Astronomiska katastrofer då, nu och i framtiden- Del1

Solen och dess planeter och månar tror astronomerna bildades för 4.5 miljarder år sedan från gasmoln som genom sin gravitation formades till runda klot som svävar runt sin moderstjärna.
Även andra teorier finns till solsystemets uppkomst, http://www.alltomvetenskap.se/nyheter/solsystemets-fodelse-0

Skillnaden mellan en sol och planet är ett en sol har en kraftig massa och en kärnfusion uppkommer som gör att himlakroppen alstrar så mycket energi att den avger värme och ljus. Av det överblivna materialet bildas så småningom planeter och dess månar. I vårt solsystem finns åtta kända planeter sedan Pluto degraderades till en dvärgplanet 2006 av IAU (Internationella Astronomiska Unionen).
Det intressanta med solsystemet är att många av planeterna och månarna har bildat egna världar helt olik varandra. Vi har de jordlika planeterna som ligger närmast solen: Merkurius, Venus, Jorden eller Tellus som Jorden heter på latin och Mars. Samtliga dessa fyra är olika varandra till struktur och egenskap. Merkurius är månlik och en planet som nästan saknar atmosfär och har en yta som är kratertäckt. Venus däremot är nästan lika stor som jorden och helt täckt av moln bestående av koldioxid och lite kväve. Jorden har också atmosfär men livsgivande sådan tillskillnad från Venus. Atmosfären består av kväve och syre och detta är en bidragande orsak till livets uppkomst på jorden. Mars har en atmosfär som är tunnare än jordens och som består av koldioxid. Mars är idag en livlös planet men ändå är intressant för forskarna när det gäller tidiga former av liv. Många av astronomerna tror att det finns fossila rester av liv på mars under marsytan och att det en gång flöt floder på mars. Man har upptäckt flodrännor på marsytan och har det en gång runnit vatten finns det stora möjligheter för ett tidiga liv på mars men ännu har man inte hittat något.
https://svenska.yle.fi/artikel/2016/03/14/planeterna-i-vart-solsystem

De yttre planeterna Jupiter, Saturnus, Uranus och Neptunus är helt olika de inre planeterna. Dessa kallas gasjättar som helt saknar yta, Jupiter är den klart största och består till största delen av väte. Saturnus, Uranus och Neptunus atmosfär består av väte, helium och metan. Dessa jätteplaneter omges av en mängd månar där många av dem är intressanta världar. Det finns fem kända dvärgplaneter enligt IAU, Ceres, Pluto, Haumea, Makemake och Eris och definitionen för en dvärgplanet är enligt Internationella astronomiska unionens definition en himlakropp, som ligger i en bana kring solen, har en tillräckligt stor massa för att göras rund av sin egen gravitation, men som samtidigt inte har rensat undan alla planetesimaler kring sin egen omloppsbana och som inte är en måne. http://www.varldenshaftigaste.se/topplistor/solsystemets-5-dvargplaneter/

Asteroider eller småplaneter kallas små himlakroppar som har sin omloppsbana runt solen och blev över när solen, planeterna och månarna bildades. Mellan Mars och Jupiter finns asteroidbältet som en del forskare tror är resterna av en eller flera planeter som i solsystemet begynnelse kolliderade med varandra.
De tre största asteroiderna heter Pallas, Juno och Vesta och samtliga befinner sig i asteroidbältet. Bortom Neptunus bana finns Kuiperbältet som är ett mindre asteroidbälte. Här klassificeras även meteorerna in.
De sista objekten jag vill nämna är kometer som är himlakroppar som kretsar kring solen med olika långa omloppsbanor. Det finns två sorters kometer, kortperiodiska och långperiodiska beroende på omloppsbanans längd. När en komet närmar sig solen frigörs materia från kometkroppen så att en svans bildas. De allra flesta kometer är inte synliga för blotta ögat men några enstaka kan bli en fantastisk syn på natthimlen.
https://solsystemetshistoria.wordpress.com/2014/02/24/vad-ar-en-komet/

Detta var en bakgrundsbild av vad som finns ute i vårt närområde, solsystemet. Jorden är ingen isolerad planet utan en del av en större familj som bildades som jag tidigare nämnt för ca 4,5 miljarder år sedan. Vi upplever vår hemplanet som tillvarons medelpunkt eftersom vi bor och verkar här tillsammans med alla andra livsformer som lever och har levt på jorden. Vår planet är den enda plats i universum som vi vet hyser liv och det är den planet som vi kan studera livets uppkomst och utveckling. Forskarna tror att en stor betydelse för livets uppkomst på jorden beror på att livet bildades genom en serie astronomiska katastrofer. Den unga jorden utsattes från dag ett av ett bombardemang från ovan av överblivet material. Dessa påbyggde jordens massa som till slut bildade den jord och övriga planeter vi känner till. Forskarna har en teori av att organiskt material färdas i rymden med kometer och meteorer som när de slog ner på jorden gifte sig med jordens förutsättningar gav upphov till liv i ursoppan. Man har ju på jorden hittat liv i de allra ogästvänliga miljöerna där man har svårt att förstå hur livsbetingelserna någonsin fått fäste. Just detta faktum gör förutsättningarna för att fina utomjordiskt liv större och mer intressantare. http://www.alltomvetenskap.se/nyheter/livets-uppkomst

Kanske finns det liv på andra ställen i vårt solsystem. Om vi nu förutsätter att så är fallet har de som tror att livet kommer från olika meteor eller kometnedslag fått vatten på sin kvarn. För har livet uppstått på fler ställen i solsystemet så är nedslagsteorin en stor logiskt tänkbar orsak till livets uppkomst.