Betraktelse i sommartid

Vi är hemkomna från bad i Färjestaden och kinamat i Kalmar.
Platsen där vi badar nedanför bron nås via en vinglig, men ändå stabil brygga. Det är fin sandbotten och långgrunt.
Längst ut på bryggan har närboende satt fram två bekväma bänkar, och att sitta där efter ett välsignat skönt bad är en fristad från allt som annars har en benägenhet att häva sig på nacken och pressa ner ansiktet i ett kvävande tunnelseende.

Jag vet inte om det hinner bli fler bad på den här platsen i sommar, men jag har i alla fall bestämt mig för att bevara känslan av lätthet när det blir höst och jag ännu en gång uppmanar mig själv att sätta upp gränser för mitt engagemang eftersom det ofta tenderar att skada min relation till framför allt barnen.

Jag är dessvärre en sådan person som aldrig tror att någonting någonsin är gott nog. Varje gång dessa tankar förpestar mitt liv ska jag minnas frihetsenklaven längst ut på "vingelbryggan" i Färjestaden. Jag ska plocka fram känslan av viktlöshet och gunga fram på en evig våg som inte berörs av människans imaginära, och faktiska, otillräcklighet.
Jag är faktiskt för bra på det jag gör för att känna mig usel. Den lille gossen som mest pratade med sig själv ska under återstoden av resan söka tilliten och samtidigt lägga en vitglödgad förbannelse på otillräckligheten

Peter Lejon, Långelycke

Så lunkar vi så småningom-. Fredmans sång 21

Val kick off

En nyfiken ko

Fågelresturangen i Brösttorp har öppet

Att ha en fågelbord med massa godsaker för fåglarna lockar många av dom till "restaurangen". Här är det hos mina vänner Johanna Josefsson och Thomas Davidsson som bor på Brösttorps gård utan Tving i Blekinge.På bilderna som togs i går syns entita, gråsparv och talgoxe. 

En dag i Augusti

 Nu är det bara storleken som skiljer ungarna från de vuxna gässen. Det har gått tre månader sedan ungarna kläcktes och nu har dom de vuxnas fjäderdräkt. Nu ska ungarna bara växa till sig för att klara sin kommande första vinter.

Göingegetter

En mycket gammal lantras som ett tag antogs vara utdöd, men 1978 hittades två getter i Göingebygden i norra Skåne. Flera år senare fann man ytterligare en get av den gamla stammen i Blekinge.

Från dessa getter härstammar den drygt 400 stora populationen som fi nns idag. Rasen beskrivs fortsatt som akut utrotningshotad. Tillsammans med jämtgeten och lappgeten
är den här rasen den sista resten av de många lantrasgetter som en gång fanns i Sverige.

Färgen på Göingegeten varierar, men oftast är den vit, grå eller fl äckig i vitt, grått eller beige. Enstaka djur kan bli helt svarta. Göingegeten är medelstor, en bock kan väga 80 kilo och geten är något mindre.

Geten kallades förr "fattigmansko" eftersom även fattiga familjer hade råd att hålla en get för att få mjölk och kött. Raggen från getterna blandades med fårull för att sticka strumpor; raggsockor. Getterna kunde också användas som dragdjur till små kärror av den som inte hade råd med häst eller oxe.

I Småland var getterna förr så vanliga att hela landskapet fick öknamnet Getapulien. Bilderna är tagna 170805 på Brösttorp gård utanför Tving i Blekinge.

Gäss och ankor i Bröstorps gård

Skånegås är Sveriges största och tyngsta lantrasgås. Den gamla skånska tamgåsen är relativt snabbvuxen och lättgödd. De är goda ruvare och föräldrar. Förutom brungråa partier på huvud, hals, rygg och lår är fjäderdräkten vit. Det är fullt normalt att brokigheten varierar kraftig. tMan anser att det är troligt att svenska soldater i trettioåriga kriget har importerat så kallade nordtyska "Pommerngåsen", då Pommern under stormaktstiden var svenskt, till Skåne. Där kan den tyska lantgåsrasen ha korsats med den ursprungliga skånska lantrasen.

Första besättning av den nya skånska stamgåsen tillhörde Mårten Olsson, vilken redan 1870 köpte i gäss från byarna Hunneberga och Vomb. Olssons gäss blev upphov till dagens stam av skånegäss och kallas "Harlösa-stammen". Denna avlades medvetet på mycket stora gäss. .

Löpanka, även kallad löpand, indisk löpand, indisk löpanka eller indisk löpare, är en ras av anka, det vill säga en domesticerad and. Den har en mycket upprätt kroppsställning och istället för att vagga fram så tenderar den att springa. Löpankan är vit, brun eller spräcklig och är en ganska liten anka med en kroppsvikt på cirka 2 kilo. Löpankan härstammar från Ostindien och importerades till Europa vid mitten av 1800-talet. Löpankan hålls främst för äggproduktion och kan ha en årsproduktion av upp till 150 ägg.

Nordsvensk häst

Den nordsvenska brukshästen är en hästras som utvecklats i Sverige ur gamla skandinaviska arbetshästar som utvecklades ur den primitiva skogshästen. Nordsvensken är idag populär som ridhäst, körhäst och även fortfarande inom jordbruk eller skogsbruk.

Nordsvensken som är en kallblodshäst går tillbaka till de gamla skandinaviska lantraserna och är nära släkt med norska dölehästen. Dessa lanthästar härstammade ifrån den primitiva skogshästen, precis som de flesta europeiska kallblodshästar. Fram till slutet av 1800-talet var de nordsvenska hästarna en blandning av flera importerade raser, även  fullblodshäst men sedan även tyngre raser. Men den nordsvenska hästen var ändå nära att försvinna eftersom hästen var alldeles för lätt för jordbruk. Mer inblandning av tyngre kallblodshästar skulle hjälpa men avelsarbetet tog tid och på flera veterinärers inrådan startades avelsföreningar för rasen så att den inte skulle försvinna. Föreningarna arbetade för att bygga upp en nya inhemsk ras med de nordsvenska hästarna som fanns kvar och förbättra dem med Dölehästar. Från och med år 1890 tilläts endast korsningar med Dölehästar. Mer om nordsvensken läses här. Bilderna är tagna i dag utanför Nävragöl i Blekinge.

Fiskelyckan prövas i Torhamn

Hans Alerstedt på Kafe Måsen i Torhamn

 I går var jag och Göran Johansson från Hönsalottas luffarmuseum och Kjell Åberg från Nybro i Torhamn och lyssnade på den förträfflige musiken Hans Alerstedt från Lindås när han framförde ett program med enbart Sven Ingvars låtar.
Platsen var idyllen vid Kafe Måsen och det blev en fantastisk kväll.  Hans Alerstedt höll på i nästan två och en halvtimma sjungades och berättandes anekdoter och kunskap om den store artisten Sven Magnusson som gick bort i våras, frontmanen i Sven Ingvars. Ett 70-talet besökare och ett gäng ladusvalor njöt av musiken. Torhamn ligger öster om Karlskrona vid Östersjöns strand.  

Katten Loke

Jag har berättat om 16-årige Loke tidigare.
Från att han lärde sig att gå har han gått sin helt egna väg. Han fortsätter att komma och gå, men barn på bygden har han aldrig haft. Det är inte det som har drivit honom.
Han har aldrig varit en slagskämpe och fredligare katt får man leta efter.
Om han hade varit en människa... Jag tror att han har en funktionsvariation liknande min egen. Han är en Tjuren Ferdinand, och alla gillar Ferdinand.
Men räknar vi med honom? Räknar vi med personer som inte deltar i gruppträningen, som väljer att avstå från det mesta som föreskrivs i det underförstådda regelverket?
I sociala medier öser vi hjärtan över dem som följer sitt eget ödes väg, men hur hanterar vi dem när vi faktiskt möter dem?
Min erfarenhet är att vi i stora drag är totalt dysfunktionella när vi möter dessa personer. En läxa som vi måste lära oss är att nyttja fingerhjärtan mer selektivt eftersom symbolen blivit helt urvattnad. Istället ska vi lära känna "kufarna" och intressera oss för vad det är med deras utvalda vägar som är så lockande. De har något alldeles fantastiskt att erbjuda, och det är inte farligt att inse att verkligheten kan tolkas, och upplevas, på många oanade sätt.
Snart går Loke en ny runda, men dessförinnan ska han äta. Det får bli Friskies den här gången.

Peter Lejon, Långelycke

Skolorna i Skruv och Kosta

I går var jag på en liten utflykt för att titta till mina kommande arbetsplatser i Lessebo kommun och en sak fick jag lära mig och det är att Skruvs skola heter Björkskolan. Det visste jag inte innan.
Att Kostas heter Lustigkullaskolan visste jag sen tidigare. Det är i dessa två skolor jag ska arbeta i höst och i vår som skolbibliotekarie. Ser verkligen fram emot det :) Närbiblioteken ligger i respektives orts folkets hus. I Kosta en liten bit i från skolan medan i Skruv är Folkets hus granne med skolan.:)

Skolbibliotekarie i Lessebo kommun

Från och med 16 augusti är jag anställd som skolbibliotekarie i Lessebo kommun 😃 beskedet kom tidigare idag. Jag är jätteglad att få denna möjlighet att jobba med det jag vill och samtidigt studera vidare dessa två år som är kvar. Ser fram emot detta med glädje, lust och en fantastisk utmaning.

Fågelresturangen är öppen

 Domherrarna, finkar och andra fåglar hittar till restaurangen i Bröstorp utanför Tving i Blekinge. Fotot taget i går

Getter hos Bröstorp Gård

Igår besökte jag min vän och fd. arbetskamrat Johanna Josefsson och hennes sambo Tomas Davidsson i deras i idyll i Brösttorp Gård utanför Tving i Blekinge.  Här finns getter, hästar, gäss, löpankor, höns, svalor och andra småfåglar. En riktig idyll.