Hammarbys andra halvlek vände matchen

HAMMARBY IF- LJUNGSKILE SK
4-2 (1-2)

0-1 Jakob Olsson (2)
0-2 Tim Andre Nilsen (3)
1-2 Erik Israelsson (45)
2-2 Kennedy Bakircioglu (72)
3-3 Alex (82)
4-2 Imad Khalili (89)

utvisning:
Melker Hallberg, Hammarby (68)
Varning:
HIF:
LSK:

publik: 7243

Ur Hammarbys synvinkel:
Urladdning efter mardrömsöppningen



Ur Ljungskiles synvinkel:
Ännu en hedersam förlust i Stockholm

Presskonferens efter matchen


Matchbilder:

Skottdagen

Skottår är ett sätt att hålla årstiderna på plats i kalendern. Eftersom det tropiska året (årstidsåret) är cirka 365,2422 dagar långt går det inte att ständigt använda 365 dagar i kalendern. Inom loppet av 100 år skulle årstider, datum för solstånd och dagjämningar med mera då nämligen förskjutas mer än 24 dagar i kalendern. Genom att (med vissa undantag, se nedan) vart fjärde år öka årets längd med en dag kan kalendern hållas någorlunda i fas med årstiderna. Extradagen kallas skottdagen och dess datum är den 29 februari. Ordet skott betyder "något som skjutits in"

Skottdagen den 29 februari är den extra dag som inskjuts varje skottår. Fram till och med 1999 räknades i Finland och Sverige den 24 februari som skottdagen men sedan år 2000 infaller skottdagen den 29 februari, enligt ett beslut av Namnlängdskommittén år 1996.

Anledningen till att skottdagen ligger i slutet av februari snarare än vid slutet av året är att den gamla romerska kalendern, som användes av romarna innan Julius Caesar introducerade den julianska kalendern år 46 f.Kr., började med månaden mars. Skottdagen placerades alltså i anslutning till romarnas nyår.

Den romerska kalendern var också starkt påverkad av äldre månkalendrar och man benämnde exempelvis dagar efter månens faser: kalendae – nymåne (alltså upphovet till ordet kalender), nonae – första kvarteret och idus – fullmåne. Den första dagen i månaden benämndes "kalendae" (trots att detta inte stämde med månens verkliga fas) och exempelvis den 24 februari var ante diem sextum Kalendas Martias – sjätte dagen före kalendae i mars. (Romarna använde inklusiv räkning, det vill säga den dag som vi skulle kalla den femte dagen före första mars kallade romarna för den sjätte, eftersom startdatumet räknades med.) När man sedan i den julianska kalendern införde skottdagar, lade man till en "andra sjätte dag före kalendae", den så kallade bisextilis. Än i dag heter skottår på franska année bissextile.

Varför man gjorde på detta sätt, och inte lade den precis före den 1 mars, är något oklart. En anledning kan vara att man var påverkad av tidigare grekiska månkalendrar där man hade 12 månader med lika lång längd – 30 dagar – och sedan lade man till 5 dagar i slutet på året som inte tillhörde någon månad, de så kallade Epagomenai (grekiska "de tillagda"), för att komma upp i 365 dagar totalt. Skottdagen kom då att bli en ny 6:e dag före de tidigare fem extradagarna.

Inom EU beslutade man i slutet av 1990-talet att ändra den tidigare placeringen av skottdagen och i stället låta den 29 februari vara officiell skottdag med början år 2000. Även den romersk-katolska kyrkan räknar numera den 29 februari som skottdag.


Källa: Wikipedia

Inför Hammarby- Ljungskile

Från Hammarbys synvinkel:




Från Ljungskiles synvinkel:
Inför Hammarby- Ljungskile

Ljungskile hemma på 2000-talet
140824: Superettan 0-0
130804: Superettan: 0-1
120616: Superettan: 0-1
110808: Superettan: 1-3
100616: Superettan: 1-1
080803: Allsvenskan: 2-2

Domare:
Martin Strömbergsson, Gävle
Ass. domare 1:
Peter Magnusson, Stockholm
Ass. domare 2:
Pär Lindström, Farsta
Fjärdedomare:
Ozan Camlibel, Bromma

Vissefjärda kyrka

Vissefjärda kyrka - en landsortskyrka i historisk dacke- och skogsbygd på gränsen till Blekinge. Här på den vackra udden av kyrksjön kan man anta att den första kyrkan låg, en träkyrka byggd i samband med den tilltagande befolknings- tillväxten på 1200-talet. Den nuvarande kyrkan, en stenkyrka, invigdes den 28 februari 1773, alltså för 243 år sedan i dag

Kyrkan har inget kyrktorn. Klockorna är därför placerade i en klockstapel som i sitt nuvarande skick är från 1800- talet. Enligt sägnen skall klockstapeln vara rest på den plats där tidigare en borg stått. Den skulle ha hetat Vesaborg.

Minne av fredagen 28 februari 1986

Fredagen den 28 februari 1986 befann jag mig i Kosta hos mina vänner Goce och Stojna Cosevski och deras föräldrar Risto och Neda. Jag själv var då 14 år gammal och bodde med mina föräldrar i Åfors. Det politiska intresset fanns redan där och jag var väldigt röd i mina åsikter redan då och sympatiserade med socialdemokratin och deras värderingar. Jag hade ännu inte upptäckt det andra alternativet VPK vänsterpartiet kommunisterna som (v) dom hette vid denna tid. Jagvar dock aldrig medlem i SSU men Goce som är ett år äldre var det. Lillasystern Stojna vet jag inte om hon var medlem men intresserad var hon av politik. Samtalen denna fredagskväll dominerades som brukligt när vi träffades av politik och musik. Vi gick och lade oss helt ovetande vad som pågick i Stockholm denna kväll den 28 februari 1986. Innan sömnen infann sig fortsatte den politiska diskussionen.

På morgonen den 1 mars väcktes vi av mina vänners mor vid sjutiden. Hennes ansiktsuttryck andades förskräckelse när hon frågade oss om vi hade hört nyheterna.
Vi tittade förvånade på varandra och sa i kör:
- Nej det har vi inte, berätta vad som hänt
- Dom har skjutit statsminister Olof Palme och han är död. Det säger dom på TV

Jag minns att jag trodde att hon skojade med oss samtidigt man förstod på ett ögonblick att detta är inget man skojar om. Vi rusade upp och sprang klarvakna upp till närmaste TV för att titta på extra sändningarna från rapport. På Tv kablade rapportredaktionen ut nyheten om mordet och spekulationerna var redan i full gång om vem som låg bakom mordet. Detta har sedan fortsatt i 30 år och mordet är ännu inte löst trots att en person dömdes för mordet på Palme i tingsrätten. Men Christer Pettersson friades sen i hovrätten och resningen avslogs i Högsta domstolen.

Dokumentärfilm i Åfors- Palme de sista timmarna

Den 28 februari 1986 mördades statsminister Olof Palme på öppen gata i Stockholm. I år är det alltså 30 år sedan detta ouppklarade mord ägde rum och på årsdagen i morgon den 28 februari visar vi i Åfors folkets hus dokumentären om Palmes sista timmar. Det blir möjlighet till fika och samtal efter filmen
Välkomna

Det är en dokumentärfilm om mordet på statsministern Olof Palme, ett mord som skakade om och förändrade den svenska nationen, den svenska folksjälen. Det omöjliga, overkliga inträffade mitt i huvudstaden och vi alla vaknade upp i ett "nytt land". Den 28 februari 2016 är det trettio år sedan skotten föll på Sveavägen, en händelse som än idag inte är klarlagd när det gäller motiv och mördare. Dokumentären blir en resa i tiden, det innebär tillbakablickar som visar den tidens politiska samhällsklimat till dagens förändrade samhälle. Dokumentären är också en dramatisk skildring av timmarna - före och efter mordet - ett mord som blev avgörande för det samhälle vi nu lever i. Ett drama där de mörka timmarna den 28 februari 1986 håller samman den täta berättelsen om ett nytt land att vakna upp i med nyheten om att regeringschefen, statsministern, är mördad på öppen gata.

Regi - Göran Ellung
Speltid - 86 min
Genre - Dokumentär
Åldersgräns - Barntillåten
Originaltitel - Palme - sista timmarna
Premiärdatum - 2016-01-23

Tjädertupp

En stilig tjädertupp spelar för fullt nu vid väg 28 i södra delen av Emmaboda kommun. Det är i tidigaste laget som denna tupp fått vårkänslor då de tidigast börjar spela i mitten på mars. Men detta är ett vårtecken som visar att våren är på väg.
Tjädern är en mycket stor och tung hönsfågel som liknar orren, men skiljs från denna genom större storlek och den rundade stjärten. Könen är olika såväl i storlek som färg där hanen är betydligt större. Den adulta hanens huvud, nacke, framrygg, strupe och övre delen av bröstet är fint vattrade i svart, ljusgrått och mer eller mindre skimrande i blått. Bakryggen, skulderfjädrar, vingtäckare och armpennor är bruna med svart och ljusgrå vattring medan handpennorna är gråbruna. Armpennorna har vitaktig spets och handpennorna är i ytterfanet kantade med vitt. Övergumpen och övre stjärttäckarna är svarta med gråvit vattring, de senare med vita spetsar. Stjärten är svart, ofta med vita horisontella fläckar på mitten. Mindre täckare är vita och bildar en fläck framför skulderfjädrana. Bröstets främre del är grönaktig med stark metallglans medan återstoden av bröstet, buken, undergumpen och undre stjärttäckarna är svartaktiga med vit vattring och sparsamma vita fläckar. Den har ett rött svullet ögonbryn. Näbben är hos äldre individer gulvit, hos yngre mörkare. Längden är 74–90 cm[3] och vingspannet omkring 115 cm.

Honan är spräcklig i brunsvart, rostgult, grått och vitt. Dess strupe och bröst är enfärgat orangebruna. De mindre täckarna är vita vilket ger den en liten vit fläck vid vingvecket. Stjärten är rostbrun med grova svarta tvärband och ett smalt vitt yttre stjärtband. Den mäter i genomsnitt 54–63 cm[3] på längden och har ett vingspann på omkring 95 cm.

I Sverige finns tjädern i alla större barrskogar från norra Skåne upp till barrskogsgränsen i de lappländska fjällen. En fjäderdel av det europeiska beståndet av tjäder finns i Sverige. Sommartid förekommer den uppe på högfjället, till och med ovanför björkregionen. Den norrländska tjädern är betydligt mindre än den syd- och mellansvenska. Tjädern uppehåller sig helst i skogar som är något blandade med lövträd och genomkorsas av kärr och myrar. Man har dock på flera ställen iakttagit att tjädern börjat trivas också i mindre skogsbestånd, till och med i hagmarker. Tjädern är den största vilda hönsfågeln i Sverige.

Tidigt på våren, ibland redan i mars men vanligen i början av april samlas tjädertupparna till sin lek för att spela. Honorna kommer till leken först efter mitten av april. Den är vanligen belägen i gammal, högstammig tallskog med flata berghällar. Luckor som uppstått genom skogsbrand är särskilt omtyckta. Spelet börjar tidigt på morgonen, vid 3–4-tiden, fram i maj till och med vid 2-tiden. Först spelar tuppen från det träd, där han tillbringat natten men sedan kommer tupparna ned på marken och utkämpar där ofta heta strider där de äldre försöker mota bort de yngre. Efter soluppgången spelar tuppen också från träd vilket avslutar den dagens lek. Under spelet bär tuppen stjärten solfjäderlikt utspärrad och släpar vingarna i marken.

Tjäderhönan lägger 8–9 ägg på marken i en enkel fördjupning. Äggen är gulaktiga med små bruna fläckar. Äggläggningen är i södra och mellersta Sverige i regel avslutad omkring mitten av maj. I Norrland infaller den vanligen i senare hälften av samma månad. Ungarna, som kommer fram efter 3 veckors ruvning, är i början mycket känsliga för köld och väta. Vädret under första hälften av juni har därför stor betydelse för tillgången på ungtjäder under året.

Sverigepremiär i Åfors i kväll

Den moderna däggdjursmetropolen Zootropolis är en stad som inte liknar någon annan. En smältdegel där världens djur, från den största elefanten till den minsta näbbmusen, lever tillsammans i stadsdelar som eleganta Sahara Square och kyliga Tundratown. Men när den alltid lika positiva poliskonstapeln Judy Hopps anländer till Zootropolis, upptäcker hon att det inte är så lätt att vara den första kaninen bland de stora och tuffa djuren i stadens polisstyrka. Fast besluten att bevisa vad hon går för bestämmer hon sig för att knäcka ett knepigt fall, trots att hon måste jobba med den snabbpratande och luriga räven Nick Wilde för att lösa mysteriet. Zootropolis är en äventyrskomedi regisserad av Byron Howard (Trassel, Bolt) och Rich More (Röjar-Ralf, The Simpsons).

• I rollerna:
• Regi - Byron Howard och Rich More
• Speltid - 109 min
• Genre - Komedi, Animerad film, Äventyr
• Åldersgräns - Barntillåten
• Originaltitel - Zootopia
• Premiärdatum - 2016-02-24

Svets och smide och klippverkstan

Långasjö Eriksson var en profil och entreprenör i Långasjö. I dag ryms två företag i lokalerna som tidigare uppfördes av  Långasjö Eriksson . Elofsson svets och smide som drivs av Håkan Elofsson och frisörsalongen Klippverkstan som drivs av dottern Elina Elofsson.
Elofsson svets och smide erbjuder följande tjänster:

• Svetsning & reparationer av lantbruksmaskiner
• Entreprenadmaskinsservice
• Industriservice
• Byggsmide
• Maskinförartjänster

Mållöst på Nya Söderstadion

HAMMARBY IF- SYRIANSKA FC
0-0

Varningar:
HIF: Lars Saetra
SFC:

domare: Diako Behnam, Solna
Publik: 9166

Ur Hammarbys synvinkel:
Frustrerande 0-0 cupmöte mot SFC



Ur Syrianskas synvinkel:


Presskonferens efter matchen:

Inför Hammarby IF- Syrianska FC

Ur Hammarbys synvinkel



ur Syrianskas synvinkel
Syrianska träningsblogg

Ur arkivet


Syianska hemma sen 2000
101002: Superettan: 0-0
140921: Superettan: 6-0

Domare:
Diako Behnam, Solna
Ass. domare 1:
Björn Lindroth, Borlänge
Ass. domare 2:
Niclas Ivarsson, Stockholm
Fjärdedomare:
Farouk Nehdi, Huddinge

Vegaexpeditionen

Vegaexpeditionen 1878–1880 under ledning av Adolf Erik Nordenskiöld var den första expeditionen som fann och genomseglade hela Nordostpassagen, en redan i mitten på 1700-talet förmodad sjöväg mellan Europa och Asien genom Norra ishavet. Kantad av strapatsrika äventyr och problem avslutades den dock lyckligt och expeditionen anses vara bland de främsta svenska vetenskapliga framgångarna.

Adolf Erik Nordenskiöld
porträtterad av Axel Ljungstedt 1902

De första utforskningarna kring en möjlig Nordostpassage gjordes redan i slutet på 1500-talet genom bl. a. nederländske Willem Barents. Under 1600-talet nådde ryska pälsjägare längre och längre fram norrut. Ryske Semjon Dezjnjov blev 1648 den förste att segla igenom sundet mellan Alaska och Sibirien (nuvarande Berings sund) och 1742 upptäckte ryske Semjon Tjeljuskin den nordligaste platsen på den eurasiatiska kontinenten Kap Tjeljuskin. Även dansk-ryske Vitus Bering genomförde forskningsresor i området. I mitten på 1700-talet skrev schweiziske geografen Samuel Engel en avhandling där han framlade sin teori om existensen av en Nordostpassage.

Nordenskiöld hade redan genomfört en rad forskningsresor i arktiska trakter, bland annat till Svalbard, Västgrönland, Karahavet och floden Jenisej.

År 1877 började Nordenskjöld sin planering av expeditionen att finna Nordostpassagen och i juli framlade han en detaljerad plan till kung Oscar II som accepterade förslaget. Fler finansiärerna fann han som dåvarande ordförande i Svenska Sällskapet för Antropologi och Geografi (SSAG)  bland Kungliga Vetenskaps- och Vitterhetssamhället i Göteborg och privatpersonerna Aleksandr Sibirjakov och Oscar Dickson.

Expeditionsfartyget "Vega", ett sex år gammalt ombyggt tremastat sälfångstfartyg, inköptes till expeditionen och byggdes om på Karlskrona örlogsvarv för offentliga medel. Sibiriakov utrustade även ångaren "Lena", som skulle medfölja expeditionen fram till Lenafloden.

polarskeppet Vega

Adolf Arnold Louis Palander utsågs till expeditionens kapten. Palander var en erfaren sjöfarare som redan hade genomfört flera resor i arktiska områden och tidigare deltagit i Nordenskiölds expeditioner. Vidare ingick vetenskapsmän, befäl och en besättning om 21 man. samt xylografen Karl Johan Andersson

Vetenskapsmännen värvades bland olika naturvetenskapliga fakulteter och var

Ernst Bernhard Almqvist, läkare och lichenolog
Giacomo Bove, hydrograf
Andreas Peter Hovgaard, meteorolog, ansvarade för de meteorologiska och magnetiska observationerna.
Frans Reinhold Kjellman, botaniker
Oscar Frithiof Nordqvist, tolk och zoolog
Anton Julius Stuxberg, zoolog
Den flernationella besättningen ökade intresset och uppmärksamheten kring expeditionen även utomlands.

Den 21 juli 1878 lämnade nu fartygen "Vega" och "Lena" hamnen i Tromsø med kurs norrut och sedan genom Karahavet och man passerade Vajgatjön den 30 juli. Efter ett uppehåll i Dikson den 6 augusti fortsatte resan österut igenom Nordenskiöldöarna och man nådde Kap Tjeljuskin där fartygen ankrade den 20 augusti. Nordenskiöld skrev: "Vi hade nu nått ett stort, under århundraden förgäfves eftersträfvadt mål. För första gången låg ett fartyg förankradt utanför den gamla verldens nordligaste udde. Färden hade hittills förlöpt väl tack vare god planering och Nordenskiölds stora erfarenhet av arktiska expeditioner"

Efter ett uppehåll fortsatte expeditionen vidare norrut men tvingades åter sätta kurs mot söder och den isfria rännan längs Tajmyrhalvöns östra kust tills man nådde Lenaflodens mynning natten mellan den 27 och 28 augusti. Här skiljdes fartygen och "Lena" fortsatte uppför floden mot Jakutsk[ medan "Vega" fortsatte vidare österut och seglade igenom de Nysibiriska öarna kring den 3 september och Björnöarna något senare. Ismassorna ökade och färden blev långsammare då man ej vågade segla under nattetid. Mellan den 12 och 18 september fick expeditionen göra ett stopp för att invänta gynnsammare isförhållanden. Nordenskiöld skriver: "att seglatsen längs Asiens nordkust började blifva något enformig. Äfven den ifrigaste polarfarare kan i längden ledsna på idel is, grund och dimma och idel dimma, grund och is".

Färden fortsatte mödosamt men den 28 september frös fartyget slutligen fast nära bosättningen Pitlekaj vid Koljutjinskaya guba (Koljutjinskayaviken) norra udde på Tjuktjerhalvön endast en knapp dagsresa från Uelen och Nordenskiöld skriver: "Det var en oväntad motgång, så mycket svårare att med jemnmod fördraga, som det var ögonskenligt, att vi skulle hafva undgått densamma, om vi kommit några timmar tidigare till östra sidan af Koljutschin-bay. Talrika tillfällen hade under den föregående delen af resan funnits, då dessa timmar kunnat besparas". Även om Nordenskiöld var besviken hade risken för övervintring dock ingått i Nordenskiölds planering och fartyget hade förråd för två år.

Övervintringen utnyttjades till forskning och särskilt Nordqvists etnologiska studier av tjuktjerfolket

Vegas övervintringsplats , den stora viken nordväst om Uelen är Koljutjinskayaviken
Kustlandet kring "Vega"s övervintringsplats var ödsligt och monotont men det var inte obebott. Pitlekaj var en liten tjuktjisk bosättning ett par kilometer från fartyget, och längre bort fanns fler boställen av liknande slag. Expeditionens umgänge med invånarna på platsen blev slutligen flitigt där tjuktjerna gjorde dagliga besök ombord på fartyget. Besättningen och forskarna hölls också sysselsatta med turer och studier inåt land.

Expeditionen gjorde flera försök att skicka hem meddelanden om sin belägenhet. Redan i början av oktober sändes ett brev iväg med tjuktjerna, men brevet anlände först den 10 maj 1880 till Irkutsk, det närmaste ryska samhälle med regelbunden postgång. Det dröjde sedan ytterligare till den 16 maj innan meddelandet nådde Stockholm, där man redan hade börjat fundera på undsättningsexpeditioner.

Kylan förblev sträng en bra bit in på våren. Ännu i mitten av april var det ofta närmare 40 grader kallt, och isens tjocklek tilltog alltjämt och långt in i juni var det fortfarande ofta åtskilliga minusgrader. Den 20 juni hade en råk öppnat sig någon mil öster om fartyget, men det skulle dröja ytterligare innan isen lossnade kring "Vega". Under middagen den 18 juli började isen äntligen att lossna och Nordenskiöld skriver: "Under middagen märktes plötsligt, att fartyget kom i en svag gungning; Palander rusade upp på däck, såg att isen var i rörelse, lät elda på maskinen, som länge sedan blifvit, i förväntan på denna stund, iordningstäld, och två timmar derefter, den 18 juli kl. 3 t. 30 min. e.m., var Vega flaggbeprydd under ånga och segel åter på väg mot målet".

Efter 10 månaders uppehåll fortsatte nu färden mot Stilla havet och redan den 20 juli nådde man Berings sund och rundade den eurasiatiska kontinentens östligaste udde Kap Dezjnjov [3] vilket avslutade Nordostpassagen.

Därefter utforskade expeditionen St. Lawrenceviken (Zaliv Lavrentija) och Konyamviken på Tjuktjerhalvön och Port Clarenceviken i Alaska. Därefter fortsatte man mot St. Lawrenceön dit man anlände den 31 juli. Kursen sattes åter österut och man anlände till Ostrov Beringa utanför östra Kamtjatka den 14 augusti. Här stannade expeditionen till den 19 augusti  Den 2 september anlände expeditionen till Yokohama och härifrån kunde man äntligen meddela världen via telegram att Nordostpassagen hade hittats och för första gången genomseglats. Mottagandet i Japan blev översvallande. Nordenskiöld och hans forskare fick audiens hos kejsaren Meiji och inbjöds till en rad platser över hela Japan. Expeditionen stannade nästan 2 månader i landet mycket beroende på att "Vega" tagits in för renovering inför hemresan.

Skeppstimmermannen Sven "Vega-Sven" Andersson var en bland besättningen som skrev egen dagbok främst riktat till "gomman Mari" hemma i Karlskrona. Andersson tappade bort dagboken i Nagasaki och därefter är dess öde okänt. Dagboken var försvunnen i 20 år innan den återfanns av svenske sjökapten Fröberg i en lumpbod i Shanghai i Kina i april 1898. Fröberg överlämnade dagboken till dåvarande svenske handelsattachén i Östasien. Via London kom dagboken slutligen till Sverige 1908 och ingår idag i Kungliga Vetenskapsakademiens samlingar. Boken gav även ut postumt 1979.

Hemresan blev ett triumftåg runt Asien och Medelhavet och expeditionen fick fortsatt storartad mottagande vid uppehåll i Hongkong, Labuan, Singapore och Ceylon. "Vega" lämnade Galle på Ceylon den 22 december

Expeditionen anlände till Aden den 7 januari och fartyget hälsades med 21 salutskott. Den 9 januari fortsatte resan genom Röda havet och "Vega" anlände till Suez den 27 januari. Härifrån gjordes en utflykt till Kairo och den 3 februari fortsatte hemresan genom Suezkanalen där man nådde Port Said den 5 februari .Den 14 februari anlände expeditionen till Neapel som första anhalt i Europa och även här blev mottagandet överväldigande inte minst på grund av italienske Boves deltagande. Efter besök i Rom lämnade "Vega" Neapel den 29 februari dock utan Almqvist, Kjellman, Nordqvist och Stuxberg som valde landvägen hem och Bove som av familjeskäl stannade kvar i Italien. Den 9 mars passerades Gibraltar sund och man ankrade i Lissabon den 11 mars. Den 16 mars fortsatte resan och man anlände till Falmouth den 25 mars. Även här blev det en rad bjudningar varpå expeditionen sedan även gjorde en utflykt till Paris. Den 3 april lämnade sällskapet Paris och tog sig till nederländska Vlissingen dit fartyget färdats sjövägen.

Den 16 april nådde man Köpenhamn och nya överväldigande festligheter inte minst på grund av danske Hovgaards deltagande. Den 20 april lämnade "Vega" Köpenhamn och den 24 april kl 08:00 passerades Vaxholm och slutligen fälldes ankaret på Stockholms ström kl. 22:00 efter en resan på 22 189 nautiska mil.  Hela Stockholm var i festyra då "Vega" anlände och hela Stockholms slott strålade i ett hav av ljus och lågor. Varje besättningsmans namn, från Nordenskiölds till den yngste matrosens, syntes i eldslågor på slottets fasad. Vegamännen välkomnades på slottet av hela den kungliga familjen och Nordenskiöld skriver: "Fyrverkerier afbrändes och kanoners dån blandade sig med skallande hurrarop från tusentals åskådare. Sedan vi ytterligare vid Kastellholmen helsats med salut, fäldes ankaret på Stockholms ström kl. 10 e.m." Välkomstceremonin var arrangerad av Magnus Isæus och bland åskådarna fanns även en ung Sven Hedin.

Samtliga i besättningen tilldelades Nordstjärnemedaljen i guld/silver med anledning av Vegaexpeditionen av kung Oscar II. Nordenskiöld upphöjdes till friherre och Palander adlades Palander af Vega.

På Vegadagen 1925 avtäcktes en minnesvård på Louis Palanders grav i närvaro av bland annat kronprins Gustaf Adolf, andra representanter för kungahuset, statsminister Rickard Sandler och upptäcktsresanden Sven Hedin.
Expeditionen hade nått sitt syfte att hitta Nordostpassagen men samtidigt också visat att rutten inte kunde nyttjas som handelsväg. Expeditionens vetenskapliga värde blev de omfattande geografiska, geologiska, botaniska, zoologiska och etnografiska studierna man utförde främst under resans vinteruppehåll.

Expeditionens studier publicerades i en rad vetenskapliga rapporter och en skriftlig redogörelse för expeditionens öden, äventyr och rön gavs sedermera ut i fem band Vega-expeditionens vetenskapliga iakttagelser (5 band, utgivna 1882–1887). Några månader efter hemkomsten ordnades en utställning om expeditionen på Stockholms slott och materialet från expeditionen visades även upp vid Stockholmsutställningen 1897 [4]. Nordenskiöld och Palander publicerade senare även sina dagboksanteckningar i bokform.

1880 instiftades Vegamedaljen och sedan 1902 firas den 24 april som "Vegadagen".

Först 1915 färdades ryske Boris Vilkitskij ånyo igenom Nordostpassagen, denna gång från öst till väst, under den stora hydrografiska kartläggningsexpeditionen av Norra ishavet åren 1910 till 1915. Vega såldes efter expeditionen till det skotska rederiet Ferguson och förliste 1903 i Melvillebukten på nordvästra Grönland.

Lindåsmaden

Lindåsmaden, 16 februari kl 12:12















17 januari kl: 15.23

16 december Kl: 14:22

På grund av jobb i går så blev det ingen månadsbild föränn i dag.
Lindåsmaden kl 14:31

Hann inte åka hit i går den 15:onde så månadens bild togs i dag. Lindåsmaden, 16 oktober Kl: 16:16

Var på Kommunstyrelsemöte hela dagen i går plus annat åtagande senare så jag hann inte ta månadsbilden förrän i dag.
Lindåsmaden 16 september kl 16:32

Pga visfestival och kalas under helgen och fotboll i går blev det ingen mnadsbild förran i dag tisdag den 18.
Lindåsmaden 18 augusti kl 15.58

 15 juli kl 18:50

15 juni  kl.13:43

Lindåsmaden, 15 maj kl.15.43

Då var det dags att sparka igång den åttonde platsen som jag ska skildra under ett år. Det är en spännande plats i söder om Lindås där Lyckebyån rinner förbi och några gånger per år svämmar ån över sina breddar. Det är de ni ser på den första månadsbilden av Lindåsmaden. Här ska jag fotografera i mitten av varje månad under ett år så ni får se årstidsväxlingarna tydligt.

Lindåsmaden, 15 april kl 13.21

2 klassiker

Dramatisk himmel

Som en fantastisk tavla uppenbar sig himlen över Algutsboda i dag.

Växjö domkyrka

Bild tagen i dag

Växjö domkyrka är församlingskyrka i Växjö stads- och domkyrkoförsamling och stiftskyrka (domkyrka) för Växjö stift. Kyrkan är av medeltida ursprung, men har i hög grad präglats av 1800-talets och 1900-talets restaureringar.

Domkyrkan ligger nära Växjösjöns norra strand (med järnvägen emellan), sydöst om Stortorget och nordost om järnvägsstationen i centrala Växjö. Denna plats var ursprungligen en halvö i sjön, innan sjön sänktes 1814.

Kyrkan är till det yttre byggd i tegel och i byggnadsmaterialet ingår relativt sällsynt förekommande så kallad "mönsterhuggen kvadersten."

Domkyrkan är jämförelsevis ganska liten, vilket troligen har att göra med att Växjö stift var ett förhållandevis litet stift under medeltiden. Det omfattade enbart Värend, medan övriga delar av Småland hörde till Linköpings stift. Växjö stift utvidgades senare under 1500-talet. Kyrkan är Växjös högsta byggnad med en höjd på 63 meter.

Kyrkan har rötter i tidig medeltid och legenden om Sankt Sigfrid är knuten till den äldsta Växjö domkyrka, som var biskopskyrka redan på 1100-talet. Hans helgonskrin (relikskrin) förvarades i kyrkan fram till 1600-talet, då det på biskoplig befallning förstördes.

Det kraftiga västtornet är kvar från den första domkyrkan, som byggdes i romansk stil. Detta torn kröntes med två tornspiror och har en motsvarighet i Rydaholms kyrka i Rydaholm, några mil nordväst om Växjö. Rydaholms kyrktorn är också ett kraftigt och brett torn som kröns med två tornspiror. Men tornet i Rydaholm är byggt i gråsten och Växjö domkyrka i tegel.

I den yttre korväggen hittades på 1800-talet en inmurad runsten, Tyke Vikings sten. Den står nu utanför väggen.

Kyrkan brann (brändes ner) första gången 1276 och den tidigare kyrkan ersattes av en större, möjligen i gotisk stil (valven inne i kyrkan är spetsbågiga, vilket dock förekommer även i romanska kyrkor omväxlande med rundbågiga valv, till exempel i Lunds domkyrka).

1585-1740 hade domkyrkan högt valmat tak och två tornspiror, Efter smärre förändringar i renässansstil, sedan kyrkan bränts ner av danskarna 1570. För ekonomin och insamlingen av medel till återuppbyggandet av domkyrkan stod Jöns Olsson (Baaz), tidigare en av stiftets kyrkoherdar i Gårdsby församling, i Norrvidinge härad, i närheten av Rottne norr om Växjö och möjligen tidigare dekan i Växjö. Han är den förste kände av senare flera kända medlemmar i släkten Baaz (Baazius).

Det utseende kyrkan hade efter år 1585 återfinns i Suecia Antiqua et Hodierna. 1740 skadades dock tornet och kyrkan svårt av en eldsvåda efter ett åsknedslag och fick återuppbyggas igen.

1849-1852 genomgick kyrkan en stor ombyggnad efter ritningar av arkitekten Carl Georg Brunius. Tornet fick fyra trappstegsgavlar och kyrkans sidoskepp vinkelrätt mot längdriktningen fick flera trappstegsgavlar över varje fönster. Kyrkan försågs också med ett lågt tak över kyrkans valv. Gavlarna var utsmyckade med nygotiska abstrakta reliefer, olika för varje gavel över sidoskeppet. Tornurets urtavlor var placerade högst upp på tornets gavlar och tornet saknade tornspira. 1898 genomgick kyrkan en mindre restaurering, som inte ändrade kyrkans utseende eller förskönade den ytterligare.

En genomgripande restaurering gjordes av kyrkan 1958-1960 av Kurt von Schmalensee. Då återfick kyrkan två dubbla spiror och högt valmat tak som kyrkan hade haft 1585-1740.[2] I och med det slopades gavlarna från 1800-talet,  men den gamla blinderingen högst upp på tornet under tornhuvarna bibehölls exempelvis.

En inre restaureringen ledd av arkitekt Mats Edström utfördes under första halvåret 1995. Det som främst utmärker interiören är att den tidigare stolsinredningen ersattes med kyrkbänkar. Vid pelarna i bänkkvarteren står apostlarna Petrus och Paulus skulperade i trä av konstnärinnan Eva Spångberg. Hon har även snidat Mariabilden som tronar i en nisch i norra korsarmen.

Koret fick ny gestaltning. Det stora altarkorset placerades på norra korväggen. I väntan på den nya altaruppsatsen i glas som blev färdig 2002 lånades Tolgs kyrkas medeltida altarskåp. Bakom altaruppsatsen är ett mindre kapell iordningställt.

I tornet inreddes en samlingssal med namnet ”Homiliasalen”. Dessutom tillkom en ny skrudkammare.

Filmhelg stundar i Åfors Folkets hus

Blue Steel. Le Trigre. Magnum. Poser kraftfulla nog att stoppa en kinesisk kaststjärna mitt i luften och tillintetgöra en ondskefull skurks planer på världsherravälde. Och bara en manlig modell har förmågan att uppbringa sådan skönhet och kraft med hjälp av ett par putande läppar: Derek Zoolander. Femton år efter den första filmen kämpar Derek och hans vapendragare Hansel med att hitta sin plats i en värld full av bloggare, vloggare och anti-mode-mode. De rekryteras för uppdraget att stoppa en sammansvärjning som, om den lyckas, skulle förinta möjligheten för modevärlden att någonsin återfå sin forna glans. Återstår att se om Derek och Hansel har modet som krävs för att rädda modet.

I rollerna:
Ben Stiller, Owen Wilson, Will Ferrell, Olivia Munn, Benedict Cumberbatch, Kristen Wiig, Penélope Cruz

Regi - Ben Stiller
Speltid - 102 min
Genre - Komedi
Åldersgräns - Från 11 år
Originaltitel - Zoolander 2
Premiärdatum - 2016-02-12

Dom är tillbaka och den här gången är det full fart från början till slut. Alvin, Simon och Theodore får för sig att Dave ska fria till sin nya flickvän i Miami och att de därför måste flytta. De har nu tre dagar på sig att stoppa detta och ger sig ut på ett resa som leder till den ena knasigheten efter den andra. Med andra ord är allt som vanligt för våra älskade jordekorrar.

I rollerna:
Regi - Walt Becker
Speltid - 93 min
Genre - Komedi, Animerad familjefilm, Äventyr
Åldersgräns - Barntillåten
Originaltitel - Alvin and the Chipmunks: The Road Chip
Premiärdatum - 2016-02-05

THE DANISH GIRL är en fantastisk kärlekshistoria baserad på Lili Elbes och Gerda Wegeners liv. Året är 1926 och i Köpenhamn bor konstnärsparet Einar och Gerda. Einar är känd för sina landskapsmålningar och Gerda för sina porträtt. Deras äktenskap är starkt och kärleksfullt, om än en aning kryddlöst. Bristen på dramatik undanröjs dock med besked den dag då Gerda ber sin make täcka för en kvinnlig modell i ett porträtt hon snabbt måste få klart. Einars upplevelse av att bära klänning inleder en inre transformation, och hon inser att livet som Lili är ett uttryck för hennes äkta jag.

I rollerna:
Eddie Redmayne, Alicia Vikander, Amber Heard, Matthias Schoenaerts

Regi - Tom Hooper
Speltid - 120 min
Genre - Drama
Åldersgräns - Från 11 år
Originaltitel - The Danish Girl
Premiärdatum - 2016-02-05

Stor glassamlarmöte i Åfors folkets hus

Veine Franzen, Marie Varszegi och Bertil Vallien

I fredags samlades medlemmar från Konst och bruksglassföreningen till en film kväll i Åfors Folkets hus. Filmen Glasmästaren, som sändes 3 ggr. i somras på TV2, är gjord av Peter Kruse visades på biografen. I två år har han följt Bertil Vallien och fått honom att dela med sig av vad som ligger bakom hans verk. Filmen spänner över hela hans register från bruksglaset till mer personliga inspirationskällor.

Veine Franzen har varit Bertils trogna vapendragare under nästan hela hans tid på Åfors glasbruk. Han har följt och stöttat honom, ofta under dramatiska tider, med strider med nya ägare.Han är ensam ansvarig för att mycket av Åfors produktion nu finns bevarat på The Glass Factory i Boda.

Efter filmen serverades dillstuvad potatis med isterband och fika efteråt. Totalt var det ca 80 personer närvarande i Åfors Folkets hus. Ett trevlig arrangemang som avslutades med en utfrågning av Bertil och Veine från föreningens olika ordförande

Bodabruks spelschema i Div 3 sydöstra

2016-04-24 17:00 Bodabruk GoIF - Trekantens IF

Maj
2016-05-01 17:00 Smedby BoIK - Bodabruk GoIF
2016-05-08 17:00 Bodabruk GoIF - Madesjö IF B
2016-05-15 17:00 Färjestadens GOIF B - Bodabruk GoIF
2016-05-22 17:00 Bodabruk GoIF - Rödeby AIF
2016-05-29 17:00 Kristianopels GoIF - Bodabruk GoIF

Juni
2016-06-05 17:00 Bodabruk GoIF - Kalmar Södra IF B
2016-06-12 17:00 Norra Tångs BK - Bodabruk GoIF
2016-06-19 17:00 Bodabruk GoIF - Bäckebo GOIF
2016-06-28 19:00 Trekantens IF - Bodabruk GoIF

Augusti
2016-08-07 17:00 Bodabruk GoIF - Smedby BoIK
2016-08-14 17:00 Madesjö IF B - Bodabruk GoIF
2016-08-21 17:00 Bodabruk GoIF - Färjestadens GOIF B
2016-08-28 17:00 Rödeby AIF - Bodabruk GoIF

September
2016-09-04 17:00 Bodabruk GoIF - Kristianopels GoIF
2016-09-11 17:00 Kalmar Södra IF B - Bodabruk GoIF
2016-09-18 17:00 Bodabruk GoIF - Norra Tångs BK
2016-09-25 16:00 Bäckebo GOIF - Bodabruk GoIF

Vissefjärdas spelschema i DIV 5 sydöstra

2016-04-17 15:00 Vissefjärda GIF - Tvärskogs IF
2016-04-23 15:00 SSG IF - Vissefjärda GIF
2016-04-30 15:00 Vissefjärda GIF - Bergkvara AIF

Maj
2016-05-07 15:00 Färjestadens GOIF - Vissefjärda GIF
2016-05-13 19:00 Ljungbyholms GoIF - Vissefjärda GIF
2016-05-21 15:00 Vissefjärda GIF - Böda/Högby
2016-05-27 19:00 Norra Tångs BK - Vissefjärda GIF

Juni
2016-06-03 19:00 Vissefjärda GIF - Möre BK
2016-06-11 15:00 Persnäs AIF - Vissefjärda GIF
2016-06-17 19:00 Vissefjärda GIF - Söderåkra AIK
2016-06-28 19:00 Läckeby GoIF - Vissefjärda GIF

Juli
2016-07-02 15:00 Tvärskogs IF - Vissefjärda GIF

Augusti
2016-08-06 15:00 Vissefjärda GIF - SSG IF
2016-08-13 15:00 Bergkvara AIF - Vissefjärda GIF
2016-08-16 18:45 Vissefjärda GIF - Färjestadens GOIF
2016-08-19 18:45 Vissefjärda GIF - Ljungbyholms GoIF
2016-08-27 15:00 Böda/Högby - Vissefjärda GIF

September
2016-09-02 18:00 Vissefjärda GIF - Norra Tångs BK
2016-09-10 15:00 Möre BK - Vissefjärda GIF
2016-09-17 15:00 Vissefjärda GIF - Persnäs AIF
2016-09-24 15:00 Söderåkra AIK - Vissefjärda GIF

Oktober
2016-10-01 15:00 Vissefjärda GIF - Läckeby GoIF

Emmaboda damlags spelschema i Div 2 östra

2016-04-23 15:00 Emmaboda IS - Runsten/Möckleby IF
2016-04-30 15:00 Madesjö IF - Emmaboda IS

Maj
2016-05-07 15:00  Emmaboda IS - Kalmar Södra IF
2016-05-14 15:00 Glömminge IF - Emmaboda IS
2016-05-21 15:00 Emmaboda IS - Team Södermöre
2016-05-28 15:00 Vimmerby IF - Emmaboda IS

Juni
2016-06-04 15:00 Västerviks FF - Emmaboda IS
2016-06-11 15:00 Emmaboda IS - Mönsterås GOIF
2016-06-18 15:00 FC Oscarshamn - Emmaboda IS
2016-06-27 19:00 Runsten/Möckleby IF - Emmaboda IS

Augusti
2016-08-06 15:00 Emmaboda IS - Madesjö IF
2016-08-13 15:00 Kalmar Södra IF - Emmaboda IS
2016-08-20 15:00 Emmaboda IS - Glömminge IF
2016-08-27 15:00 Team Södermöre - Emmaboda IS

September
2016-09-03 15:00 Emmaboda IS - Vimmerby IF
2016-09-10 15:00 Emmaboda IS - Västerviks FF
2016-09-17 15:00 Mönsterås GOIF - Emmaboda IS
2016-09-24 15:00 Emmaboda IS - FC Oscarshamn

Johansfors matcher i Lessebosexan

2016-04-25 19:00 Örsjö IF - Johansfors IF

Maj
2016-05-02 19:00 Johansfors IF - Emmaboda IS
2016-05-11 19:00 Araby IF - Johansfors IF
2016-05-18 19:00 Johansfors IF - Skruvs IF
2016-05-23 19:00 Kosta IF - Johansfors IF
2016-05-30 19:00 Johansfors IF - Bosnien-Herc. IF Emmaboda

Juni
2016-06-08 19:00 Alsjöholms IF - Johansfors IF
2016-06-15 19:00 Tolgs IF - Johansfors IF
2016-06-20 19:00 Johansfors IF - Moheda IF
2016-06-29 19:00 Johansfors IF - Örsjö IF
Augusti
2016-08-10 19:00 Emmaboda IS - Johansfors IF
2016-08-17 18:45 Johansfors IF - Araby IF
2016-08-24 18:30 Skruvs IF - Johansfors IF

September
2016-09-04 12:00 Johansfors IF - Kosta IF
2016-09-11 12:00 Bosnien-Herc. IF Emmaboda - Johansfors IF
2016-09-18 12:00 Johansfors IF - Alsjöholms IF
2016-09-25 12:00 Johansfors IF - Tolgs IF
Oktober
2016-10-02 12:00 Moheda IF - Johansfors IF

Emmaboda IS matcher i Lessebosexan

2016-04-25 19:00 Emmaboda IS - Moheda IF
Maj
2016-05-02 19:00 Johansfors IF - Emmaboda IS
2016-05-11 19:00 Skruvs IF - Emmaboda IS
2016-05-18 19:00 Emmaboda IS - Bosnien-Herc. IF Emmaboda
2016-05-23 19:00 Tolgs IF - Emmaboda IS
2016-05-30 19:00 Emmaboda IS - Örsjö IF

Juni
2016-06-08 19:00 Div 6 Lessebo Araby IF - Emmaboda IS
2016-06-15 19:00 Div 6 Lessebo Emmaboda IS - Kosta IF
2016-06-20 19:00 Div 6 Lessebo Alsjöholms IF - Emmaboda IS
2016-06-29 19:00 Div 6 Lessebo Moheda IF - Emmaboda IS

Augusti
2016-08-10 19:00 Emmaboda IS - Johansfors IF
2016-08-17 18:45  Emmaboda IS - Skruvs IF
2016-08-24 18:30  Bosnien-Herc. IF Emmaboda - Emmaboda IS
September
2016-09-04 12:00 Emmaboda IS - Tolgs IF
2016-09-11 12:00 Örsjö IF - Emmaboda IS
2016-09-18 12:00  Emmaboda IS - Araby IF
2016-09-25 12:00  Kosta IF - Emmaboda IS
Oktober
2016-10-02 12:00 Emmaboda IS - Alsjöholms IF

Fredagmorgon

Algutsboda kyrka fredag den 5 februari kl: 07:25 överst och 07: 28 underst