Stolt fjällskivling

fotograferat i Lindås i dag

Stolt fjällskivling (Macrolepiota procera) är en hattsvamp. Det är en vitsporig skivling som lever av förna i skogsbryn, gärna på betade marker i söderläge. Den ljusa hatten täcks av mörka fjäll och kan bli mycket stor, upp till 40 cm i diameter. Den går i Sverige att hitta redan i början av augusti och förekommer normalt fram till oktober.

Stolt fjällskivling är en god matsvamp som dock kan förväxlas med andra svampar. Främst med andra fjällskivlingar som rodnande fjällskivling. Allvarligare är att den även kan förväxlas med giftiga flugsvampar som brun flugsvamp och panterflugsvamp. Dessa blir dock sällan lika stora som stolt fjällskivling och har en mörkare brunaktig hatt. En bra regel till hjälp för att undvika att ta fel är:

Flugsvamparnas hatt har ljusa fjäll på mörk botten.
Stolt fjällskivling har mörka fjäll på ljus botten.

Hatten stekes normalt i rikligt med Smör. Ringen som sitter under hatten är en delikatess och ätes med fördel rå. Foten kan gärna torkas och malas och användas som smaksättare i olika grytor, stuvningar och redningar.
Unga hattar kan med fördel serveras som råkost, medan äldre exemplar kräver stekning. Svampen passar bäst till stekning då den i stuvningar får en lite slemmig konsistens. Ett gott tips är att i likhet med Portabello, panera hela hatten och äta den istället för kött.

Fjällig bläcksvamp

Fjällig bläcksvamp (Coprinus comatus) är en ätlig svamp som växer på hedar, vid vägkanter och på gräsmattor i Europa och Nordamerika, ofta i grupper.

Den växer väldigt snabbt och bör plockas innan den börjat svartna. I Sverige sträcker sig säsongen normalt över september–oktober månad.

Fjällig bläcksvamp kan förväxlas med grå bläcksvamp (Coprinus atramentarius), som innehåller toxinet coprin.[9][10] Grå bläcksvamp saknar emellertid de för fjällig bläcksvamp så karaktäristiska fjällen.

Mykologer upptäckte 2004 att fjällig bläcksvamp är en köttätande svamp som fångar och dödar dom mikroskopiska rundmaskarna nematoderna Panagrellus redivivus och Meloidogyne arenaria. Huruvida svampen har ytterligare försvarsmekanismer är okänt, men den hinner mycket sällan bli angripen av larver, vilket är en fördel då den används som matsvamp.

Svampen är fotograferad i Åfors i dag