Lars Wivallius

Wivallius tillhörde en bondesläkt som i början av 1600-talet ägde den bredvid Örebro belägna gården Vivalla, från vilken Lars och hans broder, hovpredikanten Johan Wivallius tog sig namn. Sin första undervisning åtnjöt han i Örebro skola under den 1615 tillträdde utmärkte rektorn Jacob Boose Rudbeckius, bror till biskopen i Västerås Johannes Rudbeckius och prästen och skalden Petrus Rudbeckius. På våren 1623 inskrevs han som student vid Uppsala universitet och erhöll där som medellös och begåvad underhåll i kommuniteten.

Men hans lust efter äventyr och möjligen också hans böjelse att studera främmande språk (ett läroämne som den tidens universitet ej kände) drev honom efter två års uppehåll i Uppsala ut på äventyr. Utan något understöd hemifrån irrade han som vagabond omkring i större delen av Europa, och uppgav sig vid ett flertal tillfällen vara svensk adelsman, och kallade sig bland annat för friherre Erik Gyllenstierna. 1628–1629 satt han i fängelse i Nürnberg för stöld.

Under en resa genom Danmark 1629 använde han återigen namnet Erik Gyllenstierna och lyckades med dess hjälp bli gift med en skånsk adelsdam, dotter till Ulf Grip på Björkeberga. Då bedrägeriet sedermera upptäcktes, blev Wivallius efter en långvarig process – avbruten av några rymningar – dömd till fästning på Kajaneborg i Finland, dit han fördes 1634. Hans äktenskap hade redan förut förklarats ogiltigt. I fängelset fick han, trots en mängd böneskrifter, stanna ända till 1641, då han begav sig till Stockholm.

Under åren som gick tillägnade han sig goda kunskaper i juridik, och de processer han själv genomlidit hade skaffat honom viss praktisk erfarenhet som advokat. Han gifte sig med den sextonåriga Malin Ellertz, dotter till en krögare i Stockholm, och fick med henne fyra barn. Genom familjen De la Gardies beskydd blev han även anställd som auditör vid livgardet och kvarstod på denna plats till 1651. Redan år 1645 friköpte han fädernegården Vivalla, där han tidvis bodde tillsammans med sin unga hustru och sin svärfar. De sista åren utmärktes av ett nästan löjligt processraseri, vilket drev de fredliga bönderna i hans hemort till fullständig förtvivlan.

År 1657 bosatte han sig mer permanent i Örebro, men fortsatte att pendla mellan Örebro och Stockholm, där han drev processer. Han dog i Stockholm den 6 april 1669 "efter en långsam, utstånden sjukdom" och efterlämnade fyra omyndiga barn. Den 29 augusti begravdes Wivallius på Katarina kyrkogård i Stockholm, eftersom Katarina kyrkogård under denna tid fungerade som Livgardets begravningsplats.

Wivallius poetiska verksamhet tillhör hans ungdomstid. Hans första kända poem skrevs 1625 över en avliden student. Hans övriga dikter tillhör den tid då han satt fängslad i Nürnberg, Danmark, Stockholm och på Kajaneborg. Dessa stycken utmärks av en varm poetisk känsla, ett livligt natursinne och en för denna tid stor formell skicklighet. Även om Wivallius kanske inte tog sin uppgift som skald på stort allvar, så är han en levande svensk klassiker. Sedan han frigetts ur fängelset och inte längre ägde någon yttre anledning att dikta, skrev han endast några latinska poem utan betydelse. Populära blev de dikter där hans frihetslängtan kom till uttryck, såsom "Ack, Liberias, tu ädle ting" och "Varer nu glad, mine fiender all". Verkligt betydande är Klage-Wijsa, Öfwer Thenna torra och kalla Wååhr, vilken gör honom till den främste diktaren bland sina samtida. Möjligen ligger Wivallius bakom översättningen av Opitz "Väll den, som vidt af höga klippor". Han tillskrivs även en tolkning 1625 av en psalm som ännu 1986 infördes i den svenska psalmboken med en i nutid bearbetad titelrad: Till dig ur hjärtegrunden.

Rådhuset i Örebro

Dagens rådhus är uppfört 1859-63 i nygotisk stil. Det ritades av stadsarkitekt Fridolf Wijnbladh som också var byggmästare.
När kung Karl XV inspekterade det nya rådhuset år 1862 (i samband med järnvägsinvigningen) eller 1865 (i samband med avtäckandet av Engelbrektstatyn), ska han ha utbrustit

Å, hut, Örebro! Bornera icke, svagdricka
Med detta menade han, att en liten stad som Örebro (d.v.s. "svagdrickan") inte skulle yvas (d.v.s. bornera=skumma) på detta sätt.
Ursprungligen fanns polisvaktkontor, Örebro Sparbank, Lindhska bokhandeln och Tekniska skolans undervisningslokaler, verkstad, bibliotek och museum i huset. Dessutom hade borgmästaren sin tjänstebostad på tredje våningen vilken numera är den representationsvåning där kommunen tar emot sina gäster.
Exteriören är bevarad, bortsett från fönstersnickerier, entrédörrar och trappor. Interiören har ändrats flera gånger, till exempel så byggdes rådhuset om runt 1900, då bland annat Tekniska skolans ritsal gjordes om till den sessionssal som fortfarande används och som har kvar sin inredning från denna ombyggnad. Polisen hade sina lokaler i rådhuset fram till 1958.

På nyårsaftonen 1999 fick rådhuset sitt klockspel. Vikingen, Olaus Petri, Cajsa Warg, smeden, Hjalmar Bergman och en ung kvinna av idag, symboliserar olika delar av Örebros historia. Figurerna är skapade av den bulgariske konstnären Emil Mirtchev, och gjutna av nedsmälta granatskärvor. Melodin är komponerad av Jan Inge Hall från Örebro.

Det äldsta rådhuset i Örebro låg i Stortorgets sydvästra hörn.

År 1662 byggdes ett nytt rådhus i nordvästra hörnet av Stortorget. Mot slutet av 1700-talet blev detta för litet, och byggdes därför till i vinkel österut. Fasaden åt Stortorget blev efter denna tillbyggnad försedd med en låg frontespis, prydd med Örebro stads vapen. Däröver fanns en bild av rättvisans gudinna, som påminde om en kerub eller amorin. Denna grupp finns ännu i trappuppgången i dagens rådhus.
Det gamla rådhuset utnyttjades som mötesplats för borgarståndet vid Riksdagen år 1810 och Riksdagen år 1812.

Nikolaikyrkan

Sankt Nikolai kyrka eller Nikolaikyrkan ligger i centrala Örebro, på den högsta punkten av den rullstensås på vilken Örebro är belägen. Kyrkan avgränsar Stortorget i väster. Från början kallades kyrkan för Örebro kyrka, eftersom det bara fanns en kyrka i Örebro före sekelskiftet 1900. Nikolaikyrkan är församlingskyrka för Örebro Nikolai församling i centrala staden. Kyrkan och församlingen tillhör Örebro kontrakt i Strängnäs stift.
Kyrkan är uppkallad efter Sankt Nikolaus, sjöfararnas och handelsidkarnas skyddspatron.

En upptecknad muntlig tradition från 1600-talet gör gällande att det var köpmän från Lübeck som lät bygga kyrkan. Den började byggas under andra hälften av 1200-talet, men stod sannolikt inte färdig förrän i början av 1300-talet. Det finns romanska stildrag i de äldsta delarna, men under byggnadstiden gjorde sig en modernare stil gällande, och därför är den gotiska stilen påfallande i de yngre delarna.
Äldst är korpartiet från omkring 1275-1300. Det andra byggnadsskedet (från 1300-talets början) visar inflytande av höggotik från Uppsala domkyrka och Skara domkyrka. Stora delar av kyrkan är byggd i närkeskalksten. Från början bestod kyrkan av ett treskeppigt långhus, ett tvärskepp, ett treskeppigt rakslutet kor, och en sakristia.

Under första delen av 1400-talet tillkom dels tornet, dels ett kapell på norra sidan, omedelbart väster om sakristian. Kapellet kom att kallas Längbrokyrkan, eller "bonnakurn", eftersom folket från Längbro församling, i brist på egen kyrka, fick fira gudstjänst i S:t Nikolai.
Tornet byggdes av gråsten i nedre delen och av tegel med blinderingar i den övre. En spira, restes 1585 av Per Hanson Tornbyggare. År 1643 antändes tornet av åskan. Ett nytt torn upprestes 1660-63 av Anders Larsson Tornresare. Den ersattes på 1770-talet av en låg, plåtklädd och lanterninkrönt huv, ritad av Carl Fredrik Adelcrantz. Sitt nuvarande utseende och tornspira fick kyrkan under den stora restaureringen 1863-1900 då kyrkans gotiska stil framhävdes. Restaureringsförslaget hade gjorts av Carl Georg Brunius och fullföljdes av Axel Herman Hägg och lektor Adolf Kjellström. I samband med denna restaurering byggdes kapellet om, och kom därefter att kallas Engelbrektskapellet, då man tror att Engelbrekt Engelbrektsson kan ha begravts där.
Senare renoveringar har skett dels 1936 under ledning av arkitekt Erik Fant, och dels 1962-64 efter ritningar av arkitekt Kurt von Schmalensee. Den senaste renoveringen skedde 1979-80.

Vet inte om det är Jesus, Gud , solen eller något annat som strålar in genom dörren på St. Nikolaikyrkan i Örebro. Häftigt är det

Bilderna togs 11 juli utom den första som togs den 12 juli

Vinön

Vinön är Hjälmarens största ö och ingår i det öst-västliga band av öar, skär och undervattensgrund som avgränsar Södra Hjälmaren från resten av Storhjälmaren. Vinön ligger i Lännäs socken i Örebro kommun och län, har en yta på ungefär 4,5 km² och är cirka 10 km i omkrets. Ön har ett hundratal bofasta invånare. Fredagen den 11 juli besökte jag ön tillsammans med min broder.

Färjeleden mellan Hampetorp och Vinön är med sina 5 km en av Sveriges längsta insjöleder och är Vinöns enda allmänna förbindelse med fastlandet. Färjan, som drivs av Trafikverket, tar som mest 14 personbilar och kör ca 15 turer om dagen. Sommartid används även reservfärjan Vinösund som förstärkning när alla inte får plats på ordinarie färja.

Ut på Hjälmarens vatten

Hjälmaren är Sveriges till ytan fjärde största sjö, 484 km². Den är belägen i Svealand och delas mellan landskapen Västmanland, Södermanland och Närke. De tre landskapen gränsar till varandra på Tjugholmen, strax öster om Vinön.

Färjelägret på Vinön

Vinöns örtgård är det första man kommer till efter färjeläget. Här kan man hyra cyklar för användning runt ön

Två och en halv kilometer är det till Norra stranden som är badplats med grillningsmöjligheter och andra faciliteter.

Hjälmaren är en grund, näringsrik slättsjö. Största djup är 22 meter, och medeldjupet är 6,1 meter. Sjön avvattnas genom Eskilstunaån till Mälaren. Genom Hjälmare kanal finns båtförbindelse med Mälaren. Den största ön i Hjälmaren är Vinön. De största tillflödena är Svartån och Kvismare kanal, båda från väster. Den största orten kring sjön är Örebro i väster. Till skillnad mot de tre största sjöarna i Sverige är inte Hjälmaren statligt vatten utan kommunalt vatten.
På 1880-talet sänktes Hjälmaren genom en sjösänkning med 1,9 m, och 190 km² land torrlades. Mycket av denna yta hade dock varit våtmark och inte räknats som en del av Hjälmarens vattenyta.

Vinöns Örtbod är belägen i södra byns äldsta affär. Huset var affär från år 1900-1936, och inredningen och en del inventarier är kvar sedan den tiden.
I Örtboden kan man förutom att hyra cyklar, köpa dricka, glass, godis, kort och lokala produkter från Vinön. Vi säljer t.ex. torkad timjan och oregano, timjanskorpor, honung och efter tillgång även potatis. Det finns också ett litet sortiment av utplanteringsväxter.

Runt örtboden håller ett sortiment av örter på att växa fram. Alla som är intresserade är välkomna att sitta ner och koppla av i örtträdgården.

Till Vinön har det funnits färjeförbindelse sedan 1939. I dag heter färjorna Sedna som är huvudfärja och Vinösund som körs under sommaren.

Örebro

Jag var för några dagar sedan och hälsade på min broder i Örebro. Han jobbar just nu på lokaltidningen Nierkes Allehanda. Det ett par trevliga dagar med massor av bilder av Örebro med omnejd. Örebro ligger vid Svartåns mynning vid Hjälmarens västra strand och är som bekant Närkes residensstad. Bilderna är tagna den 10, 11 och 12 Juli

 Järntorget i Örebro by night. Torget anlades 1760 som en trekantig plats mellan Storgatan och Gamla gatan. Det var till sin yta betydligt mindre än idag. Det omgavs av tre förnämare hus. I norr stod det omkring 1780 uppförda Burenstamska huset. I öster (där Henry Allards park ligger idag) låg den Åkerhielmska gården, riven 1906. I sydväst låg det Westerlingska huset. Bakom detta stod Kungsstugan i trä från 1500-talet. Denna flyttades 1898 till Lars Bohms udde, där den senare kom att bli en del av Wadköping.
1901 fick torget sin nuvarande, rektangulära form, och då byggdes också många av de nuvarande husen. Redan år 1862 byggdes fastigheten Storgatan 3, där vinhandlaren och hovmästaren J. Björkegren året därpå öppnade en hotellrörelse under namnet Björkegrens hotell, senare benämnt Centralhotellet. Bottenvåningen i detta hus kom sedermera att inrymma varuhuset EPA. Huset revs på 1980-talet.

Under 2010 byggdes Järntorget om och den gamla bilparkeringen ersattes med en stor fontän som lyser i olika färger. Den kan frysas till skridskobana på vintern. Torget har öppnats upp mot slottet och Svartån och vid kanten mot ån har ett trädäck anlagts med sittgradänger mot slottet.

Örebro slott. Det uppfördes ursprungligen som en försvarsborg, sannolikt i mitten av 1300-talet. Byggherre var troligen kung Magnus Eriksson. Under Hertig Karls tid byggdes borgen om till ett renässansslott. Det hade redan då till stor del förlorat sin roll som försvarsanläggning. Ytterligare ombyggnationer har ägt rum genom årens lopp. Den senaste större exteriöra förändringen ägde rum i slutet av 1800-talet, då slottet byggdes i en historieromantisk stil. En rad viktiga riksdagar och möten har ägt rum på slottet. Sedan 1764 fungerar slottet som residens för landshövdingen i Örebro län. Örebro slott är statligt byggnadsminne sedan år 1935.

Rådhuset på Stortorget. Huset anlades i Nygotisk stil 1863

Sankt Nikolai kyrka som började byggas under andra hälften av 1200-talet, men stod sannolikt inte färdig förrän i början av 1300-talet. Det finns romanska stildrag i de äldsta delarna, men under byggnadstiden gjorde sig en modernare stil gällande, och därför är den gotiska stilen påfallande i de yngre delarna.

På Stortorget finns en staty från 1865, föreställande Engelbrekt Engelbrektsson av Carl Gustaf Qvarnström.

Stationsområdet i Örebro

Vid Kungsgatan finns en fontän som riktar sig mot Stortorget, vars riktiga namn är Gamla normer nya former, men som i folkmun går under namnet "Likkistan" på grund av sin form. Den är utförd av konstnärerna Göran Lange och Jenö Debröczy, samt arkitekten Laszlo Marko, och invigdes 1970. Från början kallades torget Stora torget och innefattade endast ytan mellan Drottninggatan och Köpmangatan. Efter 1854 års stadsbrand, då stora delar av trästaden Örebro förstördes, bestämde man att torget skulle förlängas till Kungsgatan för att i framtiden fungera som eldbarriär.
År 1880 förlängdes torget ytterligare till sin nuvarande omfattning och fick en östlig fond i form av Oskarsparken. Innan denna förlängning hade ytan använts som medicinalträdgård. Stortorget är, med sina 362 meter, ett av Sveriges längsta torg. Platsen sluttar neråt i östlig riktning på grund av den rullstensås som löper genom centrala Örebro. Här bedrivs torghandel och marknaden Hindersmässan i slutet av januari varje år.

Stenvalvsbro vid slottet

Gamla Sparbankshuset även känt som NA-borgen är en byggnad invid Svartån i centrala Örebro. Byggnaden har adress Norra Strandgatan. Den uppfördes 1891 i en romantiserande medeltida stil. Fasaden är utförd i rött tegel och domineras av några torn som får huset att likna en borg. De ansvariga arkitekterna var Fritz Ulrich och Eduard Hallquisth. Grannar är Teaterplan med Gamla teatern och Frimurarholmen med Frimurarelogen.
Från början rymde huset Örebro Sparbank, vars kamrer även hade en privat våning i byggnaden. Författaren Hjalmar Bergman, vars far var kamrer i banken under slutet av 1800-talet, bodde som barn i byggnaden. Från 1934 till 2013 rymde byggnaden huvudkontor för lokaltidningen Nerikes Allehanda.  Byggnaden ägs av Husherren Fastigheter AB. Den 26 februari 2014 presenterades de nya planerna för huset, där Nordic Choice Hotels kommer bygga om det till hotell. Det nya hotellet ska bland annat inhysa 137 rum och en restaurang, och räknar med att öppna under våren 2015

Vy mot Järntorget