Målerås Station

En 70 tons skönhet. Ett ånglok som står precis där järnvägen mellan Kalmar- Nässjö gick. Målerås station och lastkaj byggdes 1876 i samband med att Nybro- Sävsjöström (Uppvidinge kommun) stod färdig. Den förlängdes till Nässjö 1914. Sträckan Nybro- Kalmar fanns redan 1874. Då 1876 fanns inget här mer än stationen och lastkajen. Glasbruken grundades ju 1890 mycket tack vare skogen runt omkring men även järnvägen. Orten Målerås byggdes ut mer och mer med bostäder, affärer,hantverk mm. 1899 förlängdes spåret mellan Lessebo- Kosta till Målerås som därmed blev en järnvägsknut. Då byggdes en ny station kallad Södra så Målerås kunde ståta med två stationer under 30 år. Den gamla fick heta Norra Station. Kostabanan, den södra, lades ner 1931. Den norra fortlevde länge ända fram till 1986 då sträckan Nybro- Nässjö lades ner. Målerås som bildades tack vare järnvägen blev vid denna tid utan järnvägstrafik. Men tack vare glasbruket kunde orten ändå överleva.

Målerås södra station 

 Rälsen på banvallen är uppbrutna sen årtionde tillbaka och numera är den en cykel och gångväg

Ännu en vacker bild på ångloket från 30-40-talet. Det måste ha varit en imponerande sinnesintryck för människorna här när "monstet" dundrade in till stationen. Arne Karlsson från Målerås skriver: "Det kan ha varit på sommaren 1937 jag fick följa med pappa till Målerås station en söndagsmorgon för att hämta tidningen som anlände med morgontåget från Sävsjöström. Denna sommarmorgon hade en skara människor samlats, någon skulle resa med tåget, men de flesta hade väl bara sökt sig till stationen för att få en pratsund och för att hämta tidningen. Jag minns hur imponerad jag blev av det stora svarta ångloket, som saktade in i höjd med godsmagasinet med gnissel och väsande från luftbromsarna. Lokeldarna var snabbt ute och företog kontroll av lokets vevstakslager, samt gav dessa en slurk olja med hjälp en långpips försedd oljekanna. Lokeldaren slog ett slag mot drivhjulen för att kontrollera hjulringarna därefter äntrade han åter loket. Ljudet av injektorns sörplande när ångpannan tog in vatten för ny kraft att fortsätta resan närmast till Gullaskruv. Lukten av stenkolsrök var också intryck man sätter i samband med ånglok"
Mer om Arne Karlssons artikel om järnvägen och mer om Målerås kan läsas här http://www.maleras.nu/