Kanadagåsen i Sverige

Den första inplanteringen av kanadagås i norra Europa skedde i Storbritannien till kung Jakob II av Englands samling av vattenfåglar i St. James's Park i London under 1600-talet. Till Sverige infördes de första kanadagässen som bytesdjur, på initiativ av Bengt Berg. År 1927 hämtade han de två första individerna från en djurpark i Holland, för att de var så fina.1940 flyttade Bengt Berg till Eriksberg i Blekinge där utplanteringar fortsatte. Sedan har den spridits sig till stora delar av Sverige, Norge, Finland och Danmark och sedan 1960-talet har den nordeuropeiska populationen haft en i det närmaste lavinartad expansion. Exempelvis häckade det första kanadagåsparet i Estland 1996.

Till skillnad från sina släktingar i Nordamerika har den nordeuropeiska populationen inte utvecklat någon specifik flyttrutt utan drar sig söderut på vad som verkar vara ett mer slumpartat vis. Många övervintrar i trakterna kring Danmark, Nederländerna, Polen. Vissa drar sig söderut till Spanien och Italien och man har haft övervintrande kanadagås på Azorerna. På nordliga platser, där vattnet på konstgjord väg hålls öppet vintertid, är det vanligt att kanadagåsen övervintrar.

Många nordeuropeiska kanadagäss är halvtama och håller till i parker och dammar nära människor.

Kanadagåsen har också introducerats till Nya Zeeland och till några delar av Kina som Peking och Hebei