Kastlösa kyrka

Kastlösa kyrka uppfördes 1855 av byggmästaren Peter Isberg efter ritningar av Johan Adolf Hawerman. Vid nybyggnaden skulle delar av den medeltida klövsadelkyrkans västtorn ingå. Detta var ganska vanligt då kyrkor på Öland byggdes om. Hawerman ansåg emellertid att tornet var alltför bräckligt att infogas i den nya kyrkan. Detta ledde till att en helt ny kyrka kom att uppföras norr om den gamla. Invigningen förrättades 23 juli 1856 av kontraktsprosten Erik Gustaf Brunér.

Kristus står på en regnbåge som spänner sig över den öländska allvarmarken med dess rika blomsterflora. En mängd människor ur alla folkslag och trosåskådningar tar varandra i hand. Men fresken skildrar även tillvarons mörka sida då Adam och Eva bryter gemenskapen med Gud och hur staden Sodom förintas av eld. Det destruktiva i tillvaron har trots allt inte sista ordet vilket åskådliggörs av Jesu födelse i Betlehem. Det är Guds gåva till sin mänsklighet. Herdar och vise män frambär sina hyllningar. Över denna bild reser sig korset. Korset är mänsklighetens hopp inför Kristi återkomst.

Den kyrka som Brunér invigde var en rymlig salkyrka med kor i öster, sakristia i norr och torn i väster. Tornet försågs med en lanternin och en spira krönt av ett kors. Korväggen erhöll en trefönstergrupp omgiven av pilastrar. Ett krucifix från 1748 ur Anders Dahlström d ä:s altaruppsats, flankerad av Mose och Johannes Döparen utgjorde altarprydnad. Predikstolen i empirestil var försedd med uppgång från sakristian. Interiören blev kraftigt förändrad i och med 1950-talets renovering. Salkyrkan omvandlades till en treskeppig hallkyrka eller basilika med kalkstenskolonner och plant tak med synliga bjälkar Östväggens tre fönster sattes igen och ersattes av en stor fresk "Den återvändande Kristus" utförd av Waldemar Lorentzon och hans medhjälpare konstnären Hans Fagerström och stuckatören Stig Kling.

En tavla som föreställer Kastlösa kyrka 1753

Målning av kyrkan