tisdag, mars 29, 2016

Fågellivet runt ER-sjön

ER-sjön som finns mitt i Emmaboda har ett fantastiskt rikt fågelliv och är en riktigt idyll till glädje för både människor och djur.













söndag, mars 27, 2016

Harmoni i andvärlden

Bilderna är tagna i dag i Er-sjön




Skrattmåsar

Skrattmåsar är så vanliga att man lätt glömmer bort dom. Men det är häftiga fåglar att titta på och vackra att fotografera. Så dom är värda att uppmärksammas också. Bilderna är tagna idag runt ER-sjön.





Påskharen


















Ursprungligen kommer traditionen från Tyskland och är känd från 1600-talets senare del i Pfalz och Elsass. Traditionen var under 150 år ganska okänd i övriga Tyskland, men lanserades på bred front efter 1850 av godis- och leksaksindustrierna, som en påsksymbol riktad till barn. Ungefär vid den tiden började Tyskland tillverka påskkort, vars motiv ofta bestod av påskharen.

I Sverige omtalas påskharen, tidigast bland tyska invandrare, under 1800-talets slut eller 1900-talets början. Den fick inget riktigt genomslag i landet. När Sverige började tillverka egna påskkort ersattes påskharen med andra påskmotiv. I Sverige är den kanske mest känd som marsipan- eller chokladfigur. Leken med att gömma påskägg förekommer dock även i vissa svenska barnfamiljer.

Harens (kaninens) legendariska fortplantingsförmåga gör den till en symbol för överflöd och fruktsamhet. Därför förknippas haren till påsken och andra vårliga fruktsamhetsritualer där man firar livets återkomst efter vintern. Det är också därför påskharen förknippas med ägg, en liknande symbol för återfödelse och fruktbarhet. Detta har lett till den förargliga konsekvensen att småbarn ofta tror att haren lägger ägg.

Källa: Wikipedia

lördag, mars 26, 2016

Lite äggstra äggkunskap

Trött på att koka ägg till hela släkten i påsk?

Om de långhalsade dinosaurierna funnits kvar så hade det nog räckt med ett. För många dinosauriers ägg var mycket större än vad de flesta fåglars är idag. Men inte så stora som man skulle kunna tro. Det största fossila ägg man hittat är inte mer än 30 centimeter långt. Det kan jämföras med strutsens ägg som blir runt 20 centimeter stora och väger runt 1,5 kilo.

Det finns runt 220 fyndplatser av fossila dinosaurieägg världen över, utseende på bon och storleken på äggen skiljde sig åt. De minsta dinosaurieäggen var inte större än 5 centimeter. Anknäbbsdinosaurierna lade päronformade ägg medan långhalsarnas ägg var nästan helt runda. Vissa dinosaurier hade sina bon tätt ihop ungefär som vissa fåglar har idag. Några hade helt runda bon med 6-8 ägg, andra hade oregelbundet formade bon med upp till 12 ägg. De fossila äggen på den här bilden upptäcktes 1996 och finns nu att beskåda på Musée-parc Mèze i Hérault, Frankrike.

Källa: Naturhistoriska riksmuseet


Blåsippor

Blåsippor förkunnar vårens ankomst och man blir själaglad när ser dom. Dessa bilder är tagna i dag i Ekeboryd






Sommartid

I natt är det dags igen att ändra till sommartid. Klockan 02.00 hoppar fram en timme till 03.00. Man flyttar alltså fram klockan i natt och de innebär att kvällarna blir ljusare och morgonen lite mörkare till en början, men det dröjer inte länge förrän solen stiger högre upp på himlen och de blir ljusare även på morgonen.

















Vi har ändrat klockan sen 1980 även om vi försökte redan 1916 men idén är äldre än så. Redan 1784 kom den amerikanske vetenskapsmannen och politikern Benjamin Franklin (1706-1790) på idén med sommartid. Han blev förvånad en morgon när han vaknade klockan sex och fann att solen stod högt på himlen och rummet var ljust. Hans betjänt hade glömt att stänga fönsterluckorna.Han räknade ut att parisarna kunde spara "enorma" summor genom att utnyttja dagsljus i stället för vaxljus. I en Paristidning skrev han då en essä om de stora summor parisarna skulle kunna spara genom att utnyttja solljuset på ett smartare sätt.Det dröjde nästan ett och ett halvt sekel efter Franklins insikt om att det sedan länge hade varit ljust när han vaknade på morgonen till dess att hans tankar blev verklighet.

Då, 1916, antog Storbritannien en lag om sommartid.I samma veva gjorde Sverige ett eget försök att börja ställa om klockan. Men starka reaktioner från bland andra bönderna, som trodde att sommartiden skulle få negativa konsekvenser för kornas mjölkproduktion, ledde till att ordningen redan året därpå återgick till det vanliga.Men 1970-talets oljekris satte fart på debatten igen. Grundtanken då var att ljusare kvällar skulle innebära färre tända lampor och i november 1979 sade riksdagen slutligen ja till sommartid. Och sedan några år är sommartiden även samordnad på EU-nivå till att i alla medlemsstater börja gälla den sista söndagen i mars. Sverige anpassade sig till EU nivå 1998 som innebär att sommartiden förlängdes en månad till sista söndagen i oktober.
Nu varar sommartiden fram till sista lördagen i oktober som i år är den 25

Påsk

Påsk (hebreiska: pesach "passera", "gå förbi") är en av de största årliga högtiderna inom judendomen. Inom kristendomen är påsken den största högtiden under det kristna kyrkoåret.
Påskdagen infaller sedan år 325 alltid första söndagen efter första fullmånen efter vårdagjämningen.

















Påsk i olika religioner:

Judendomen:

Den judiska påsken ihågkommer befrielsen ur Egypten, den natt då påskalammet slaktades och mordängeln skonade Israels folk. Ända fram till templets fall år 70 e.Kr. slaktade man påskalamm i Jerusalems tempel, och dessa åts under en nattlig måltid. Hos judarna har påskalammsmåltiden ersatts med den så kallade seder-måltiden, där de olika rätterna har symbolisk betydelse, och där den yngste sonen ställer frågor om påsken som fadern besvarar.

Kristendomen:

Den kristna kyrkan firar påsken till minne av Jesu död och uppståndelse, ett firande som sedan 300-talet är utsträckt till en hel vecka (stilla veckan) med palmsöndagen, dymmelonsdagen, skärtorsdagen, långfredagen och påskdagen. Den viktigaste gudstjänsten är av tradition påsknattens, då också dop eller doplöftesförnyelse kan äga rum; den har återinförts i den romersk-katolska kyrkan och i många andra kyrkor under 1900-talet.

Tidpunkten för firandet:

Tidpunkten för påskens firande har varierat. Enligt judisk kalender (som är en månkalender) firas påsken den 14:e dagen i vårmånaden Nisan, då det alltid är fullmåne. De kristna började snart att flytta påskfirandet till påföljande söndag, den dag de menar att Jesus uppstod. Vid Första konciliet i Nicaea år 325 beslöts att påskdagen alltid skall infalla första söndagen efter första fullmånen efter vårdagjämningen.

Ett nytt problem uppstod dock genom övergången från den julianska till den gregorianska kalendern under 1500- till 1700-talen. En stor del av de ortodoxa kyrkorna höll fast vid den julianska kalendern (så kallade gammalkalendarister), och för kyrkoenhetens skull beslöts att alla ortodoxa kyrkor skulle fira påsken efter juliansk kalender, även om några i övrigt följer den gregorianska kalendern. Resultatet är att påsken i ortodoxa kyrkor vanligen infaller på annat datum än i övriga kyrkor.

Många kloka män och kvinnor har tillbringat oerhört mycket tid åt att konstruera en tillförlitlig påskkalender, men de flesta försök har lämpat sig föga åt datorisering. En sådan algoritm, utvecklad av den tyske matematikern Karl Friedrich Gauss låter sig emellertid ganska enkelt överföra till en tämligen kompakt datoralgoritm. Enligt denna formel är tidigaste datum för påskdagen den 22:a mars, och sista möjliga datum är den 25 april. Senast påskdagen inföll 22 mars var 1818, och nästa gång blir 2285. Senast påskdagen inföll 25 april var 1943, och nästa gång blir 2038. Årets påsk är alltså relativt tidig  då påskdagen infaller 27 mars . Men lite förenklat kan man säga att Påskdagen infaller första söndagen efter den fullmåne som infaller på eller närmast efter vårdagjämningen.

fredag, mars 25, 2016

Långfredagen

Långfredagen firas i kristen tradition till minne av Jesu korsfästelse och död. Firandet av långfredagen började i Jerusalem under 300-talet på initiativ av biskop Kyrillos av Jerusalem. I Norden blev långfredagen helgdag på 1600-talet. Långfredagen infaller alltid på den fredagen som föregår påskaftonen.


På långfredagen firas ofta korsvägsandakt till minne av Jesu lidande. Gudstjänsten är ofta förlagd till klockan tre på eftermiddagen då det var vid den tidpunkten Jesus dog (den nionde timmen). På kvällen kan gravandakt firas.


onsdag, mars 23, 2016

Trana och gäss














Trana fotograferad idag utanför Lindås 














Grågäss i Törsbo utanför Emmaboda 

Tranor



Tranorna utanför Lindås i Emmaboda kommun. Fotograferade i dag

tisdag, mars 22, 2016

Storskav

En storskarv flyger i frihamnen i Göteborg. Fotograferat i går.

måndag, mars 21, 2016

Vem vet mest?

Det börjar bli en tradition i marstider. För tredje året i rad så fick man vara med i Vem vet mest. Här lite bilder från dagens inspelning i Göteborg

Hur det gick? Ja det får ni se den 5 oktober? Men jag kan reda nu avslöja att jag hade jätteroligt.


















































söndag, mars 20, 2016

Det tog stopp i semifinalen



HAMMARBY IF- BK HÄCKEN
2-3 (1-0)

1-0 Alex (3)
1-1 Paulinho (58)
1-2 Paulinho  (67)
2-2 Melker Hallberg (86)
2-3 Nasiru Mohammed (89)

Varningar:
HIF: Stefan Batan, Philip Haglund
BKH: Nasiru Mohammed, Paulinho, René Makondele

Domare:Johan Hamlin
Publik:13788

Ur Hammarbys synvinkel:
Nytt drama när Bajen föll i semin



Ur Häckens synvinkel:
Cupfinal

Presskonferens efter matchen


Vårdagjämning

I dag klockan 05:30 svensk tid inträffade vårdagjämningen som innebär att solen passerar gränsen mellan södra och norra himmelshalvan, det vill säga passerar himmelsekvatorn. I dag går solen i Emmaboda upp kl.05.58 och går ner 18.11



Vårdagjämningen är inte en dag utan en ögonblicklig händelse som inträffar vid en bestämd tidpunkt. Varje händelse förekommer dock vid två olika datum på jorden. Därför är vårdagjämningens (och andra händelsers) datum inte entydigt. Vårdagjämningen kan till exempel inträffa när det är den 20 mars i Sverige medan det samtidigt  är den 21 mars i östra Asien

Dag och natt är inte exakt lika långa vid vårdagjämningen. Detta förhållande inträder något dygn tidigare. Det beror på ljusets böjning i atmosfären, den så kallade refraktionen. Refraktion betyder att solen kan lysa på lite mer än halva jorden på en gång. Det medför att dagen blir längre och natten kortare än den annars skulle ha varit. Refraktionen medför också att dag och natt är lika långa först något dygn efter höstdagjämningen. Detta innebär att de ljusa timmarna blir längre än vad nätterna är och solen står allt högre upp i himlen på oss som bor i norra halvklotet

Semifinaldags mot Häcken på Nya Söderstadion



HAMMARBY IF- BK HÄCKEN, NYA SÖDERSTADION

Ur Hammarbys synvinkel:





Över 11000 biljetter sålda inför cupsemin

Ur Häckens synvinkel
Inför semifinalen
Nästa steg, nästa utmaning

BK Häcken hemma på 2000-talet
010910, Allsvenskan 2-2
050530. Allsvenskan: 3-1
060630: Allsvenskan 3-0
091101.Allsvenskan: 0-1
150404: Allsvenskan: 2-0

Domare:
Johan Hamlin, Bro
Ass. domare 1:
Peter Magnusson, Stockholm
Ass. domare 2:
Mahbod Beigi, Sandviken
Fjärdedomare:
Ozan Camlibel, Bromma

lördag, mars 19, 2016

Dovhjortar

Fotograferade dessa dovhjortar  i går den 18 mars utanför Törsbo i Emmaboda kommun

Från Sjöis till Tele 2 Arena

När Villa Lidköping- Västerås drabbar samman i eftermiddag på Tele 2 Arena i Stockholm är det den 118 SM finalen, inklusive åtta omspel, för herrar åren 1907-2016. Av dessa har hela 81 finaler spelats i Stockholm/Solna. Så dagens final är den 83e stockholmsfinalen och den andra på Tele 2 Arena. Här samtliga finaler med spelplats och ev. publiksiffror.

2015 Västerås SK- Sandviken AIK 6-4 (3-1), Tele 2 Arena 15877
2014 Sandviken AIK- Västerås SK 5-4 (2-1), Friends Arena 20497
2013 Hammarby IF- Sandviken 9-4 (5-3) Friends Arena, Solna 38 474
2012 Sandvikens AIK - Villa Lidköping 6-5 (5-1) Studenternas IP
2011 Sandvikens AIK- Bollnäs GoIF 6-5 (3-2) (SD) Studenternas IP 19 117 (publik)
2010 Hammarby IF - Bollnäs GoIF 3-1 (1-1,0-0,2-0) 3 x 30 på grund av snöoväder Studenternas IP 25 560
2009 Västerås SK- Edsbyns IF 5-4 (2-2) Studenternas IP 20 114
2008 Edsbyns IF - Sandvikens AIK 11-6 (6-2) Studenternas IP 19 513
2007 Edsbyns IF - Hammarby IF 4-3 (efter sudden death) (0-2) Studenternas IP 21 576
2006 Edsbyns IF - Hammarby IF 6-2 (3-1) Studenternas IP 23 048
2005 Edsbyns IF - Sandvikens AIK 6-4 (3-2) Studenternas IP 22 952
2004 Edsbyns IF - Hammarby IF 7-6 (2-4) Studenternas IP 22 753
2003 Sandvikens AIK- Hammarby IF 6-4 (2-2) Studenternas IP 21 804
2002 Sandvikens AIK - Västerås SK 8-4 (2-2) Studenternas IP 21 612
2001 Västerås SK - Hammarby IF 4-3 (1-2) Studenternas IP 21 542
2000 Sandvikens AIK- Hammarby IF 8-5 (4-2) Studenternas IP 21 503
1999 Västerås SK - Falu BS 3-2 (2-1) Studenternas IP 19 122
1998 Västerås SK - Sandvikens AIK 6-4 (3-1) Studenternas IP 18 027
1997 Sandvikens AIK - Västerås SK 5-4 (4-3) Studenternas IP 17 488
1996 Västerås SK - Sandvikens AIK 7-3 (3-1) Studenternas IP 17 211
1995 IF Boltic - Vetlanda BK 2-1 (1-0) Studenternas IP 12 088
1994 Västerås SK - Vetlanda BK 5-2 (0-1) Studenternas IP 15 412
1993 Västerås SK - IF Boltic 5-4 (efter sudden death) (1-3) Studenternas IP 15 185
1992 Vetlanda BK - IF Boltic 4-3 (3-1) Studenternas IP 12 568
1991 Vetlanda BK - Västerås SK 4-2 (2-2) Studenternas IP 15 855
1990 Västerås SK - Sandvikens AIK 6-3 (4-1) Rocklunda IP 14 608
1989 Västerås SK - Vetlanda BK 7-3 (4-1) Söderstadion 12 748
1988 IF Boltic - Vetlanda BK 5-2 (1-0) Söderstadion 10 073
1987 IFK Motala - IF Boltic 3-2 (efter sudden death) (0-1) Söderstadion 12 823
1986 Vetlanda BK - IF Boltic 2-1 (2-0) Söderstadion 11 380
1985 IF Boltic - IFK Motala 4-3 (3-1) Söderstadion 14 629
1984 IF Boltic - Edsbyns IF 2-0 (0-0) Söderstadion 14 937
1983 IF Boltic - Villa BK 5-0, 0-0, (0-0) (förlängning) Söderstadion 18 110
1982 IF Boltic - Edsbyns IF 3-2 (1-0) Söderstadion 13 888
1981 IF Boltic - Selånger SK 4-3 (2-2) Söderstadion 14 233
1980 IF Boltic - Sandvikens AIK 5-3 ( 1-1) Söderstadion 14 075
1979 IF Boltic - Brobergs IF 7-4 ( 1-3) Söderstadion 14 128
1978 Edsbyns IF - Västerås SK 6-4 (4-1) Söderstadion 16 621
1977 Brobergs IF - Sandvikens AIK 3-1 (1-1) Söderstadion 12 913
1976 Brobergs IF - Falu BS 6-2 (1-1) Söderstadion 13 233
1975 Ljusdals BK - Villa BK 8-4 (4-0) Söderstadion 17 671
1974 Falu BS - Katrineholms SK 3-0 (2-0) Söderstadion 15 432
1973 Västerås SK - Örebro SK 4-1 (2-0) Söderstadion 15 033
1972 Katrineholms SK - Ljusdals BK 2-0 (1-0) Söderstadion 14 484
1971 Falu BS - Sandvikens AIK 2-0 (2-0) Söderstadion 6 421
1970 Katrineholms SK - Ljusdals BK 6-2 (1-1) Söderstadion 10 834
1969 Katrineholms SK - Brobergs IF 5-1 (4-0) Söderstadion 13 072
1968 IK Sirius - Örebro SK 4-1 ( 2-1) Söderstadion 12 877
1967 Örebro SK - IF Göta 3-1 (2-0) Söderstadion, 10 952
1966 IK Sirius - Brobergs IF 5-0 (3-0) Studenternas IP 8 682
1965 Örebro SK - Brobergs IF 5-2 (2-0) Stockholms stadion 12 546
1964 Brobergs IF - Skutskärs IF 1-1 (1-0) Stockholms stadion 12 387
4-1 (3-0) Studenternas IP 12 379
1963 Brobergs IF - Edsbyns IF 3-1 (2-0) Stockholms stadion 10 164
1962 Edsbyns IF - IK Sirius 3-2 (2-2) Stockholms stadion 14 023
1961 IK Sirius - Edsbyns IF 3-1 (3-0) Stockholms stadion 19 190
1960 Västerås SK - IK Sirius 3-1 (2-0) Stockholms stadion 24 179
1959 Skutskärs IF - Västerås SK 2-1 (2-0) Stockholms stadion 27 420
1958 Örebro SK - Edsbyns IF 3-1 (2-0) Stockholms stadion 18 767
1957 Örebro SK - Hammarby IF 2-1 (2-1) Stockholms stadion 23 507
1956 Bollnäs GoIF - Örebro SK 3-2 (1-1) Stockholms stadion 20 969
1955 Örebro SK - Edsbyns IF 7-1 (5-1) Stockholms stadion 20 454
1954 Västanfors IF - Örebro SK 1-1 (1-0) Stockholms stadion 23 744
2-1 (2-0), Tunavallen, Eskilstuna 17 895
1953 Edsbyns IF - Nässjö IF 4-4 (1-0) Stockholms stadion 26 044
5-1 (1-0) Stockholms stadion 19 523
1952 Edsbyns IF - IF Göta 1-0 (1-0) Stockholms stadion 25 815
1951 Bollnäs GoIF - Örebro SK 3-2 (0-1) Stockholms stadion 26 612
1950 Västerås SK - Sandvikens AIK 2-1 (1-0) Stockholms stadion 25 966
1949 Nässjö IF - Edsbyns IF 7-1 (2-1) Perstorpsgölen, Eksjö 14 809
sista sjöisfinalen
1948 Västerås SK - Brobergs IF 4-1 (2-0) Stockholms stadion 26 617
1947 Brobergs IF - Västerås SK 4-2 (3-1) Stockholms stadion 24 421
1946 Sandvikens AIK - Västerås SK 0-0 Stockholms stadion 20 144
5-3 (4-2) Stockholms stadion 20 598
1945 Sandvikens AIK - Slottsbrons IF 2-2, 3-2 (förlängning) (0-0) Stockholms stadion 18 969
1944 Skutskärs IF - Västerås SK 2-0 (2-0) Stockholms stadion 20 770
1943 Västerås SK - Bollnäs GoIF 2-2 (1-2) Stockholms stadion 15 769
3-0 ( 1-0) Laduviken, Stockholm 6 392
1942 Västerås SK - Skutskärs IF 2-1 (1-1) Stockholms stadion 12 530
1941 Slottsbrons IF - Sandvikens AIK 2-1 (1-1) Stockholms stadion 10 543
1940 IK Huge - Sandvikens AIK 2-1 ( 1-0) Stockholms stadion 9 263
1939 IK Huge - Nässjö IF 5-2 (1-1) Strömvallen, Gävle 5 560
1938 Slottsbrons IF - IFK Rättvik 5-2 (2-1) Stockholms stadion 15 186
1937 IF Göta - Skutskärs IF 3-2 (1-1) Stockholms stadion 10 959
1936 Slottsbrons IF - Västerås SK 2-1 (0-1) Stockholms stadion 11 700
1935 IF Göta - Västerås SK 5-2 (2-1) Tingvalla IP, Karlstad 6 705
1934 Slottsbrons IF - IFK Uppsala 1-1 (0-0) Stockholms stadion 10 748
6-0 (2-0) omspel Sandbäckstjärnet, Karlstad 8 660
1933 IFK Uppsala - IK Göta 11-1 (4-0) Stockholms stadion 9 307
1932 IF Göta - Västerås SK 3-2 (2-0) Stockholms stadion 8 454
1931 AIK - IF Göta 4-3 (2-1) Stockholms stadion 9 213
1930 SK Tirfing - Djurgårdens IF 1-0 (1-0) Stockholms stadion 3 559
1929 IK Göta - Västerås SK 5-1 (1-1) Stockholms stadion 5 787
1928 IK Göta - IK Sirius 5-3 (3-0) Stockholms stadion 6 382
1927 IK Göta - Västerås SK 5-1 (2-0) Stockholms stadion 8 856
1926 Västerås SK - IK Sirius 1-0 (1-0) Stockholms stadion 6 532
1925 IK Göta - Västerås SK 7-5 (4-1) Stockholms stadion 9 060
1924 Västerås SK - IF Linnéa 4-1 (4-0) Stockholms stadion 6 780
1923 Västerås SK - IF Linnéa 2-1 (1-0) Stockholms stadion 3 036
1922 IK Sirius - Västerås SK 3-2 (1-0) Stockholms stadion 6 909
1921 IK Sirius - IFK Uppsala 2-2 (1-0) Studenternas IP Uppsala 3 000
5-2 (3-1) Stockholms stadion 3 478
1920 IFK Uppsala - IF Linnéa 3-2 (2-1) Stockholms stadion 2 211
1919 IFK Uppsala - IK Göta 8-2 (2-2) Stockholms stadion 3 750
1918 IFK Uppsala - IK Sirius 2-2 (0-1) Stockholms stadion 5 500
4-1 (2-1) Studenternas IP, Uppsala 2 500
1917 IFK Uppsala - AIK 11-2 (2-1) Stockholms stadion 2 500
1916 IFK Uppsala - Djurgårdens IF 3-2 (1-1) Stockholms stadion 2 500
1915 IFK Uppsala - AIK 2-0 (1-0) Brunnsviken, Stockholm 1 379
1914 AIK - Djurgårdens IF 4-2 (3-1) Brunnsviken, Stockholm 1 800
1913 IFK Uppsala- AIK 2-1 (1-0) Stockholms stadion 2 000
1912 IFK Uppsala - Djurgårdens IF 1-1 (1-0) (Delat mästerskap) Råstasjön, Råsunda 100
1911 IFK Uppsala - Djurgårdens IF 6-0 (1-0) Studenternas IP, Uppsala
1910 IFK Uppsala - IFK Stockholm 2-0 (0-0) Albano, Uppsala
1909 AIK - Djurgårdens IF 7-3 (2-1) Stockholms idrottspark
1908 Djurgårdens IF - Östergötlands BF 3-1 (1-0) Norrköpings Idrottspark 100
1907 IFK Uppsala - IFK Gävle 4-1 (2-0) Boulognerskogen, Gävle

fredag, mars 18, 2016

Kronhjort











Fotograferade denna kronhjort vid Hällasjämåla utanför Emmaboda kommun  Troligtvis en hind och fotografetat i dag fredag


Kronhjorten är ett av de största hjortdjuren. Den är i genomsnitt något tyngre men kortare än den asiatiska sambarhjorten samt något mindre än den amerikanska wapitin; den senare ses ibland som en underart till kronhjort. I familjen är endast älg uppenbart större. Hanhjorten (hjorten) når en längd av 175 till 225 cm från nosen till svansroten; svansens längd är ytterligare cirka 15 cm. Mankhöjden över bogen uppgår till mellan 130 och 160 cm. Levandevikt för normalhjorten cirka 200 kg men kan uppgå till 300 kg. Honan (hinden) är betydligt mindre. Kroppsvikten är ungefär 45 till 50 % av hannens kroppsvikt[2] och i Norden stiger honans vikt sällan över 170 kg. Dessutom finns betydliga storleksskillnader mellan de olika underarterna. Hannar på Korsika och Sardinien blir sällan tyngre än 80 kg

Kroppsfärgen är om sommaren mörkt rödbrunaktig (vilket givit arten dess europeisk-engelska namn, se nedan), med nedre delen av kroppssidorna grågulaktig. Huvudet är grått, mörkare på ovansidan, på sidorna ljusare. Från nacken sträcker sig ett mörkt band efter halsen och framryggen. Främre delen av bröstet och buken är brunaktig, bukens bakre del och lårens insida smutsvita. Benen i övrigt grå. Spegeln är ljusröd till smutsvit.

Ungen (kalven) är rödaktig med i vita fläckar ordnade i längsgående rader, vilket kan uppfattas som resterna av en fläckig dräkt som en gång fanns hos kronhjortens förfäder.

I vinterdräkten blir de rödbruna delarna gråaktiga, varför hela djuret vintertid har ett mera gråbrunt utseende.

Kronhjortens mule är huvudsakligen bar. Övre hörntänder finns hos såväl hanhjorten som hinden. Svansen är tydligt utbildad men kort, motsvarande ungefär halva örats längd.

Hornen är rikt förgrenade och tjocka hela vägen från basen till topparna, samt mer eller mindre knottriga, pärlade.

Kronhjortens utbredningsområde sträcker sig från Europa och Nordafrika till västra Centralasien. Wapitihjort som förekommer i östra Asien och västra Nordamerika kategoriseras idag ofta som en egen art men har tidigare behandlats som underart till kronhjorten.

I Östeuropa är kronhjortens utbredningsområde i stort sett sammanhängande men i Västeuropa finns flera från varandra avgränsade populationer. Trafiksträckor och större samhällen förhindrar ett genetiskt utbyte mellan de olika populationerna så att de blir mindre friska.[Västeuropeiska stater med större kronhjortbestånd är Storbritannien, Tyskland, Spanien och Österrike. I Frankrike, Italien, Grekland, Belgien, Irland, Nederländerna och Norge finns däremot bara små populationer. Till Sverige kom kronhjorten redan för omkring 10.000 år sedan. Den exakta utbredningen är dock oklar. Kronhjorten nämns till exempel inte i Västgötalagen, vilket tyder på att den inte fanns där vid den tid då lagen gällde (1200-talet). Den minskade dock under 1800-talet. I Västergötand fanns på 1600-talet gott om kronhjort, och där försvann den sista 1836. På Kållandsö fanns på 1820-talet omkring 150 hjortar, av vilka på 1840-talet fanns några få kvar. På Omberg fanns fram till 1830-talet kronhjort. Den minskade dock och på 1880-talet fanns de endast kvar i Skåne på godsen Högestad, Baldringe, Krageholm, Söfdeborg, Snogeholm, Övedskoster och Häckeberga.

På grund av sin popularitet som jaktvilt har kronhjorten inplanterats på många platser, exempelvis i Argentina, Australien, Chile, Nya Zeeland och Portugal. Även förrymda individer från hägn har bidragit till utbredningen.

Kronhjorten lever av gräs, örter, löv, kvistar, knoppar, svamp, bok- och ekollon samt bark av särskilt gran och bok. Säd angrips dels grön, dels som mogen, men hjorten äter då endast axet. Kronhjorten kan göra skada på framför allt granbestånd genom barkgnagning. Hjorten äter även potatis.

Parningstiden inträffar i september då handjuren, hjortarna, under brunsten brölar, och kämpar sinsemellan om hindarna. Kronhjorten är polygyn[8]. Starkare hjortar försöker samla ett antal hindar inom ett mindre område. I slutet av maj föder hinden vanligen en, ibland två kalvar.

Naturliga predatorer är varg och björn. De tar främst sjuka individer eller kalvar eftersom kronhjortar är ganska svårfångade djur. Det händer även att lodjur tar mindre kronhjortar

onsdag, mars 16, 2016

Nu är dom, här

Mars månad är tranmånaden framför andra. Nu har dom kommit till mina trakter och dom förkunnar om vårens ankomst. Bilderrna är tagna utanför Lindås i går tisdag och i dag onsdag