Jurassic expo

I går och ända fram till söndag den 3 juli finns en dinosaurieutställning kallad Jurassic expo på plats i Emmaboda. Ett paradis för oss som älskar dinosaurier och fashineras av dessa sedan länge utdöda djur.I tältet får djuren liv, det både rör sig, låter om djuren och det kläcks nya dinosaurier. Närmare än så här kommer man inte urtidsdjuren.

Parasaurolophus (bredvid Saurolophus) tillhörde hadrosauriderna och levde under slutet av krita i Nordamerika. Den blev upp till 10 meter lång. Parasaurolophus hade en kam på huvudet, kanske den underligaste utväxt man hittat på en hadrosaurid. Den sträcker sig som ett rör bak över nacken, och forskarna trodde först att det rörde sig om en snorkel. Numera tror man att djuret använde kammen för att trumpeta, eftersom den var ihålig.

Om kammen verkligen användes så, kan den ha använts till att utstöta kontaktljud, varningläten, eller kanske parningsrop. Eller var kammen gjord så att Parasaurolophus kunde utstöta olika ljud? Kanske parningsrop från hannarna, då man brukar avbilda hannarna med längre kam än honorna, och att vissa illustrationer visar en stor färgad hudflik mellan kammen och nacken.

Som hjälpmedel till varningsläte skulle Parasaurolophus kam säkert varit behövlig, eftersom den levde samtidigt med de köttätande Tyrannosauriderna Daspletosaurus, Albertosaurus, och Gorgosaurus.

Pteranodon var ett släkte av stor pterodaktyl (en kortsvansad flygödla) som tillhörde gruppen flygödlor (pterosaurier). Den tillhörde samma reptilgrupp som dinosaurierna, krokodiler och fåglar gör, nämligen arkosaurierna (härskarödlorna). Flygödlan var vanlig krita-period för cirka 86-84,5 miljoner år sedan. Kroppen kunde bli upp till 3 meter lång och vingspannet cirka 6-8 meter långt. Vingspannet hos hannarna var vanligen omkring 5,6 meter medan vingspannet hos honorna vanligen var omkring 3,8 meter. Huvudet kunde bli 180 centimeter långt varav benkammen i nacken var 70 centimeter lång och 3 mm tjock. Med kammen styrde djuret sina luftfärder. Tack vare sitt ihåliga och sköra skelett vägde den blott 17 kg trots sin storlek. Pteranodon levde vid haven där den troligen livnärde sig på fisk.

De flesta fossil av pteranodon har man hittat i Kansas, USA och England. Pteranodon upprättades av Othniel Charles Marsh år 1876. The University of Kansas i Lawrence, USA, har över 480 pteranodonfossil. Den första pteranodon-skallen hittades den andra maj 1876 i Smoky Hill River i Wallace County, Kansas av Samuel Wendell Williston, en fossilsamlare som arbetade för Othniel Marsh. Namnet betyder ”Eatons tandlösa vinge”.

Spinosaurus ("taggödla") var en enorm fiskätande dinosaurie tillhörande ordningen theropoder och familjen Spinosaurider som levde under krita för mellan 112 och 97 miljoner år sedan i vad som nu är Saharaöknen i Nordafrika. Spinosaurus beskrevs vetenskapligt år 1915 av tysken Ernst Stromer.

Spinosaurus är den längsta kända theropoden, men en möjlig längd på upp till 15 meter.[1] Den var dock inte särskilt kraftigt byggd och theropoder såsom Tyrannosaurus tros ha varit tyngre. En vuxen Spinosaurus tros ha haft en vikt i närheten av 7.5 ton.

Dinosaurien var länge ett stort mysterium men endast några få funna fossil, men 2014 hittades mer kompletta kvarlevor som visade på att Spinosaurus bland annat haft mycket korta ben, vilket tillsammans med andra studier tyder på att den var specialiserad för ett liv i närheten av eller i vatten. Den överväldigande majoriteten av paleontologer anser, trots dess storlek, att dinosaurien i första hand inte jagade stora växtätande dinosaurier som den enorma Paralititan som levde i samma område. Istället anser man att djuret i huvudsak livnärde sig på fisk, möjligen kompletterat med en del mindre växtätande dinosaurier. Stämmer detta konkurrerade Spinosaurus inte direkt om bytena med den stora rovdinosaurien Carcharodontosaurus som levde samtidigt i samma område.

Skallen hos Spinosaurus var full av raka och koniska tänder, lika de hos krokodiler, och verkar enligt en studie genomförd 2013 ha varit relativt känslig för påfrestningar, betydligt känsligare än hos släktingar (Baryonyx) och moderna alligatorer, vilket indikerar att Spinosaurus livnärde sig på fiskar oftare än på landdjur

Pachycephalosaurus var ett släkte dinosaurier inom familjen Pachycephalosauridae. Hittills finns det bara en känd art, Pachycephalosaurus wyomingensis. Ett bra kännetecken för arten är skallen som bestod av tjockt ben. De var omkring 1,5-2,5 meter höga och gick upprätt på bakbenen. De levde av vegetarisk föda och man har hittat fossil efter arten i Nordamerika, Europa och Asien.

Tyrannosaurus ("Tyrannödla") var en stor köttätande dinosaurie vars fossil påträffats i Nordamerika, där den tros ha levt i slutet av kritaperioden för 68 - 65 milj. år sedan. Flera fynd har gjorts i bland annat Alberta, Montana, Utah och New Mexico. Den enda enhälligt accepterade arten i släktet Tyrannosaurus är typarten T.rex, som beskrevs och namngavs av Henry Farfield Osborn 1905. Några forskare har genom åren velat räkna närbesläktade dinosaurier som Daspletosaurus och Tarbosaurus som arter inom släktet Tyrannosaurus, men det är inte allmänt accepterat.

Tyrannosaurus är en av de mest kända dinosaurierna. Den ansågs länge vara det största köttätande djur som någonsin levt på land. Efter att den upptäcktes har det emellertid påträffats flera theropoder som sannolikt var ännu större, Tyrannosaurus hade en kroppsbyggnad gemensam med andra Tyrannosaurider; den gick uteslutande på bakbenen, som var långa och kraftiga. Kroppen var kraftigt byggd och balanserades av den styva svansen, som dock var relativt kort jämfört med andra stora theropoder (som Allosaurus).[1] Halsen var kort, S-formad och kraftig för att bära upp det massiva huvudet och käkarna. Liksom andra Tyrannosaurider hade Tyrannosaurus oproportionerligt små framben, som bara hade två brukliga fingrar. Frambenen förefaller dock ha varit mycket muskulösa för sin ringa storlek, och det finns många teorier om att de kan ha fyllt någon funktion.

Tyrannosaurus skalle var mycket stor, upp till cirka 1,5 meter lång. Ögonhålorna satt högt placerade på huvudet och var riktade framåt. Det tyder på att Tyrannosaurus hade binokulärt seende, vilket är till stor fördel för ett rovdjur. Munnen var fylld med ett 60-tal stora, sågtandade tänder som kunde bli upp till 15 cm långa, och successivt byttes ut allteftersom de slets ut, i likhet med dagens krokodiler. Till skillnad från flera andra theropoder var Tyrannosaurider heterodonta, det vill säga att de hade olika storlekar och olika former på tänderna beroende på var de befann sig i munhålan; framtänderna var mindre och flatare än de resterande, mer hoppackade och grövre tänderna längre bak. Tyrannosaurider uppvisar mycket kraftigare käkar och tänder än andra theropoder, en trend som forskarna tror gjorde att de kunde åstadkomma kraftigare bett och krossa stora ben.

Tyrannosaurus var ett mycket stort djur. Ett av de största skeletten mäter 12,8 meter från nos till svansspets och cirka 4 meter högt. Den beräknade kroppsvikten varierar avsevärt, från 4.5 ton[4][5] upp till 7.2 ton eller mer. Andra beräkningar ger en vikt av cirka 6.8 ton

Stegosaurus ("taködla") är det vetenskapliga namnet på en dinosaurie som levde i Nordamerika under yngre juraperioden för 155-146 miljoner år sedan. Stegosaurus tillhörde ordningen ornithischier, och familjen stegosaurider. Stegosaurus var den största medlemmen, och även den mest kända. Stegosaurus beskrevs vetenskapligt 1877. Stegosaurus blev cirka 10 meter lång och vägde upp till 3 ton. Den fyrfotade växtätaren hade, liksom andra stegosaurider, korta framben men mycket längre bakben varvid höftpartiet var det "högsta" partiet. Det är möjligt att Stegosaurus ställde sig på bakbenen ibland för att nå högre upp i träd när den betade. Längs Stegosaurus rygg löpte höga plattor, vilkas funktion och exakta position är okänd. Några teorier om deras funktion är att de ska skyddat dinosaurien mot angripande rovdjur. En annan möjlig teori är att plattorna ska ha kunnat fungera som vindfångare. Stegos betyder tak på grekiska och likheten mellan djurets plattor och takpannor har gett det dess namn. Längst ut på svansen fanns två par hotfulla piggar (1 meter långa) som var ett bra försvar mot rovdinosaurier. Djuret hade en liten hjärna som inte var större än en valnöt.

Dilophosaurus var en storvuxen dilophosaurid, som var 6-7 meter lång från nos till svans, 2,5 meter hög och vägde 450 kilo. Som theropod gick den på bakbenen, och hade en mycket lång svans. Halsen var också relativt lång. Skallen var långsmal, med en käft fylld av vassa tänder. På huvudet hade den ett par märkliga kammar. Dessa var nog till för uppvisning under parningen. Det är möjligt att Dilophosaurus använde sina kloförseda ben och fingrar för att döda sitt byte. Dilophosaurus var ett släkte av tidiga köttätande dinosaurier som levde under juraperioden. Spår efter Dilophosaurus har endast hittats i Nordamerika, särskilt i Arizona.

Triceratops ("Trehornat ansikte"), släkte med stora, behornade dinosaurier funna i Nordamerika, där den tros ha levt vid slutet av Kritaperioden för 67 - 65 milj. år sedan. Triceratops var ett massivt djur som liknade en stor noshörning med långa horn i pannan, och med en stor krage av ben som täckte bakhuvudet. Triceratops har länge hållit titeln som den största ceratopsien. Den har dock sedan 2007 utmanats av sin nära släkting Eotriceratops, som kanske blev större. Inte desto mindre är Triceratops sannolikt en av de mest kända dinosaurierna. Liksom andra Ceratopsider är Triceratops känd från ett rikt utbud av fossil, påträffade både i Montana, Wyoming, Colorado (USA) och Alberta (Kanada). Sedan den upptäcktes har Triceratops haft en stor framträdande plats i populärkulturen genom böcker och filmer.

Triceratopsungar som kläkts 

Brachiosaurus (armödla) var en enorm växtätande dinosaurie, tillhörande ordningen sauropoder och familjen brachiosaurider. Brachiosaurus levde i Nordamerika under jura, 145-150 miljoner år sedan. Brachiosaurus var länge den största kända dinosaurien men har nu passerats av ett flertal andra Sauropodsläkten, bland annat Argentinosaurus, Andesaurus och Paralititan. Nära släktingar var till exempel Sauroposeidon, Pelerosaurus och Giraffititan Brachiosaurus beskrevs vetenskapligt 1903 och är en av de mest välkanda dinosaurierna bland dinosaurieintresserade.

Brachiosaurus beräknas ha varit 25-26 meter lång och 12-14 meter hög. För länge sedan beräknades vikten till långt över 100 ton vilket skulle placera den i samma klass som Blåvalen. Numera ligger uppskattningarna vanligen mellan 50 och 75 ton. Namnet "armödla" fick den på grund av kroppskonstruktionen. Frambenen var som hos andra brachiosaurider längre än bakbenen vilket ledde till att djuren påminde om gigantiska giraffer. I övrigt var de mycket lika andra sauropoder. Brachiosaurus hade en lång hals, pelarlika ben och en lång svans även om den, liksom hos andra brachiosaurider var kortare än hos en del andra sauropodfamiljer.

Tidigare trodde många att Brachiosaurus och andra brachiosaurider var vattenlevande. Man ansåg att djuren var för stora för att kunna öveleva på land. Främsta beviset för detta ansåg man vara Brachiosaurus näsborre som var placerad högt upp på huvudet. Tack vare det skulle djuren kunna vara nästan helt täckta med vatten men ändå kunna andas. Senare undersökningar har emellertid visat att vattentrycket skulle krossat lungorna på ett fullvuxet djur om den var nästan helt vattentäckt. Skelettet hade också håligheter för att minska vikten. Därför är forskarna idag övertygade om att Brachiosaurus och alla andra sauropoder levde på land.

Liksom andra sauropoder var Brachiosaurus ett utpräglat flockdjur och som andra sauropoder tycks den ha trivts bäst på stora slätter nära sjöar eller andra vattendrag. Till skillnad från diplodociderna kunde troligen Brachiosaurus och de andra brachiosauriderna inte resa sig på bakbenen. Kroppskonstruktionen gjorde emellertid att de automatiskt nådde högt upp i träden för att beta.

Tidigare ansågs Brachiosaurus brancai från Östafrika vara en av flera arter inom samma släkte. Numera räknas den dock som ett eget släkte, kallad Giraffatitan. Världens största någorlunda kompletta dinosaurieskelett finns i Berlin i Naturkundemuseum och är ett exemplar av Giraffatitan.

Dilophosaurus