När jag var på macken i Eriksmåla och handlade för en stund sedan körde det in en buss framför butiken. Ut ramlade en drös till synes livsfarliga rockmusiker. De skulle köpa korv, chips, serietidningar och lite annat. Jag kom i samspråk med en av de mycket långhåriga halvunga männen. Han var sångare i Death metal-bandet Diabolical och bandet var tillsammans med Souldrainer och Hatescript på väg till 14 gig i Polen, Slovakien och Tyskland.
Som vanligt är det så här: De här grabbarna ser livsfarliga ut, men du hittar ytterst få som är så trevliga och lätta att ha med att göra. De välskräddade svärmorsdrömmarna däremot...
"Men du - ha det så bra", sa sångaren och steg korvtuggande på bussen efter att brett leende ha givit mig "onda ögat" medelst pekfinger och lillfinger.
"Detsamma, och lycka till!", sa jag och besvarade gesten.
Instinktivt ville jag stiga på bussen och hänga på, men nej, det gjorde jag inte.
Men icke desto mindre: Min sorts folk, utan tvekan!
Peter Lejon, Långelycke
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar