Det är med stor sorg vi idag mottog att vår tidigare partiordförande Lars Werner gått bort. Våra tankar går till honom och hans familj och vi kommer alltid att ha hans minne med oss.
Lars Werner var son till ombudsmannen Hjalmar Werner och kokerskan Signe, född Olsson, och var gift med Berit Margareth Werner. Han föddes 25 juli 1935 på Södermalm i Stockholm. Han var partiledare mellan åren 1975-1993 och riksdagsledamot mellan åren 1965–1994.
Lars Werner tog realexamen 1951, gick på yrkesskola 1951–1953 för att bli murare och därefter på teknisk aftonskola (husbyggnadsteknisk linje) 1954–1956. Han fullgjorde värnplikten 1956-1957 såsom sjukvårdskorpral vid Kungl Waxholms Kustartilleriregemente, KA1, Oskar-Fredriksborg, Rindö och arbetade därefter som byggnadsarbetare och mätningsman till 1968 och blev därefter ombudsman för Svenska Byggnadsarbetareförbundets första avdelning (1968). Från 1951 till 1968 var Werner styrelseledamot för Unga Örnar i Stockholm, ordförande för Murarnas kommunistiska klubb i Stockholm 1957–1965, styrelseledamot i Stockholms kommunistiska arbetarekommun 1958–1964 och ordförande i VPK, Stockholm 1971–73. Han satt i kommunfullmäktige i Tyresö 1962–1973 och blev riksdagsledamot i första kammaren för Stockholms stad 26 maj 1965 och fram till 1970. Werner var suppleant i civilutskottet 1971–1976, i finansutskottet 1974–1976 och i utrikesutskottet från 1982. Han var ledamot av riksdagens valberedning 1971–1975, av talmanskonferensen 1974–1975 och av riksdagens krigsdelegation från 1982 samt ordförande i riksdagsgruppen från 1975.
Werner blev partiordförande för dåvarande Vänsterpartiet kommunisterna (VPK) 1975, men hade från 1967 varit bland annat vice ordförande i partiet. Han var en drivande kraft bakom reformerna i Vänsterpartiet (eurokommunismen) och även namnbytet (från Sveriges kommunistiska parti). Werner framstod som folklig och var ganska populär, vilket var en tillgång för partiet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar