Fingerborgsblomma som har läkande egenskaper men också är väldigt giftig och 2-3 blad är dödlig dos för en vuxen. Digitalis har medicinsk användning som hjärtmedicin. Bladen utgör drogen Folium digitalis. De i drogen verksamma ämnena består av s.k. glykosider, av vilka den viktigaste är digitoxin. I fröna finns en annan verksam glykosid, digitalin. Drogen var känd och användes redan under medeltiden som ett verksamt medel mot vissa hjärtåkommor.
Johannesört. Ett gammalt namn för Johannesört är mansblod/mannablod med anledning av att krossade blomknoppar avger en blodröd saft. Enligt sägnen så växte det upp en blomma på marken där Johannes Döparen halshöggs och blodet droppade ner. Därav också blommans namn.
Här berättar Carina om Lassamålamordet som skedde inte så långt ifrån Ödevata. Om den kan man läsa om i Sundsvalls tidning 1888:
"Mord. Sistlidne onsdag vart
hemmansegaren P. J. Gustafsson från
Baggahult i Vissefjärda socken på ett, efter
hvad hittills framgått, synnerligen lömskt
sätt överfallen och mördad. Gustafsson
var nämnda dag på eftermiddagen stadd
på resa till hemmet från Lassamåla, och
hade då i vägen för honom lagts hinder
— bestående av några stora stenar —
för att uppehålla hans färd. Två
personer, en C. Wulff och dennes son, som
sett Gustafsson färdas vägen fram, hörde
strax därpå ett skott, hvarvid de anade
att något händt. De sprungo derför
efter G. den väg han kört och hunno
efter en stund fatt hans åkdon. De
fingo då se honom sittande död i
vagnen. Han hade erhållit ett skott i
ryggen, hvilket antagligen träffat några
ädlare delar, eftersom döden synes ha
inträffat så snart.
Ännu i fredags afton hade, skrifves
i Nya Wexiöbladet, icke ingått några
närmare underrättelser om mordet,
åtminstone ej af natur att ännu kunna
meddelas till offentligheten. Enligt vad
resande, som kommer till Vexiö med
aftontåget från Karlskrona och Kalmar
visste att berätta, skall befolkningen i
orten hysa misstankar mot någon viss
person, som af hämndlystnad skulle ha
förövat den ruskiga mordgärningen."
Sjön Gatsjön i kvällsljuset.
Efter halva sträckan stannade vid en lägerplats och gjorde upp eld där vi kokade kaffe och åt en mordisk macka. Här berättade Carina om kvällens andra mord och den var välkänd för mig eftersom jag skrivit om den tidigare. Klicka här så får ni läsa om det. Förutom de mordet så berättade hon med inlevelse om 1600-tals häxprocesser.
Det är något visst med en lägereld mitt i mörka kvällen/natten.
Mitt i skogen fick vi se ett skogsrå som jag lyckligtvis fick på bild. Skogsrået är skogens oftast kvinnliga härskarinna, råda över de vilda djuren, som hon ibland skänker till dem hon behagar. Hon lockar vandrare vilse och förför män som hon fattar tycke för. Framifrån är hon skön och tilldragande, men sedd bakifrån har hon ofta en ihålig rygg som ett gammalt träd. Längre norrut, i Dalarna och andra fäbodsområden, har hon istället en rävsvans som ibland sticker ut under klänningen. Den som haft sexuellt umgänge med ett skogsrå blir ibland inbunden och fåordig – hans själ har stannat hos henne.
Kvällen avslutades med fladdermussafari där vi med hjälp av pejling av ekolod hörde och såg en av de 19 arter fladdermöss som finns i Sverige nämligen Vattenfladdermusen. Carina berättade om dem men eftersom det är svårt att se dem när de fladdrar förbi hade hon med sig dessa två döda exemplar. Fladdermus har i alla tider haft ett oförtjänt dåligt rykte. Man har trott att dem varit utsända av djävulen och att de suger blod. Inga av våra arter gör det utan endast några arter i sydamerika. Istället är dem fascinerande djur som väl värda att lära sig mera om.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar