Under kommande dygn varnas det för storm i Kalmar län och Öland där SMHI utfärdar en klass 2 varning gällande Öland
VARNING KLASS 2 STORMBYAR
Kalmar län, Öland
- Från söndag eftermiddag mycket hårda vindbyar. Söndag kväll till och med natt mot måndag stormbyar
- Intensitet: Sydvästlig vind med mycket hårda vindbyar 21-24 m/s. Från kvällen stormbyar 25-27 m/s.
- Kommentar: Vinden avtar till måndag morgon
VARNING KLASS 1 MYCKET HÅRDA VINDBYAR
Kalmar län utom Öland
- När: Söndag kväll och natt mot måndag
- Var: I den södra delen
- Intensitet: Syd- eller sydvästlig vind med mycket hårda vindbyar upp till 22 m/s.
Klass 2 varning även utfärdad för hela västkusten, Skåne och Gotland och Klass 1 varning för Västra Götaland, Småland och Blekinge
Klass 2: Väderutveckling väntas som kan innebära fara för allmänheten, stora materiella skador och stora störningar i viktiga samhällsfunktioner. Allmänheten uppmanas att följa upp ny information på Internet, radio eller TV.
Väderläget:
Ett omfattande lågtryck närmar sig västerifrån och i samband med detta blir det riktigt blåsigt med stormbyar med början utmed Västkusten. Framåt kvällen även i Skåne samt på Öland och Gotland. Kraftigt regn drar också in över västra Götaland, där man lokalt kan få regnmängder upp mot varningsnivån som ligger på 35 mm.
Även i en stor del av Götaland samt över delar av Stockholms län väntas mycket hårda vindbyar. I Dala- och södra Norrlandsfjällen väntas också blåsigt väder och här dessutom snöfall.
Snöfallet berör även övriga Norrland och från ikväll fram till måndag morgon främst i norra Norrland väntas större mängder nysnö. I delar av östra Norrland övergår snöfallet helt eller delvis i regn och här stor risk för ishalka i samband med regn som faller på kalla vägbanor.
Kulingvarning är utfärdad på samtliga farvatten, vinden bidrar även med att vattenståndet på västkusten och i Bottniska viken stiger. I sydvästra Östersjön sjunker däremot vattenståndet.
Uppdaterad idag klockan 11:47
Den 27 januari 1945 befriades Auschwitz, ett av nazisternas största koncentrations- och förintelseläger, av sovjetiska trupper. Omvärlden fick se vilket helvete 12 år av nazistiskt styre hade skapat.
50 år senare högtidlighölls minnet av förintelsen för första gången i Sverige. Sedan 1999 har den 27 januari varit en nationell minnesdag och från 2005 har FN deklarerat dagen som en internationell minnesdag över förintelsens offer.
Jag fick i april 2010 möjlighet att lyssna på Benny Grunfeld som besökte Emmaboda. Till minnet av alla de som dödades av det nazistiska våldet så publicerar jag artikeln jag skrev då. Vi ska alltid bekämpa nazismen och rasismen var den än visar sig Vi glömmer aldrig förintelsens offer.
I eftermiddag hade jag förmånen att få lyssna till Benny Grünfeld som föreläste för Bjurbäcksskolans årskurs nio i deras Polenprojekt där man under läsåret läser om Nazism och dess historia och som slutar med en Polenresa där man besöker b la dödslägret Auschwitz. Benny Grünfeld överlevde helvetet och döden i Auschwitz.
Benny Grünfeld föddes i Rumänien 1928 och flyttade sen till Ungern. Under andra världskriget bodde han med sina två bröder och sin mamma och pappa i Koloszvar, numera Bluj i Ungern, som då var ockuperat av tyskarna.
- En morgon i maj 1944, knackade det på dörren och en ungersk polis, beordrade oss att inom en timme stå på gatan, endast med det vi orkade bära för att evakueras till ett säkrare område. Men vi skulle transporteras med tåg till arbets- och förintelselägret i Auschwitz, säger Grunfeld.
Det blev en fruktansvärd resa tillsammans med 4000 andra judar. På resan dog många av de vidriga förhållandena som rådde i tågvagnarna utan mat och vatten. Med minnesteckningar som han själv gjort varvad med bilder lotsar Benny oss genom denna fasansfulla tid. Han minns allt som hände och försöker verkligen få oss att uppleva med alla våra sinnen, t o m hur bränt människokött kan lukta.
Väl inne i Auschwitz fördelades de av en tysk SS-läkare. Det fanns 3000 SS-soldater och 22 SS-läkare, som bestämde vilka som skulle överleva. Kvinnor med barn samt äldre, gasades ihjäl omedelbart. De män som såg friska ut skickades till olika arbetsläger och fabriker. De som inte fick en dödsdom bodde under omänskliga förhållanden i överfulla baracker och en ständig brist på mat. Sen fick man slavarbeta utan att knappt få mat eller vatten. Att sjukanmäla sig var det inte tal om. De som inte orkade eller blev sjuka gasades eller sköts ihjäl. Över 4000 människor i hans transport, delades upp och några få, han och en av hans bröder överlevde. Hans yngsta bror, då 12 år och hans far avrättades.
Med stor och hemsk detaljrikedom berättade Benny Grünfeld om dödslägret. Bland annat berättar han utan omsvep hur pedofiler bland nazisterna avrättade en tonårspojke som de inte kunde komma överens om. Om hur han tvingades se på när vakter slog ihjäl hans kamrat med spadskaft. Om den där dagen då hans kamrater, alla tonåringar, tvingades in i gaskammaren och dödades. Om de tre tillfällena han undgick döden tack vare hans kurragömma lek, hans talangfullenhet för teckning och en hel del tur. Han tecknade vykort, födelsedagskort och julkort, som han sålde till en SS-man.
- SS-mannen gillade mina teckningar och sålde teckningarna, till kollegor och civilpersoner. På så sätt överlevde jag. Hans bror överlevde för att han var skicklig som guldsmed och tillverkade smycken som en kvinnlig fångvakt sålde. Vi kunde också äta i smyg av de ruttna matresterna som blev över till grismat från köket.
Han berättade om resan från Auschwitz till den tyska fabriken i Tyringen som man genomförde till fots och med järnväg. Många dog av törst och kylan under färden. Där arbetade han skift och monterade V 1-raketerna som Hitler skulle krossa Storbritannien Men förhållandena där var inte bättre än de i dödslägret. Avrättningar skedde godtyckligt när vakterna så önskade. Att t ex. sitta för länge på toan kunde leda till hängning Att lämna arbetet utan tillåtelse gav också dödstraff.
När ryssarna invaderade Tyskland i början av 1945, befriades de överlevande. Men många var mer död än levande efter ett liv i misär. De första dagarna dog 15 000 judar i dysenteri och andra sjukdomar. Benny Grunfeld, hans äldre bror och andra medfångar åt av de skira skotten från nyutslagna björkar för att överleva.
Sommaren 1945 kom han till Sverige med en sjuktransport. Efter en tid av rehabilitering i Karlskrona, flyttade han flera år senare till Luleå. Han arbetade som flygtekniker för SAS, 1961-1962. Numera åker han runt till skolor och berättar med stark röst om sina upplevelser. Han visar sin arm där numret A 8979 inristat, Han bestämde när han var mitt uppe i det hemska att han måste överleva för att vittna om nazismens grymhet och hans möten med eleverna ger intryck. Ingen av de som lyssnar på honom lämnar föreläsningen oberörd.
1995 gav han ut boken Tonåring i Hitlers dödsläger i samarbete med Magnus Henriksson och Olle Häger. En bok som blivit ett viktigt dokument om förintelsen och som ger en inblick i ett av de många hemska och fasansfulla människoöden som drabbades av nazismen.
Slutligen vill jag tacka Anders Brattström som är lärare på Bjubräcksskolan för att han ringde mig så jag fick möjlighet att besöka föreläsningen i Emmaboda Folkets Hus.
En av många mysterier eller konstigheter som berättas i bibeln är historien om Betlehems Stjärna som förkunnade att en allsmäktig person skulle födas. Det var den stjärna som ledde de tre vise männen till stallet i Betlehem där Jesus just hade föds. Många har genom åren försökt att förklara vad denna stjärna egentligen var för något för i grunden är alla överens om att det absolut inte var någon stjärna som lyste på himlen.
Men vad var det för något? Många teorier har lanserats genom åren. Allt från planeter, supernovor, Konjunktioner mellan olika planeter, kometer, meteorer, UFO, Att det verkligen var Gud som var stjärnan och helt enkelt att det aldrig existerat någon Betlehemstjärna utan att det är ett påhitt för att förhöja Jesu status. För under antiken förekom en mängd berättelser om ljussken och nya stjärnor i samband med historiska händelser, inte minst när kungar och härskare föddes. Under denna tid var det en utbredd uppfattning att varje människa hade en egen personlig stjärna på himlavalvet. Vanliga enkla människor hade bleka och knappt skönjbara stjärnor medan kungar och andra stora mäns stjärnor var starkt lysande.
Hela berättelsen om Jesu födelse är kantad av frågetecken och fakta som går tvärs emot andra historiska källor. Ingen vet säkert när Jesus föddes. Det enda man vet att de troligtvis inte var 25 december. Inte heller var det år 0 som födslen skedde. Enligt Matteusevangeliet föddes Jesus under kung Herodes regeringstid. Det anses vara ett historiskt faktum att Herodes dog år 4 f.Kr. och det innebär att Jesus under alla förhållanden måste vara född tidigare än så.
Den romerske kejsaren Augustus påbud om skattskrivning utfärdades år 8 f.Kr. och de flesta historiker tror därför att Jesus föddes någon gång under våren året därpå alltså år 7 f. Kr.
Om detta stämmer så har vi kanske lösningen på mysteriet. Astronomer kan med en fantastisk precision räkna ut när och var olika historiska himlafenomen ägde rum. Därför vet man att vid tre olika tillfällen år 7 f.Kr. uppträdde ett sällsynt astronomiskt fenomen, nämligen en "Kungskonjunktion" med planeterna Jupiter och Saturnus inblandade. En konjunktion är en astronomisk term som betyder att två himlakroppar kommer så nära varandra på himlen att de ser ut att smälta ihop. Ordet kommer av det latinska coniunctio som betyder "förening".
Kungskonjunktionerna år 7 f.Kr. ägde rum i slutet av maj, i början av oktober och i slutet av november i stjärnbilden Fiskarna. Enligt österlandets astrologi hörde stjärnbilderna ihop med olika länder och folkslag. Stjärnbilden Fiskarna stod för landet i väster, "Amurru" - "Hebreernas hus". Planeten Saturnus var Judéens och vishetens stjärna medan Jupiter symboliserade kungamakten.
Det enda som är verkligt besvärande i berättelsen är det faktum att stjärnan tydligen flyttade på sig, bland annat gick den framför de vise männen och den stannade först över stallet i Betlehem. Detta har en mängd sensationsförfattare tolkat bokstavligt men en förklaring som nog får anses vara mer trovärdig är att stjärnan stod högt på himlen och bara såg ut att följa med när de vise männen färdades på sina riddjur.
Jesusbarnet kan knappast ha varit nyfött i stallet som legenden säger för då stämmer inte tideräkningen med konjunktionerna och skattskrivningen. Det bör också ha tagit minst 50 dygn för de vise männen att färdas till Betlehem om de nu kom från något av de stora kultursamhällena i Babylonien.
Kung Herodes order att döda alla gossebarn i Judéen som var två år eller yngre tycks också innebära att Jesus faktiskt var åtskilliga månader gammal när de vise männen uppvaktade honom med sina gåvor.
Hur det än är med saken så får vi nog aldrig veta säkert vad Betlehemstjärnan var för något och kanske det också är meningen att det ska kittla fantasin lite. Men en sak vet jag det är att det just nu lyser en "Emmaboda stjärna" på kvällshimlen i söder. Det är planeten Venus som är natthimlens näst ljusstarkaste objekt (efter månen) som man kan se ganska lågt i söder. Kanske förkunnar den att någon stor allsmäktig person har föds eller ska födas vad vet jag? Men vacker är den i allfall denna planet som bär den romerska kärleksgudinnan Venus namn. Så liten koppling har Venus till den tid då Jesus sägs ha föds
Tomten kan också kallas tomtevätte, och i Skåne, Danmark och Norge kallas han företrädesvis nisse eller goanisse (jfr uttrycket Nisse god dräng), ursprungligen ett noanamn. På svenska finns även puke som är en smådjävul, pyske är en liten människa, hempjäske och pixy är en tomtegubbe. På finska finns tonttu som är inlånat från svenskan. Liknande husandar hos andra folk är de romerska penates och lares, den ryska dHomovoj (även hos andra slaver), hob i England, brownie i Skottland och Heinzelmännchen i Tyskland.
Som tack för hans arbete gav man tomten en skål gröt. Enligt en senare tradition skulle han vara särskilt förtjust i risgrynsgröt (sötgröt), som därför även kallas tomtegröt. Till sägner om tomten hör hur han i vrede dräper en ko när han inte får en klick smör i sin gröt, eller hur han belönas med nya kläder, vilka dock gör att han anser sig för fin för att fortsätta med sitt arbete. Det säger även något om bondesamhällets värderingar att tomten, gårdens skyddsväsen, är en man, medan skogsrået, vildmarkens skyddsväsen, är en kvinna.
Två personer som format många svenskars bild av tomten är Viktor Rydberg med sin dikt Tomten från 1881, där tomten ser efter gården en midvinternatt och funderar över människornas ändliga livstid, och Jenny Nyström som från 1874 tecknade flera julkort med tomtemotiv, vilka ännu finns i nytryck.
Jultomten, som på kontinenten oftast kallas något i stil julmannen eller sankt Nikolaus, lånades in till Sverige under andra halvan av 1800-talet, främst från Tyskland, och har mest utseendet gemensamt med gårdstomten. Tidigare var det julbocken som skötte julklappsutdelningen. Jultomten har hjälp av tomtenissar, som i engelskspråkiga länder är alver (elves) och oftast har gröna kläder.
källa: Wikipedia
1. Den Fornnordiska julen
Jul är benämning på den nordiska hedniska midvinterfesten julblot, fornnordiska jólablót eller "midvinterblot". Julblot eller midvinterblot firades alltså vid midvintern då dagarna är som kortast och nätterna som längst, det vill säga kring vintersolståndet. Man tror att det förkristna firandet av denna dag var en dyrkan av denna egenskap hos dygnet då det tolkades som ett återuppvaknande av naturen.
Ordet "jul" finns belagt före kristnandet av Norden och är alltså fornnordiskt. Det förekommer tidigast i ett hyllningskväde till Harald Hårfager från omkring år 900 där någon sägs "dricka jul". En vanlig folketymologisk vanföreställning är att ordet är besläktat med hjul; detta är emellertid av språkhistoriska orsaker otänkbart, och ordets förgermanska etymologi är okänd.
2. Den kristna julen
Jul kallas på nordiska språk inkl finska även den högtid som kristna firar den 25 december till minne av Jesu födelse. Man kan inte som på till exempel engelska direkt ange distinktionen mellan christmas och yule.
I Sverige pågår den kristna julen från juldagen, 25 december, till trettondagen, 6 januari. Årstiden för Jesu födelse anges inte i evangelierna, men Lukasevangeliet indikerar att årstiden var månaderna då herdarna var ute och vaktade får. Det gjordes under sommarmånaderna, vädret blev kyligare i slutet av oktober början på november. Men den exakta tidpunkten för Jesu födelse är inte känd. Liberius fastställde datum för juldagen till den "25 december" 354. Årstiden december ersatte företrädesvis det romerska firandet av solguden som hölls vid midvintern, men även andra hedniska folk i västerländerna firade redan sina egna typer av högtider vid midvinter.
Övergången från de gamla folkens traditioner och seder till kristendomen underlättades som tidigare nämnts genom att midvinter redan var en högtid. Ljusets återvändande till jorden efter midvinter har fått symbolisera det andliga tecknet för Jesus födelse, och därmed infaller juldagen med midvinter. Vintersolståndet infaller nuförtiden något tidigare på grund av ändringar i kalendern.
Den västkristna kyrkan var först med att införa juldagen den 25 december och samtliga länder i väst har denna högtidsdag. Inom den östkristna kyrkan har trettondedag jul, epifania, ofta en starkare ställning än julen. Denna dag firas där till minne av Jesu dop eller hans födelse.
Eftersom den kristna julen startar den 25 december, i de flesta länder är juldagen den dag då man firar jul mest, infaller dess afton klockan 18 kvällen därinnan, varav namnet julafton. Julen i Sverige varade förr till tjugondag Knut (13 januari), medan den i övriga världen tar slut i och med trettondedag jul (6 januari).
I Sverige fanns även förr flera helgdagar omkring jul: tredjedag- och fjärdedag jul, men dessa avskaffades genom förordning 4 november 1772.
3. Den sekulära julen
Det sekulära julfirandet är en blandning av hedniska, kristna, nordiska och germanska traditioner från 1800-talet.I det sekulära svenska samhället firas jul under hela adventstiden med julaftonen som höjdpunkt och anses avslutad på juldagen.
Jul har blivit den största sekulära högtiden över hela världen. Här ingår kommersialismen, julstressen, julskyltning som startar redan i november, H&M:s spektakulära annonskampanjer, julkalendrar, Julkalendern på TV, Julkalendern i radio, julmusik, julgran, julmat med julskinka och lutfisk, julbord, glögg, julsprit, julöl, julkort med speciella julfrimärken, jultidningar, julklappar, jultomtar, julstädning, Kalle Anka och hans vänner samt Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton på TV, julyra, julneuroser etc.
Det har sagts om julen att det är den tiden på året då svenskarna bryr sig om de släktingar de ignorerar resten av året och skuldsätter sig för att köpa saker till andra som dessa aldrig önskat sig eller ens behöver.Jul är i Sverige en familjehögtid. Julen har därför blivit en pina för människor som är ensamstående eller marginaliserade. De flesta restauranger är stängda på julafton och ibland även på juldagen.
Flera ideella organistioner engagerar sig extra under julen och erbjuder ensamma, hemlösa och socialt utslagna lite "julstämning" genom att anordna "julbord" med skänkta livsmedel. Dessutom ges lite underhållning.I Sverige firas julen vanligtvis med familj och vänner. Inför julhögtiden pyntas fönster med ljusstakar och julgranen placeras i rummet. På julaftonen kommer tomten och delar ut julklappar åt barnen. Under 1900-talet har först radio och sedan TV fått en betydande roll inför julfirandet. Även elektriskt ljus används i stor prägel.
I dag är det årets kortaste dag och helt logiskt kommande natt årets längsta natt för oss på norra halvklotet. kl 05:19 står solen som lägst i söder. Sverige är ett avlångt land så när solen stiger upp varierar kraftigt och som alla vet så är solen under horisonten om man befinner sig vid norra polcirkeln eller längre norrut. I Emmaboda går solen i dag upp klockan 8.32 och gick ner klockan 15.20,
Vid vintersolståndet lutar jordaxelns norra del maximalt bort från solen, vilket medför att norra halvklotet alltså får sin kortaste dag och längsta natt. Efter denna dag så blir dagarna sakta med säkert längre. Den 20 mars 2016 passerar solen ekvatorn på sin väg norrut och då inträffar vårdagjämningen.
Det motsatta råder på Södra halvklotet där det är midsommarsolstånd idag.
Man kan ha fobier för spindlar, för höga höjder, torgskräck, ormar, cellskräck och andra möjliga och omöjliga rädslor för olika situationer och ting. Alla fobierna har ett eget namn men jag hade inte hört talas om Triskaidekafobi eller Paraskavedekatriafobi förrän i februari 2010.
Dessa två fobierna är aktuella just i dag eftersom Triskaidekafobi betyder rädsla för talet 13 och Paraskevidekatriafobi är en specifik rädsla för just denna dag. Fredag den Trettonde. Det finns även en fobi för långa och svårtstavade ord som tydligen heter, hör och häpna, hippopotomonstrosesquippedaliofobi. Stackars dem som har det för det verkar vara onödigt långt och synnerligen svårstavat.
Men tillbaka till denna dag. Som så många andra myter så är det inte riktigt någon som vet varifrån vidskepelsen om fredagen den 13:e ursprungligen kommer ifrån, men det tycks vara en internationell vidskepelse, framför allt i västvärlden.
Det finns många förställningar om 13: Om 13 personer sitter vid samma bord kommer en att dö inom ett år. Många städer i USA har inte en 13th Street eller 13th Avenue. Många byggnader har inte en 13: e våning, detta gäller också många offentliga byggnader såsom sjukhus m.fl. Om du har 13 bokstäver i ditt namn är det ett dåligt omen (Jack the Ripper, Charles Manson m.fl.) I Kina ska dock talet 13 istället betyda tur (rykten på nätet och synnerligen obekräftat)
Andra källor anger att antalet 13 avsiktligt förtalats av patriarkala religioner i början av den västerländska civilisationen, eftersom talet skulle representera kvinnlighet. Talet 13 hade betydelse i gudinne-dyrkande samhällen eftersom det motsvarade antalet menstruations-cykler på ett år (13 x 28 = 364 dagar).
En del tror att rädslan för talet 13 kommer från den gamla fornnordiska kulturen. Tolv gudar var inbjudna till en bankett på Valhalla. Loke, den onde, var inte inte inbjuden men kom ändå, vilket gjorde antalet deltagare till 13. Loke lurade den blinde Höder att skjuta sin egen bror Balder till döds med en mistelpil.
Det vore naturligtvis inte komplett om det inte fanns en kristen myt kring talet 13 också. Enligt bibeln fanns det 13 gäster på den sista måltiden, den trettonde gästen var naturligtvis Judas. Dessutom korsfästes ju Jesus å en fredag. Det finns också rykten att det var på en fredag som Adam och Eva åt av den förbjudna frukten och de blev utkastade från Edens lustgård. Andra påstår att det stora syndafallet inleddes på en fredag, Babels torn förstördes på en fredag liksom Salomos tempel. Gud verkar inte gilla fredagar helt enkelt, man kan undra varför han tillät dem?
I dag är det alltså dags akta sig för Fredagen den 13.onde och är man väldigt skrockfull så ska man verkligen se upp i dag. Men jag hoppas inga råkar illa ut och kan pusta ut när det så småningom dagas för lördagen den 14.onde tills nästa gång fredagen den 13.onde infaller och det är i februari 2015. Så bara dem som lider av Paraskavedekatriafobi kan stå ut med denna dag har man några månader frid och fröjd framför sig. Men att vara rädd om sig själv och sin omgivning ska man göra varje dag oavsett datum. Det är den slutsats man ska dra av denna skrockfulla dag. Nästa gång den trettonde infaller på en fredag är i mars 2020
