Luciafirandet är en tämligen unik svensk företeelse, som spritt sig från Västergötland till hela Sverige och under 1900-talet också till Åland och andra finlandssvenska områden i Finland och i någon mån även till Danmark Norge och bland svenskättade i USA. Lucia är ett latinskt namn som betyder den ljusa. Namnet kommer av latinets lux, lucis, som betyder ljus.
Den ursprungliga Lucia var den unga kristna jungfrun som led martyrdöden under kejsar Diocletianus förföljelse. Hon föddes cirka 283 i Syrakusa, Sicilien, och dog 304 i Syracusa, Hon avbildas i den kristna konsten med ett svärd eller en dolk och ett sår i halsen. Hon kan också hålla två ögon på ett fat, vilken åsyftar legenden att hon före sin död rev ut sina ögon och sände dem till sin trolovade. Guds moder gav henne dock ett par nya och ännu vackrare ögon. Som attribut har hon dessutom en palmkvist och en oljelampa eller ett ljus i handen.
Redan under medeltiden finns uppgifter om firandet av julfastans ingång. På lucianatten slaktades julgrisen och man festade natten lång. Detta eftersom det på årets längsta natt var en hel del övernaturliga makter ute och härjade, och man därför gjorde bäst i att hålla sig vaken. Enligt den Julianska kalendern, som i Sverige och Finland gällde fram till 1753, hade lucianatten faktiskt blivit årets längsta natt.
Traditionen levde vidare in i 1600- och 1700-talets bondesamhälle. Firandet var vanligast på västkusten Man firade med mat och dryck och en av gårdens kvinnor kläddes i vitt och fick bära en ljuskrans i håret. Traditionen tros komma från Tyskland, där en flicka kläddes upp för att vara "Christkindlein”, med tända ljus i håret som föreställde en gloria. Lucia kan således ursprungligen ha varit identisk med Jesusbarnet.
Lucia, målning av Carl Larsson 1908
Såväl Sankta Lucias helgondag 13 december som namnet på Lucifer, mörkrets herre som sägs vara särskilt aktiv den natten, och latinets ord för ljus, "lux", har på något sätt medverkat i traditionens framväxt och gett den dess unikt svenska former, men seden att högtidlighålla och kanske besvärja solens återkomst är givetvis äldre än kristendomen. Det röda sidenband som Lucia numera har om midjan sägs symbolisera Lucias helgondöd, annars har väl den svenska luciagestalten egentligen mycket litet att göra med helgonet Lucia.
Skansen tog upp traditionen 1893 i Bollnässtugan, då mest som en gammal tradition värd att bevara. Det moderna luciafirandet tog fart när Stockholms Dagblad 1927 arrangerade det första offentliga luciatåget. Seden fick därefter snabbt efterföljare över hela landet inte minst genom lokalpressens initiativ. Under åren 1973-1980 kröntes Sveriges lucia på Skansen, efter omröstning i Året Runt. Luciakröningen på Skansen har sedan fortsatt med andra samarbetspartner. Idag är formerna för hur ett så kallat traditionellt luciafirande ska gå till väldigt låsta. Detta visade sig genom reaktionerna på SVT:s Luciamorgon 2004, ett luciaprogram som anknöt till äldre folklig luciatradition. SVT och radions Ring P1 fick mottaga många klagomål om att de inte fick höra de vanliga luciasångerna och se de vanliga luciautstyrslarna.
Numera firas lucia på skolor, daghem, i föreningar och på många arbetsplatser. Många större städer utser genom omröstningar i lokaltidning stadens lucia. Den största årliga luciakonserten äger rum i Globen, där Adolf Fredriks Musikklasser, Stockholms Musikgymnasium och Stockholms Läns Blåsarsymfoniker spelar och sjunger. Detta luciatåg har bland annat blivit omnämnt i Guinness Rekordbok som världens största med över 1 200 medverkande.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar