Kalmarsund VIII är en bil- och passagerarfärja som trafikerade sträckan mellan Färjestaden på Öland och Kalmar på svenska fastlandet, innan Ölandsbron öppnades 1972.
Kalmarsund VIII byggdes 1963 på Kalmar varv. Hon är utrustad med en sjucylindrig Nohabdiesel på 1220 hk och KaMeWa-propellrar. Hon fungerade som bil- och passagerarfärja fram till 1972, då hon seglade som absolut sista färjan när Ölandsbron öppnades.
Hon såldes till Rijeka i Jugoslavien där hon i slutet av 1990-talet väntade upphuggning. År 1999 köptes färjan tillbaka till Färjestaden av privatpersoner. Hon genomgick omfattande upprustning och återställande till originalutförande.
2002 återkom hon till Färjestaden och seglade under ett par somrar i Kalmarsund, gjorde både turer regelbundet mellan Kalmar och Färjestaden och som chartrad
 |
| Bild taget 160202 |
Ölandsbron går över Kalmarsund, mellan Kalmar på fastlandet och Färjestaden på Öland i Östersjön.
Den är en 6 072 meter lång balkbro och har en segelfri höjd på 36 meter och en fri brobredd på 13 meter. Högsta höjd 41,69 meter, lägsta höjd 6,65 meter. Bron är byggd av armerad betong i 155 spann varav högbrodelen i 6 spann om 130 meters spännvidd. Den är Sveriges längsta bro, om man bara jämför de brodelar som befinner sig på svenskt territorium (Öresundsbron, som är längre, är delvis byggd på danskt territorium).
Vägen som går över bron är länsväg 137, vilken ansluter till E22 på fastlandet, och länsväg 136 på Öland.
Kalmarsund vid Tjärhovet, Kalmar.
Kalmar slott i Vinterskrud
En ensam svan i det kyliga Kalmarsund sett från Talludden i Färjestaden. Kalmar syns tydligt i bakgrunden trots att det ca sex kilometer till andra sidan
Kalmar stad flyttades på 1600-talet till Kvarnholmen och då befästes stan av en mur och här är en av dom pampiga portarna in till stan
Ölandsbron sedd från Färjestaden strax söder om brofästet.
Två knölsvanar på ett spegelblankt Kalmarsund vid Revsudden. Fotograferat på kvällen lördagen den 26 september.
Spegelblank sund vid Ljungnäs som ligger några mil norr om Kalmar. Bilden är tagen lördagkväll i går.
Månen fotograferad när den precis gått upp vid Revsudden i gårkväll. Man ser Öland tvärsöver Kalmarsund.
Inatt är det månförmörkelse i kombination med supermåne. Är du morgonpigg tycker vi att du kan ta med dig din kamera och föreviga den röda månen. Det dröjer nära tre år till nästa chans.
HÅLLTIDER
1) 02.11 – Förmörkelsen börjar
2) 03.07 – Delvis förmörkelse börjar
3) 04.11 – Totala förmörkelsen börjar (Månen börjar bli röd)
4) 04.47 – Maximal total förmörkelse
5) 05.23 – Totala förmörkelsen slutar
6) 06.27 – Delvis förmörkelse slutar
7) 07:02 – Månen går ned (i Kalmar)
När du ändå är ute och tittar på månen, kan du passa på att titta på de tre planeterna Venus, Mars och Jupiter.
Venus lyser överlägset starkast i öst. Strax nedanför till vänster om Venus syns stjärnan Regulus och intill den en svagt lysande Mars. Jupiter går upp sist och har du med dig kikare kan du se tre av planetens fyra stora månar, Ganymedes, Europa och Callisto. Månen Io gömmer sig bakom planeten.
Venus går upp i Kalmar 02:52
Mars går upp i Kalmar: 03:26
Jupiter går upp i Kalmar: 04:22
Under några veckor så har ett par delfiner synts till utanför Pataholm. I dag var jag där och lyckades få med mig några bra bilder.
Flasknosdelfiner hör normalt sett inte i Kalmarsund men det händer då och då att dom letar sig in i sundet.
Delfinen som också kallas Öresvin förekommer i tropiska och tempererade delar av Atlanten, Stilla havet, Medelhavet och Svarta havet. Det lever i närheten av kuster och når där också grunda bukter och laguner. På grund av stigande vattentemperaturer uppträder arten allt mer i ursprungligen kalla havsområden, som till exempel Nordsjön.
Öresvinet lever i små grupper som simmar tillsammans. I en grupp ingår vanligen två till femton individer. Sällan består gruppen av 100 individer eller till och med 1000 individer. I Atlanten ligger genomsnittet vid fem individer men i Stilla havet och Indiska oceanen ligger det troligen högre. Ofta är gruppstorleken större i det öppna havet än nära kusten. Varje dag simmar de 60 till 100 kilometer och dyker till mellan 4-50 meters djup, men de kan dyka mycket längre. Under ett test med en tränad delfin lyckades denna dyka ända ner till 500 meter. En flock består av en gammal hanne och några honor med deras ungar. Hanar som är icke könsmogna bildar egna grupper. Djur i flocken kommunicerar med visslande ljud och olika klick-ljud. Många forskare studerar detta "språk". En del vetenskapsmän menar att "språket" är avancerat medan andra tror att delfinerna endast kan förmedla sin identitet och den aktuella känslan.
Öresvinet är grått och har en ljusare buk. Det är mellan 3,4 och 3,9 meter långt och mellan 150 och 200 kg tungt. I sällsynta fall når den 650 kilogram. I nosen finns upp till 80 likformiga tänder. Öresvinet känns lätt igen på grund av den mörka ryggfenan som har formen av en skära. Liksom alla andra delfiner avsöndrar arten varannan timme det yttre hudlagret. På så sätt minskar den vattnets strömningsmotstånd.
Klick-ljudet används för ekolokalisering. Ljudet riktas i en koncentrerad stråle framåt. Öresvinet har två små öronöppningar men den största delen av det återkommande ljudet leds genom munnen till innerörat. På så sätt hittar djuret till exempel byten men även synen är bra. Födan består huvudsakligen av små fiskar. Ibland fångar öresvin bläckfiskar och kräftdjur. Delfinens tänder är enbart till för att fånga och hålla fast bytet som sväljs helt.
Efter en dräktighet på ett år föds en cirka 120 cm lång (0,8 till 1,4 m) och 15 till 30 kg tung unge.
Födseln tar upp till två timmar. Ungdjurets stjärtfena kommer normalt först ut, annars riskerar ungen att drunkna vid födelsen. Sedan bogserar mamman ungen till vattenytan så att den får luft. Enligt undersökningar av Jerome Siegel et al. av University of California i Los Angeles sover honan så gott som aldrig de första två veckorna efter födelsen. Även kalven är hela tiden vaken men ökar trots allt i vikt. Andra medlemmar i flocken skyddar mamman så att hon inte blir ett byte för hajar. Ungarna dias ett år och sedan stannar de två år till vid mamman. Tvillingfödslar förekommer, men då mammans mycket näringsrika mjölk (ca 50 % fett) inte räcker till två överlever sällan båda. Öresvinet blir i naturen ungefär 25 år gammalt. Individer i fångenskap kan bli uppåt 50 år gamla. Ungarna har morrhår när de föds, men de tappar dem efter en vecka. Märkena efter hårsäckarna sitter dock kvar hela livet.
Det är fantastiskt att se vilda delfiner i Sverige-
Delfinerna skapar en delfinfeber hos allmänheten och många lockades ut till Pataholm för att titta, fotografera och filma på dom
Talludden, Färjestaden, Öland den 22 juni
Bilden tagen den 22 juni, Färjestaden Öland
Vigg (Aythya fuligula) är en fågel som tillhör gruppen dykänder inom underfamiljen änder. Viggen är en ganska liten och kompakt dykand där den adulta hanen är kontrastrikt svart och vit med en tydlig hängande tofs på huvudet. Honan är brunaaktig och har en mindre tydlig tofs. Båda könen har gul iris och ljust gråblå näbb med svart näbbnagel. Viggen är en palearktisk häckfågel som häckar från Island i väster till Kamtjatka i öster och merparten är flyttfåglar. Häckpopulationen i centrala, och nordvästra Europa är stannfåglar. Den övervintrar i Europa, Afrika och södra Asien. Den föredrar att häcka i grunda näringsrika sjöar och vikar men är ganska pragmatisk när det kommer till val av häckningsbiotop. Den lägger 8 till 10 ägg, som ruvas av honan i 25 dagar. Hanarna lämnar tidigt för att rugga och blir då flygoförmögna under en period. Ungarna blir flygfärdiga efter 45-50 dagar men kan lämna honan tidigare. Viggen har ett mycket stort utbredningsområde, populationen är mycket stor och utvecklingstrenden bedöms som stabil varför IUCN kategoriserar den som livskraftig.
Viggen är en liten kompakt fågel med ganska lång hals. Dess mest signifikanta drag är tofsen i nacken som hos häckande hanar är lång och nedhängande men mer eller mindre synlig på båda könen och i alla dräkter. Näbben är kort och bred och blågrå till färgen, bredare mot spetsen som är svart. Fågelns totala längd är 40-47 cm och den har ett vingspann på 65-72 cm.
Den adulta hanen har svart huvud, bröst, ovansida och stjärt, medan sidorna, buken och undersidan av vingarna är vita. Ovansidan av handpennor och armpennor är vita med en tydlig svart avslutning som ett streck på vingkanten. Honan är färgad i olika nyanser av brunt, med en jämnt mörkbrun nyans på rygg och huvud och en ljusare brun på sidorna. Honans buk, undersida av vingar och ovansidan av handpennor och armpennor är vita, precis som på hanen.
Juvenilen är mattare gråbruna till färgen och påminner annars om honor.
Viggen är en palearktisk häckfågel som häckar från Island i väster till Kamtjatka och västra Aleuterna i öster. Som sydligast häckar den lokalt i Spanien, norra Italien, norra Bosnien och Hercegovina och vid Donaus delta vid Svarta havet. Den är i merparten av sitt utbredningsområde en flyttfågel men i centrala, och nordvästra Europa är den till största delen en stannfågel. På vintern förekommer den lokalt i södra Europa, norra och centrala Afrika (så lång söderut som Kenya), Mellanöstern, Indien och Sydostasien, så långt söderut som norra Filippinerna. Vintertid kan den ibland uppträda utmed USA:s och Kanadas kuster. Den kan också vara härdig och bara dra sig bara undan isen och den ses ligga i stora flockar så långt norr ut som utanför Florø i Norge och vid sydvästra Island.
I Sverige är den på sommaren vanligast i Norrland och Sveriges östliga delar, men häckar i stort sett i hela landet. Merparten lämnar Sverige under vintern men vissa övervintrar i södra Sverige. Vigg nämns första gången i en svensk kontext 1611 av Sigfrid Aron Forsius då arten förmodligen bara fanns etablerad i Bottniska viken eller i landets norra delar. Under de senaste 150 åren har viggens utbredningsområde expanderat kraftigt åt väster och söder.Det dröjde till 1850-talet innan viggen på allvar etablerade sig i södra Sverige. Den riktigt stora ökningen skedde inte förrän in på 1910- och 1920-talet och viggen hade sina absoluta toppnoteringar mellan 1950- till mitten på 1970-talet. Det saViggen är en palearktisk häckfågel som häckar från Island i väster till Kamtjatka och västra Aleuterna i öster.Som sydligast häckar den lokalt i Spanien, norra Italien, norra Bosnien och Hercegovina och vid Donaus delta vid Svarta havet.[1] Den är i merparten av sitt utbredningsområde en flyttfågel men i centrala, och nordvästra Europa är den till största delen en stannfågel. På vintern förekommer den lokalt i södra Europa, norra och centrala Afrika (så lång söderut som Kenya), Mellanöstern, Indien och Sydostasien, så långt söderut som norra Filippinerna.Vintertid kan den ibland uppträda utmed USA:s och Kanadas kuster. Den kan också vara härdig och bara dra sig bara undan isen och den ses ligga i stora flockar så långt norr ut som utanför Florø i Norge och vid sydvästra Island.
Minerva är ett 130 meter långt fartyg som kan ta upp till 350 passagerare och anlöpte Kalmar hamn under dagen
Minerva byggdes som spionfartyget Okean 1989 i det dåvarande Sovjetunionen. Efter sammanbrottet såldes skrovet 1994 till det brittiska bolaget Swan Hellenic, uppger Helsingborgs Dagblad.
Det italienska varvet T.Mariotti S.p.A. i Genua byggde om båten till kryssningsfartyg. 1996 blev fartyget klart.
På min Ölandresa i går så stannade jag i Färjestaden vid Kalmarsund och fick se en vacker svan gå med bestämda steg vid vassen. Jag knäppte en blid på fågeln och knäppte ytterligare en bild. Då plötsligt flög en häger förbi och även den fastnade på bilden.
Måste säga att hägern har en skön flygstil och att svanen är stilig.
Under besöket på Öland i dag så bjöd ön på både sol och vind och gjorde skäl för namnet solen och vindarnas ö
Kappeludden, vid Östra Öland. Här piskar Östersjön in mot land. Bilden nere är också från Kappeludden.
Talludden vid Färjestaden. Med lite zoom så är Kalmar på andra sidan Kalmarsund väldigt nära.
Kalmarsund vid Köpingsvik bjöd också på blåst
Is bildas på piren när vattnet piskar upp på den.
Nu råder semestertider och solen gör sitt till att göra den behaglig för alla värme och solälskande människor. Bilderna ni ser nere här är tagna på badplatsen Granudden som ligger i Färjestaden på Öland. Över Kalmarsund syns Kalmar tydligt med sina historiska och nutida byggnader. Här är sundet ca sex km brett.
Bilderna är tagna i går
Kalmar slott syns längst till höger ungerfär mitt i bilden.
Här kan man se i förgrunden till höger Kalmar ångkvarn som numera hyser Kalmar läns museum. Kalmarsalen är bredvid. Lite bakom ungefär i mitten av bilden ser man domkyrkans torn titta fram och bakom Kalmarsalen tronar Gamla vattentornet upp.
