till 1640 hörde under Finspånga läns härad i Östergötland. 1643 fick Askersund stadsprivilegier för att vara ett centrum för den omgivande traktens spiksmide och handeln med denna.

Den 6 juni 1776 härjade en brand i Askersund och samma kväll var hela staden nedbränd, med undantag av 8-9 hus. 3 personer omkom i branden. En ny stad hade byggts upp 10 år senare "tack vare statshjälp och många frivilliga offergåvor". Några av husen som överlevde branden står i dag i Hembygdsgården i Askersunds stadspark.
I Askersund grundades år 1812 Askersunds flickskola, som var den andra skolan i Sverige som erbjöd akademisk undervisning för elever av kvinnlig kön.

Från att varit kyrkby i Askersunds socken utbröts orten 1643 och blev Askersunds stad. Efter kommunreformen 1862 låg sedan bebyggelsen i stadskommunen Askersunds stad och med en mindre del före 1952 i Askersunds socken. Staden utökades 1952 med Askersunds socken och orten utgjorde därefter, som dess centralort, en liten del av stadskommunens område. 1971 uppgick Askersunds stad i Askersunds kommun och orten är sedan dess centralort i kommunen.
Askersund tillhör sedan 1965 Askersunds församling för att innan dess tillhört Askersunds stadsförsamling och med en del Askersunds landsförsamling.
Askersund tillhörde judiciellt till 1948 Askersunds rådhusrätt och därefter till 1971 Västernärkes domsagas tingslag. Från 1971 till 2001 ingick orten i Hallsbergs tingsrätts domsaga och den ingår sedan 2001 i Örebro tingsrätts domsaga

Tyvärr,eller kanske är det fel ordval, så var det bil och MC träff i staden när jag var där lördagen den 12 juli och det innebar fullt med folk och det är ingen nackdel men att alla hade tagit med sig sin bil eller MC till Askersund gjorde att det var ont om parkeringsplatser. Min tid var begränsad så någon parkeringsplats hittade jag inte utan körde vidare söderut. Men jag hann se att Askersund var en idyll med sina kullerstensgator, trähus och sitt läge vid Vätterns norra strand. Hit ska jag återvända snart igen för att ta bilder.

Röd näckros

Upptäckten av blomman gjordes av teologie studerande Bernhard A Kjellmark 1856 efter tips från lokalbefolkningen. 1905 fridlystes den och det var första gången som ett naturminne fredades i Sverige. Innan hade den sålts hinkvis på torget i Askersund. Den är inte ursprungsplatsen för all världens 20-tal röda näckrosarter, men för Europas. Den är Sveriges största vilda blomma och störst bland Europas näckrosor. Den blommar i juli och augusti.
I Fagertärn i Närke växer den röda näckrosen på en av sina två kända ursprungliga växtplatser i världen. Den andra ursprungliga växtplatsen är Kroksjöarna, också i Tiveden. De röda näckrosorna här blev allmänt kända 1856, då teologie studerande Bernhard Agaton Kjellmark besökte sjön efter tips från lokalbefolkningen. Ryktet om den märkliga växten spred sig och hänsynslös plundring började. Bland annat såldes rotstockar på torget i Askersund. På så sätt spreds den röda näckrosen och idag kan man se den trädgårdar och parker runtom i Europa.

Färsksjön i Blekinge

1905 fridlystes samtliga näckrosor i Fagertärn. Modern genetisk forskning visar att näckrosorna är bland de mest ursprungliga "primitiva" av alla blommande växter. De inplanterades hit på 1950-talet som en reserv om något skulle hända näckrosorna i Fagertärn.

Tre orsaker gjorde att man valde Färsksjön. Sjön lämpar sig för näckrosor genom rätt djup och bottentyp, den ligger inom naturskyddat område och långt från Fagertärn så att vattensystemen inte har kontakt med varandra. Även rosa, vita och gula näckrosor finns i Färsksjön.

Rådhuset i Örebro

Dagens rådhus är uppfört 1859-63 i nygotisk stil. Det ritades av stadsarkitekt Fridolf Wijnbladh som också var byggmästare.
När kung Karl XV inspekterade det nya rådhuset år 1862 (i samband med järnvägsinvigningen) eller 1865 (i samband med avtäckandet av Engelbrektstatyn), ska han ha utbrustit

Å, hut, Örebro! Bornera icke, svagdricka
Med detta menade han, att en liten stad som Örebro (d.v.s. "svagdrickan") inte skulle yvas (d.v.s. bornera=skumma) på detta sätt.
Ursprungligen fanns polisvaktkontor, Örebro Sparbank, Lindhska bokhandeln och Tekniska skolans undervisningslokaler, verkstad, bibliotek och museum i huset. Dessutom hade borgmästaren sin tjänstebostad på tredje våningen vilken numera är den representationsvåning där kommunen tar emot sina gäster.
Exteriören är bevarad, bortsett från fönstersnickerier, entrédörrar och trappor. Interiören har ändrats flera gånger, till exempel så byggdes rådhuset om runt 1900, då bland annat Tekniska skolans ritsal gjordes om till den sessionssal som fortfarande används och som har kvar sin inredning från denna ombyggnad. Polisen hade sina lokaler i rådhuset fram till 1958.

På nyårsaftonen 1999 fick rådhuset sitt klockspel. Vikingen, Olaus Petri, Cajsa Warg, smeden, Hjalmar Bergman och en ung kvinna av idag, symboliserar olika delar av Örebros historia. Figurerna är skapade av den bulgariske konstnären Emil Mirtchev, och gjutna av nedsmälta granatskärvor. Melodin är komponerad av Jan Inge Hall från Örebro.

Det äldsta rådhuset i Örebro låg i Stortorgets sydvästra hörn.

År 1662 byggdes ett nytt rådhus i nordvästra hörnet av Stortorget. Mot slutet av 1700-talet blev detta för litet, och byggdes därför till i vinkel österut. Fasaden åt Stortorget blev efter denna tillbyggnad försedd med en låg frontespis, prydd med Örebro stads vapen. Däröver fanns en bild av rättvisans gudinna, som påminde om en kerub eller amorin. Denna grupp finns ännu i trappuppgången i dagens rådhus.
Det gamla rådhuset utnyttjades som mötesplats för borgarståndet vid Riksdagen år 1810 och Riksdagen år 1812.

Nikolaikyrkan

Sankt Nikolai kyrka eller Nikolaikyrkan ligger i centrala Örebro, på den högsta punkten av den rullstensås på vilken Örebro är belägen. Kyrkan avgränsar Stortorget i väster. Från början kallades kyrkan för Örebro kyrka, eftersom det bara fanns en kyrka i Örebro före sekelskiftet 1900. Nikolaikyrkan är församlingskyrka för Örebro Nikolai församling i centrala staden. Kyrkan och församlingen tillhör Örebro kontrakt i Strängnäs stift.
Kyrkan är uppkallad efter Sankt Nikolaus, sjöfararnas och handelsidkarnas skyddspatron.

En upptecknad muntlig tradition från 1600-talet gör gällande att det var köpmän från Lübeck som lät bygga kyrkan. Den började byggas under andra hälften av 1200-talet, men stod sannolikt inte färdig förrän i början av 1300-talet. Det finns romanska stildrag i de äldsta delarna, men under byggnadstiden gjorde sig en modernare stil gällande, och därför är den gotiska stilen påfallande i de yngre delarna.
Äldst är korpartiet från omkring 1275-1300. Det andra byggnadsskedet (från 1300-talets början) visar inflytande av höggotik från Uppsala domkyrka och Skara domkyrka. Stora delar av kyrkan är byggd i närkeskalksten. Från början bestod kyrkan av ett treskeppigt långhus, ett tvärskepp, ett treskeppigt rakslutet kor, och en sakristia.

Under första delen av 1400-talet tillkom dels tornet, dels ett kapell på norra sidan, omedelbart väster om sakristian. Kapellet kom att kallas Längbrokyrkan, eller "bonnakurn", eftersom folket från Längbro församling, i brist på egen kyrka, fick fira gudstjänst i S:t Nikolai.
Tornet byggdes av gråsten i nedre delen och av tegel med blinderingar i den övre. En spira, restes 1585 av Per Hanson Tornbyggare. År 1643 antändes tornet av åskan. Ett nytt torn upprestes 1660-63 av Anders Larsson Tornresare. Den ersattes på 1770-talet av en låg, plåtklädd och lanterninkrönt huv, ritad av Carl Fredrik Adelcrantz. Sitt nuvarande utseende och tornspira fick kyrkan under den stora restaureringen 1863-1900 då kyrkans gotiska stil framhävdes. Restaureringsförslaget hade gjorts av Carl Georg Brunius och fullföljdes av Axel Herman Hägg och lektor Adolf Kjellström. I samband med denna restaurering byggdes kapellet om, och kom därefter att kallas Engelbrektskapellet, då man tror att Engelbrekt Engelbrektsson kan ha begravts där.
Senare renoveringar har skett dels 1936 under ledning av arkitekt Erik Fant, och dels 1962-64 efter ritningar av arkitekt Kurt von Schmalensee. Den senaste renoveringen skedde 1979-80.

Vet inte om det är Jesus, Gud , solen eller något annat som strålar in genom dörren på St. Nikolaikyrkan i Örebro. Häftigt är det

Bilderna togs 11 juli utom den första som togs den 12 juli

Vinön

Vinön är Hjälmarens största ö och ingår i det öst-västliga band av öar, skär och undervattensgrund som avgränsar Södra Hjälmaren från resten av Storhjälmaren. Vinön ligger i Lännäs socken i Örebro kommun och län, har en yta på ungefär 4,5 km² och är cirka 10 km i omkrets. Ön har ett hundratal bofasta invånare. Fredagen den 11 juli besökte jag ön tillsammans med min broder.

Färjeleden mellan Hampetorp och Vinön är med sina 5 km en av Sveriges längsta insjöleder och är Vinöns enda allmänna förbindelse med fastlandet. Färjan, som drivs av Trafikverket, tar som mest 14 personbilar och kör ca 15 turer om dagen. Sommartid används även reservfärjan Vinösund som förstärkning när alla inte får plats på ordinarie färja.

Ut på Hjälmarens vatten

Hjälmaren är Sveriges till ytan fjärde största sjö, 484 km². Den är belägen i Svealand och delas mellan landskapen Västmanland, Södermanland och Närke. De tre landskapen gränsar till varandra på Tjugholmen, strax öster om Vinön.

Färjelägret på Vinön

Vinöns örtgård är det första man kommer till efter färjeläget. Här kan man hyra cyklar för användning runt ön

Två och en halv kilometer är det till Norra stranden som är badplats med grillningsmöjligheter och andra faciliteter.

Hjälmaren är en grund, näringsrik slättsjö. Största djup är 22 meter, och medeldjupet är 6,1 meter. Sjön avvattnas genom Eskilstunaån till Mälaren. Genom Hjälmare kanal finns båtförbindelse med Mälaren. Den största ön i Hjälmaren är Vinön. De största tillflödena är Svartån och Kvismare kanal, båda från väster. Den största orten kring sjön är Örebro i väster. Till skillnad mot de tre största sjöarna i Sverige är inte Hjälmaren statligt vatten utan kommunalt vatten.
På 1880-talet sänktes Hjälmaren genom en sjösänkning med 1,9 m, och 190 km² land torrlades. Mycket av denna yta hade dock varit våtmark och inte räknats som en del av Hjälmarens vattenyta.

Vinöns Örtbod är belägen i södra byns äldsta affär. Huset var affär från år 1900-1936, och inredningen och en del inventarier är kvar sedan den tiden.
I Örtboden kan man förutom att hyra cyklar, köpa dricka, glass, godis, kort och lokala produkter från Vinön. Vi säljer t.ex. torkad timjan och oregano, timjanskorpor, honung och efter tillgång även potatis. Det finns också ett litet sortiment av utplanteringsväxter.

Runt örtboden håller ett sortiment av örter på att växa fram. Alla som är intresserade är välkomna att sitta ner och koppla av i örtträdgården.

Till Vinön har det funnits färjeförbindelse sedan 1939. I dag heter färjorna Sedna som är huvudfärja och Vinösund som körs under sommaren.

Örebro

Jag var för några dagar sedan och hälsade på min broder i Örebro. Han jobbar just nu på lokaltidningen Nierkes Allehanda. Det ett par trevliga dagar med massor av bilder av Örebro med omnejd. Örebro ligger vid Svartåns mynning vid Hjälmarens västra strand och är som bekant Närkes residensstad. Bilderna är tagna den 10, 11 och 12 Juli

 Järntorget i Örebro by night. Torget anlades 1760 som en trekantig plats mellan Storgatan och Gamla gatan. Det var till sin yta betydligt mindre än idag. Det omgavs av tre förnämare hus. I norr stod det omkring 1780 uppförda Burenstamska huset. I öster (där Henry Allards park ligger idag) låg den Åkerhielmska gården, riven 1906. I sydväst låg det Westerlingska huset. Bakom detta stod Kungsstugan i trä från 1500-talet. Denna flyttades 1898 till Lars Bohms udde, där den senare kom att bli en del av Wadköping.
1901 fick torget sin nuvarande, rektangulära form, och då byggdes också många av de nuvarande husen. Redan år 1862 byggdes fastigheten Storgatan 3, där vinhandlaren och hovmästaren J. Björkegren året därpå öppnade en hotellrörelse under namnet Björkegrens hotell, senare benämnt Centralhotellet. Bottenvåningen i detta hus kom sedermera att inrymma varuhuset EPA. Huset revs på 1980-talet.

Under 2010 byggdes Järntorget om och den gamla bilparkeringen ersattes med en stor fontän som lyser i olika färger. Den kan frysas till skridskobana på vintern. Torget har öppnats upp mot slottet och Svartån och vid kanten mot ån har ett trädäck anlagts med sittgradänger mot slottet.

Örebro slott. Det uppfördes ursprungligen som en försvarsborg, sannolikt i mitten av 1300-talet. Byggherre var troligen kung Magnus Eriksson. Under Hertig Karls tid byggdes borgen om till ett renässansslott. Det hade redan då till stor del förlorat sin roll som försvarsanläggning. Ytterligare ombyggnationer har ägt rum genom årens lopp. Den senaste större exteriöra förändringen ägde rum i slutet av 1800-talet, då slottet byggdes i en historieromantisk stil. En rad viktiga riksdagar och möten har ägt rum på slottet. Sedan 1764 fungerar slottet som residens för landshövdingen i Örebro län. Örebro slott är statligt byggnadsminne sedan år 1935.

Rådhuset på Stortorget. Huset anlades i Nygotisk stil 1863

Sankt Nikolai kyrka som började byggas under andra hälften av 1200-talet, men stod sannolikt inte färdig förrän i början av 1300-talet. Det finns romanska stildrag i de äldsta delarna, men under byggnadstiden gjorde sig en modernare stil gällande, och därför är den gotiska stilen påfallande i de yngre delarna.

På Stortorget finns en staty från 1865, föreställande Engelbrekt Engelbrektsson av Carl Gustaf Qvarnström.

Stationsområdet i Örebro

Vid Kungsgatan finns en fontän som riktar sig mot Stortorget, vars riktiga namn är Gamla normer nya former, men som i folkmun går under namnet "Likkistan" på grund av sin form. Den är utförd av konstnärerna Göran Lange och Jenö Debröczy, samt arkitekten Laszlo Marko, och invigdes 1970. Från början kallades torget Stora torget och innefattade endast ytan mellan Drottninggatan och Köpmangatan. Efter 1854 års stadsbrand, då stora delar av trästaden Örebro förstördes, bestämde man att torget skulle förlängas till Kungsgatan för att i framtiden fungera som eldbarriär.
År 1880 förlängdes torget ytterligare till sin nuvarande omfattning och fick en östlig fond i form av Oskarsparken. Innan denna förlängning hade ytan använts som medicinalträdgård. Stortorget är, med sina 362 meter, ett av Sveriges längsta torg. Platsen sluttar neråt i östlig riktning på grund av den rullstensås som löper genom centrala Örebro. Här bedrivs torghandel och marknaden Hindersmässan i slutet av januari varje år.

Stenvalvsbro vid slottet

Gamla Sparbankshuset även känt som NA-borgen är en byggnad invid Svartån i centrala Örebro. Byggnaden har adress Norra Strandgatan. Den uppfördes 1891 i en romantiserande medeltida stil. Fasaden är utförd i rött tegel och domineras av några torn som får huset att likna en borg. De ansvariga arkitekterna var Fritz Ulrich och Eduard Hallquisth. Grannar är Teaterplan med Gamla teatern och Frimurarholmen med Frimurarelogen.
Från början rymde huset Örebro Sparbank, vars kamrer även hade en privat våning i byggnaden. Författaren Hjalmar Bergman, vars far var kamrer i banken under slutet av 1800-talet, bodde som barn i byggnaden. Från 1934 till 2013 rymde byggnaden huvudkontor för lokaltidningen Nerikes Allehanda.  Byggnaden ägs av Husherren Fastigheter AB. Den 26 februari 2014 presenterades de nya planerna för huset, där Nordic Choice Hotels kommer bygga om det till hotell. Det nya hotellet ska bland annat inhysa 137 rum och en restaurang, och räknar med att öppna under våren 2015

Vy mot Järntorget