Kvinnojouren är idag den organisation som tar störst ansvar för mäns våld mot kvinnor. Mäns våld mot kvinnor är ett omfattande samhällsproblem, som mycket ofta betyder livslång sjukdom och lidande för de kvinnor och barn som drabbas. För samhället blir detta en stor och ökande kostnad, om inte tillräckliga resurser sätts in i tid för att mildra och minska de skador, som kvinnorna och barnen har fått. Trots detta får kvinnojouren ett allt för litet ekonomiskt stöd. Vi vill införa ett statligt grundstöd till kvinnojourerna. I dag ser förutsättningarna för kvinnojourerna väldigt olika ut i olika kommuner. I värsta fall tvingas de hela tiden söka tillfälliga projektpengar för att kunna bedriva sin verksamhet för utsatta kvinnor och deras barn.
Anmälningarna om misshandel mot kvinnor och sexualbrott ökar varje år. Brottsförebyggande Rådet (Brå) har konstaterat att ökningen delvis beror på en ökad anmälningsbenägenhet, men också på en faktisk ökning av brott under de senaste åren. För Vänsterpartiet är det viktigt att agera mot mäns våld mot kvinnor. Ett av våra krav är att stödet till kvinnojourerna måste öka.
Genom kvinnors ideella frivilligarbete i jourerna kan brottsoffer få relevant hjälp trots att samhällets insatser brister. Kvinnojourernas styrka ligger i att de är skapade av kvinnor för kvinnor. Det är en frizon där ingen ifrågasätter kvinnors och barns upplevelser av våld. Tjej- och kvinnojourerna spelar också en central roll när det gäller att synliggöra och sprida kunskap om våldets mekanismer och konsekvenser. Trots att företrädare för polis, socialtjänst och sjukvård själva anser att de lokala kvinnojourerna ger ett mer heltäckande stöd till utsatta kvinnor än vad de själva kan erbjuda existerar jourerna fortfarande under osäkra förhållanden.
I dag finns det kvinnojourer i ungefär hälften av landets kommuner och antalet kvinnor som söker hjälp ökar stadigt. Samtidigt ökar antalet förfrågningar från kommun, polis och skola; i fjol med nästan 30 procent. Det blir dock allt svårare för kvinnor som drabbas av våld att få plats på ett skyddat boende och antalet kvinnor som avvisats har ökat. Detta visar att det behövs mer resurser till kvinnojourerna.
Regeringen har tillfört kommunerna utvecklingsmedel i syfte att förstärka kvinnojoursverksamheten och kvalitetsutveckla stödet till våldsutsatta kvinnor och barn på lokal nivå. Detta är lovvärt men långtifrån tillräckligt. Fredrik Reinfeldt har ännu inte infriat sitt löfte från 2011 om att resurserna till kvinnojourerna ska öka. Därför är det fortfarande svårt för kvinnojourerna att göra långsiktiga planeringar för sin verksamhet.
Att vi gör specifika satsningar på kvinnojourerna för att motverka mäns våld mot kvinnor betyder inte att vi inte är medvetna om att även män och hbtq-personer utsätts för våld i nära relationer. Allt våld i nära relationer måste bekämpas och alla som blivit utsatta för våld har rätt till stöd och hjälp. Genom att särskilt lyfta upp mäns våld mot kvinnor synliggörs dock den patriarkala struktur som reproducerar och förminskar våldet.
Vänsterpartiet anser att kommunen måste ta ett ökat ansvar för mäns våld mot kvinnor. Kommunen måste fungera som garant för att kvinnor som utsatts för våld får den hjälp de behöver. Därför måste kvinnojouren få ett stabilt ekonomiskt stöd som gör deras verksamhet möjlig att fungera. Detta görs genom att öka anslagen till kommunens tjej- och kvinnojour. Genom att även säkerställa att anslagen är löpande och räknas upp automatiskt så att de inte måste sökas varje år, så kan verksamheten garanteras.
Vi yrkar:
– Att öka kommunens årliga anslag till minst 22000 kr till kvinnojouren.
– Att säkerhetsställa att anslagen på minst 22000 kr är löpande på fem år
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar