Vadstena Klosterkyrka

Vadstena klosterkyrka är bland de större medeltida kyrkobyggnaderna i Sverige och tillsammans med vasaborgen dominerar den ännu staden. Vadstena ligger vid Vättern nordöstra strand. Kyrkan med höga smala fönster och utvändiga kraftiga strävpelare är byggd av kalksten från trakten. Den är försedd med säteritak men saknar torn; i stället finns en takryttare. Kyrkklockorna hänger i Rödtornet, som är det enda som återstår av en tidigare Sankt Pers kyrka, kallad Rödkyrkan.
Kyrkans huvudingång sker från öster via kyrkogården. Det saknas vapenhus, varför man kommer direkt in i långhuset, som är uppdelat i tre lika höga skepp. I motsatt ände ett smalare kor, vilket enligt den heliga Birgittas anvisningar alltså ligger i väster (mot Vättern). Kyrkan är en hallkyrka, där interiören gör intryck på besökaren genom sin stora rymd. I taket stjärnvalv av tegel, vilka bärs upp av åttkantiga kalkstenspelare; i brödrakoret finns ett kryssvalv.
I den heliga Birgittas uppenbarelser säger Kristus, att det inte får finnas några målningar på kyrkväggarna, förutom sådana som framställer hans lidande och minner om hans heliga. Vid senaste renoveringen 1978–1983 upptäckte man i stjärnvalven emellertid kalkmålningar i form av stiliserade klöverblad och andra växtliknande ornament. Det är inte omöjligt att det tidigare även funnits bibliska motiv och framställningar av heliga, liksom i den danska birgittinska klosterkyrkan i Mariager. Eventuella sådana försvann emellertid, då man under 1800-talet knackade bort kalkputsen på väggarna.

Den heliga Birgitta lämnade mycket noggranna föreskrifter inför byggandet av en kyrka till dubbelklostret i Vadstena. Sannolikt påbörjades uppförandet av en stor, treskeppig hallkyrka av kvadersten redan kort tid efter birgittinordens stadfästelse 1370. År 1384 invigdes klostret och redan då fanns en provisorisk träkyrka på platsen. Denna brann 1388 men återuppfördes. Munkkoret var färdigt 1405 och år 1430 ägde den högtidliga invigningen av stenkyrkan rum. Dock blev kyrkan ej helt klar förrän ett tiotal år senare.
Högkoret i väster var platsen för de munkar som vigts till präster; i öster fanns ett Mariakor avsett för nunnorna. Klostersystrarna, 60 stycken, höll till på en läktare längs norra väggen cirka sex meter över golvet. Man kunde höra deras sång och läsningar därifrån men inte se dem. Ingången från nunneklostret norr om kyrkan till läktaren finns fortfarande kvar i nordväggen. Bröderna hade under klostertiden sin plats i väster bakom högaltaret. Enligt Birgitta skulle det i klostret finnas 25 bröder, varav 8 lekbröder. Största delen av kyrkan var avsedd för menigheten, såväl andliga pilgrimer som lekmän. Förnäma besökare hade troligen en särskild loge i nordmuren.

I och med reformationen förändrades kyrkans funktion från kloster- och vallfartskyrka till församlingskyrka. När de sista munkarna omkring 1550 lämnat klostret förlades högaltaret under en tid i öster och långhuset försågs med bänkar och predikstol. Fram till 1595, då även nunneklostret stängdes, använde nunnorna munkkoret för sina gudstjänster. I klosterkyrkan högtidlighålls sedan 1920-talet årligen den heliga Birgittas dödsdag den 23 juli genom omfattade liturgiska festgudstjänster i anslutning till Societas Sanctæ Birgittæs generalkapitel.
Under 1600- och 1700-talen fungerade Sankt Pers kyrka ett par hundra meter söderut, även kallad Rödkyrkan, som församlingskyrka. Klosterkyrkan, Blåkyrkan, användes framför allt vid begravningar och andra högtidliga tillfällen. Vid en ombyggnad 1781–1786 sänktes Blåkyrkans ursprungligen mycket högresta takkonstruktion, varvid de tre takfallen omvandlades till ett enda.

Birgittas relikskrin i Vadstena klosterkyrka, vid sidan av Birgittas reliker finns även dottern Katarinas i det sammetsklädda träskrinet.

År 1829 blev Blåkyrkan åter församlingskyrka och den äldre Rödkyrkan revs. Dock sparades det trappgavelprydda tegeltornet från 1400-talet, och eftersom Blåkyrkan saknar klocktorn och klockstapel sker sammanringningarna ännu i dag därifrån.
En omfattande restaurering gjordes av Blåkyrkan 1892–1898 under ledning av Gustaf Petterson, varvid taket höjdes och ett andra takfall liksom en takryttare tillkom. Vid senaste renoveringen 1978–1983 togs medeltida kalkmålningar i valven fram och konserverades.

I Klosterkyrkan vilar b la Hertig Magnus (1542-1595. Han var son till Gustav Vasa och drottning Margareta Leijonhuvud. Av Gustav Vasas söner överlevde fyra till vuxen ålder och av dessa var Magnus den ende som inte blev kung av Sverige. 1555 utnämndes han till hertig av Östergötland, Kindas och Ydre härader i dåvarande Småland, landskapet Dalsland, Sundbo härad i Närke, Kåkind, Valla och större delen av Vadsbo härad i Västergötland.
Filippa av England (1394-1430. Filippa var dotter till Henrik IV av England och Marie de Bohun och var gift med kung Erik av Pommern.
Katarina Karlsdotter (Gumsehuvud), född 1418, död 7 september 1450, dotter till Karl Ormsson (Gumsehuvud) och gift med Karl Knutsson (Bonde), var drottning av Sverige och Norge (1448-1450), när maken var kung över dessa riken.
Bo Jonsson (Grip), född senast i början av 1335, död 20 augusti 1386, var väpnare, riksråd, drots och därmed under sin levnad en av de mäktigaste i Sverige näst kungen, Magnus Eriksson och senare kung Albrekt av Mecklenburg. Hans föräldrar var Jon Tomasson (Grip) och Ingeborg Bosdotter (Natt och Dag). Han har gett namn åt Gripsholms slott.

Birgitta Birgersdotter (känd som den Heliga Birgitta), född omkring 1303, död 23 juli 1373 i Rom, var en svensk författare, teolog, klostergrundare, helgon och skyddspatron för Europa. Hon var dotter till Upplands lagman Birger Persson till Finsta och till Ingeborg Bengtsdotter som tillhörde Folkungaätten. Både genom sina föräldrar och genom sin make Ulf Gudmarsson hörde hon till de politiskt ledande kretsarna i det medeltida Sverige. Hennes morfar var kusin till kung Magnus Ladulås så genom sin mor var Birgitta släkt med kungafamiljen. Hon är en av medeltidens mest kända människor. Katoliker världen över ber fortfarande till henne och Birgittakloster finns på flera platser. Ändå levde hon under sina 40 första år ett helt vanligt liv som mamma och hustru utan att veta något om sina framtida pilgrimsresor, sina uppenbarelser och vilken betydelse dessa skulle få.

Birgitta levde i ett samhälle som både var likt men också mycket olikt vårt eget. Hennes livsöde väcker frågor till liv som kanske inte är helt lätta att förstå och besvara, men som ändå har flera beröringspunkter med det liv vi lever idag.

Birgittas liv kan också läsas som en modern skildring av relationer bortom tid och rum, av svårigheterna att få ihop livets många, ofta kolliderande roller. Trots att hon rör sig i maktens mansdominerade kretsar låter hon sina erfarenheter av samliv, havandeskap, förlossningar och moderskärlek tränga in de texter hon skriver.

Redan på sin tid var Birgitta känd. Hon beskrevs som en stark kvinna som vågade tala till kungar, biskopar och påven i en värld där kvinnors vilja och laglott inte räknades. På grund av sina orädda och rättframma budskap betraktades Birgitta av många som obekväm och besvärlig. Andra tyckte att hon uttryckte det som ingen annan vågade tala om. Redan på sin tid var Birgitta känd. Hon beskrevs som en stark kvinna som vågade tala till kungar, biskopar och påven i en värld där kvinnors vilja och laglott inte räknades. På grund av sina orädda och rättframma budskap betraktades Birgitta av många som obekväm och besvärlig. Andra tyckte att hon uttryckte det som ingen annan vågade tala om.

Fantastisk känsla att uppleva innandömet i denna klosterkyrka. 

Bilderna ät tagna den 12 juli