Det är detta som menas med Distance reading att man höjer blicken från själva texten utan att för den skull tappa kontrollen över den och ser litteraturen i ett större sammanhang. (Dan Landmark, Ingrid Wiklund, Litteraturen, språket, världen, (2014)). Man tittar t ex. på den historiska, sociologiska och kulturella sammanhanget boken är skriven i. Hur speglar boken sin samtid och hur påverkade detta medborgarna?
Seriealbumet Tintin i Kongo skriven och ritad av Hergé 1931 är ett exempel på hur en stereotypa skildringar av personer av postkolonial karaktär. Boken handlar om journalisten Tintin som åker till Kongo och när han kommer i kontakt med afrikaner framställs dem som barnsliga, vidskepliga och underlägsna. De tecknas också på ett stereotypt sätt och det var vanligt att också i andra litterära verk framställa afrikaner på detta sätt under 1800-och fram till 1960- talet. Det var inte många som reagerade då utan det är först nu i vår tid vi belyser detta. Även andra folkslag som inte tillhör den europeiska som t ex. asiater, indianer och judar framställdes också oftast under denna tid i stereotypa karaktärer för att förminska dem kulturellt. Förminskar man någon eller gör honom ondsint så rättfärdigar man inför medborgarna förtrycket mot dessa folkslag. Judarna är den tydligaste exemplet på detta. I litteraturen framställdes juden som girig, ondskefull, skapade ondskefulla myter och anklagade dem för samhällets alla problem och man avbildade dem med nidbilder. Detta ledde till att man avhumaniserade den judiska befolkningen och drev antisemitismen till sin spets med förintelsen. Man rättfärdigade detta mänskliga tragedi och illdåd med litteraturens hjälp. Detta visar varför man måste ha ett distance read perspektiv inom världslitteraturen.
Fast de får heller inte bli extremt åt andra hållet så att vi ägnar oss åt moralpanik får då riskerar vi att tappa fokus på de stora problemen. Det gagnar ingen utan man måste betrakta litteraturen med två sunda ögon. I en demokrati måste man tillåtas sig att ha olika typer av böcker även sådana som är obekväma, dock nödvändigtvis inte i ett bibliotek. Vi ska lära oss av historien så vi inte gör om samma misstag i framtiden men tyvärr har vi människor en tendens att upprepa misstagen om och om igen. Homo Sapiens betyder den kloka människan på latin fast ibland har man fog för att ifrågasätta artens namn.
Men mitt i allt detta mörker finns hoppet och ljuset som vi aldrig heller får glömma eller sluta att arbeta för. En sådan person var vetenskapsmannen, författaren och äventyraren Alexander von Humbolt 1769-1859. Jag håller just nu på att läsa en biografi över von Humbolt som författarinnan Andrea Wulf har skrivit 2015 som heter Vetenskapens bortglömde hjälte. Den visar att det fanns andra tankegångar än den stereotypa bilden av tredje världen. Som exempel kan nämnas att Humbolt stark var motståndare till kolonialismen och människans exploatering av naturen och utarmningen av kolonierna. Detta var ett resultat av människans girighet och han såg sambandet mellan utarmningen av naturen och miljöförstöringen Wulf (2015) s 130-131. Han var motståndare till slaveriet som han såg vara en del av kolonialismen och den största ondskan i världen Wulf (2015) s.132-134. Alexander von Humbolt blev en hjälte och en av de ledande nytänkarna på slutet av 1700-talet och resten av hans levnad under 1800-talet. Mycket av hans tankar och värderingar styr världen i dag och han är en förebild för oss i dag både som vetenskapsman och som människa. Under hela sin livstid vek han aldrig från sina värderingar hur samhället än ändrades till reaktionära strömningar.
Han påverkade sin samtid genom sina forskning och sina litterära verk. Hans mest kända är Resan till Sydamerika och Kosmos som gavs ut i fem band och sammanfattade hela hans världsföreställning på alla plan.
http://www.pt.se/nara-dig/dagens-kandisar-alexander-von-humboldt-10626700.aspx
Läser man om sådana personer som ex. Alexander Humbolt så tänds hoppet för mänskligheten.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar