Nu kommer varslen tätt på svenska arbetsplatser och Vänsterpartiet har därför tagit initiativ till att riksdagen i dag håller en debatt om detta. För att möta varselvågen vill Vänsterpartiet att regeringen lägger en tilläggsbudget.
- Nu krävs det politiskt ansvarstagande och det snabbt. Vi kräver därför en tilläggsbudget med snabba och stora satsningar på utbildning och arbetsmarknadspolitik. Och det finns ett stort behov av ekonomiska stimulanser, säger Ulla Andersson, Vänsterpartiets ekonomisk-politiska talesperson.
I oktober varslades mer än 10 000 personer om uppsägning, nästan dubbelt så många som motsvarande siffra i fjol. Det var bland annat stora varsel på Telia Sonera och på Ericsson. Till det kommer alla de som förlorar sitt jobb i det tysta när deras tidsbegränsade anställningar inte förlängs. Situationen denna gång är värre än i förra krisen eftersom långtidsarbetslösheten redan är så hög. 6 av 10 arbetslösa är långtidsarbetslösa.
- Redan när regeringen lade sin budget i september var det en glädjekalkyl. Sedan dess har läget mörknat ytterligare med flera stora varsel, säger Ulla Andersson.
Vänsterpartiet har lagt en budget som möjliggör samhällsnyttiga investeringar som leder till 100 000 nya jobb. Satsningarna handlar bland annat om att bygga hyresrätter, energiomställning och fler i anställda i välfärden. Förutom att skapa jobb genom sådana investeringar föreslår Vänsterpartiet bl a:
•Fler arbetslösa måste erbjudas att få de färdigheter som efterfrågas. T ex 10 000 fler platser i arbetsmarknadsutbildningarna riktat till de områden där det riskerar uppstå brist på anställda.
•En rätt för alla innan 25 års ålder att få gymnasieutbildning med ett särskilt studiestöd.
•Generationsväxlingsprogram med 25 000 jobb och utbildningsplatser.
Vänsterpartiet vill även att det omgående införs bättre möjligheter för företag att i kriser som den här behålla personal. Genom s k korttidsarbeten ska anställda under en allvarlig kris tillfälligt kunna gå ned i arbetstid. För den tid man arbetar får man ordinarie lön och för den tid man inte arbetar får man en särskild ersättning, finansierad gemensamt av stat och arbetsgivare. Under den tid de anställda inte arbetar ska de kunna utbilda sig.
Krisen gör även problemen i a-kasan extra akuta. Regeringen drar i sin budget ner på ersättningen till arbetslösa med över 3 miljarder. De har medvetet förstört a-kassan med motiveringen att arbetslösheten skulle bero på en för bra a-kassa.
- Otrygghet skapar inga jobb. Den enda konsekvensen av en dålig a-kassa är att väldigt många får en dålig ekonomi och att efterfrågan i ekonomin sjunker. Både a-kassans tak, golv och villkor måste därför förbättras, säger Ulla Andersson.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar