Vintern för, så här långt, tanken till en förlängd höst. På en lunchrestaurang i en sydsvensk järnvägsknut samtalar två medelålders män om dagarna som går; om livet sådant det ter sig just för stunden.
De är tänkande människor; människor med smak för att problematisera, analysera.
Ett slags "Battle of the minds", om man så vill.
"Det som stör med The Dark Knight Rises är att Bane egentligen inte är skurken. Plötsligt dyker det upp en tjej, utan superkrafter, och hennes enda styrka är att hon har pengar. Det är en svaghet i filmen, och det reducerar Bane till en hantlangare. Det får man veta under filmens sista minuter."
- Christopher Nolans tolkning av Bane är ju en helt annan än den som gjordes i Batman & Robin på 90-talet. Där var han bara muskler.
"Nolans Bane är ju hyperintelligent. Men vad betyder masken som han har för ansiktet? Kan han inte andas utan den?"
- Har den inte ungefär samma funktion som Iron Mans "hjärta"?
"Det är möjligt. Måste kolla det. Är det förresten Gary Oldman som spelar kommissarie Gordon?"
- Javisst.
"Ja, det är det ju. Man tänker ju osökt på Coppolas Dracula!"
- Den definitiva Dracula-filmen!
"Här framstår ju Dracula som mänsklig, och det gör det lättare att förstå varför kvinnorna springer benen av sig."
- Bela Lugosi och Christopher Lee var, hur stora de än var, mer serietidningsaktiga som Dracula. Men Oldmans tolkning påminner faktiskt en smula om när Jack Palance gjorde rollen på 60-talet. En delvis mänsklig Dracula är mycket mer skrämmande.
"Som Heath Ledgers tolkning av The Joker!"
- Precis! Nicholsons Joker var helgalen, men samtidigt så överdriven att han blev rolig.
"Jag gjorde misstaget att se The Shining efter Gökboet. McMurphy är ju en ganska rolig figur i all sin svärta, och det spillde över på hur jag upplevde Shining."
- När Shining kom tyckte jag att den var fruktansvärt obehaglig, men numera skrattar man ju mer eftersom rollen är alla överdrivna sidor av Nicholson på en gång.
"Nosferatu..."
- Va?
"Den första Dracula-filmen från 20-talet. Den är ruggig."
- Max Shreck - den konstigaste skådisen någonsin. Vad jag vet syntes han aldrig i någon annan roll och det finns en myt om att han var vampyr på riktigt. Jag har inte kollat upp honom ordentligt, för jag vill gärna tro att han var en äkta vampyr. Historien blir bättre då. Har du sett Shadow of the vampire med Malkovich och Defoe?
"Nä, fan också, det har inte blivit av."
"Gör det. Den handlar om inspelningen av Murnaus minst sagt turbulenta inspelning av Nosferatu. Och där är Shreck vampyr på riktigt."
- Coolt!
"Som fan!"
Samtalet fortsätter; sökande, prövande, utmanande.
Det är en fredag i december.
2013.
Peter Lejon, Långelycke
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar