Den har visat sig ljussvagare än vad de första glädjekalkylerna antydde, och det är ännu oklart om den kommer att överleva sitt perihelium (när den kommer solen som närmast) den 28 november i ett stycke. Då passerar nämligen ISON knappt 1,2 miljoner km ovanför solens yta och risk finns att kometen bryts sönder. Hur är dess dagsform? Den rutinerade kometobservatören Timo Karhula i Västmanland rapporterar från morgonen den 8 november att han sett ISON i fältkikare, med en magnitud på 8,0 och en svans som var minst 15 bågminuter lång (en halv måndiameter på himlen). Aktuella observationer (t.ex. ljusstyrka och skenbar storlek) kan man läsa bl.a. hos föreningen LIADA. Även Sky & Telescope följer utvecklingen och NASA:s ISON Campaign har en sida med den mest aktuella om kometens framfart. Fotografier kan avnjutas hos spaceweather.com.
Hur, var och när skall man titta efter ISON om den överlever sin lågsniff över solen?
Vilka dagar och tider? Fram till den 20 november har du chans att se ISON med fältkikare – och kanske blotta ögat på morgonhimlen. Sedan hamnar ISON för nära solen på himlen för att vara synlig. Sedan efter att ha passerat solen i slutet av november dyker ISON upp på kvällshimlen på sin väg ut ur solsystemets inre. Omkring 10 december blir den synlig på nytt, och klättrar allt högre på kvällshimlen. Kring mitten av december stör månen med sitt ljus och fullmåne inträffar 16 december.
- Vilket håll? Före den 20 november syns kometen i sydost före gryningen. I december gäller det istället att ha fri sikt mot väster. Då kommer ISON att passera genom Ormbärarens stjärnbild, via Herkules och vidare in i Draken mot slutet av året (en karta hittar du här). Dessa stjärnbilder syns i väst eller nordväst beroende när på kvällen man tittar. Några dagar före julafton blir kometen cirkumpolär, vilket betyder att den aldrig går under horisonten sett från Sverige. Då går den även att se i öster på morgonen. Kartor finns hos André Frankes Astroinfo och hos Tycho Brahe-observatoriet.
- Vilket hjälpmedel? Just nu behöver du ett mindre teleskop eller fältkikare för att få syn på kometen och en bra stjärnkarta för att hitta fram till den. När den åter syns i december tyder prognoserna på att ISON kommer att vara av tredje magnituden och synlig för blotta ögat, men en fältkikare eller annan liten kikare förstärker upplevelsen av kometen. Från en mörk plats borde svansen vara både lång och mäktig.
- Kan vi verkligen lita på prognoserna? Det kan vi inte! Kometer är som katter: de har svansar och gör som de vill. Det finns fortfarande goda chanser att ISON blir ljusstark och lätt att få syn på, men allt hänger på vad som händer när den passerar solen den 28 november. Den kanske inte ens överlever, beroende på hur kometkärnan är uppbyggd och hur väl den håller mot solens tyngdkraft och strålning.
- Men sen efter januari då? Det blir troligtvis ingen annan chans att se ISON, åtminstone inte under din livstid. Kometen följer en bana runt solen som nu för den till solsystemets inre för första gången. Sedan återvänder den aldrig. Troligen består kometen av ursprungligt material i form av is och stoft från tiden då solsystemet bildades, för ca 4,5 miljarder år sedan.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar