I natt är det årets kortaste dag och helt logiskt kommande natt årets längsta natt för oss på norra halvklotet. Strax efter midnatt kl 05.48 står solen som lägst i söder. Sverige är ett avlångt land så när solen stiger upp varierar kraftigt och som alla vet så är solen under horisonten om man befinner sig vid norra polcirkeln eller längre norrut. I Emmaboda går solen i dag upp klockan 8.31 och gick ner klockan 15.20,
Vid vintersolståndet lutar jordaxelns norra del maximalt bort från solen, vilket medför att norra halvklotet alltså får sin kortaste dag och längsta natt. Efter denna dag så blir dagarna sakta med säkert längre. Den 20 mars 2016 passerar solen ekvatorn på sin väg norrut och då inträffar vårdagjämningen.
Det motsatta råder på Södra halvklotet där det är midsommarsolstånd idag.
EN SOCIALISTISK BLOGG MED INRIKTING PÅ POLITIK, SPORT, HISTORIA, KULTUR, FOTO OCH ANDRA ÄMNEN SOM RÖR LIVETS HÖGTIDLIGA OCH VARDAGLIGA GULDKORN. SKRIBENT: NICKE GROZDANOVSKI (V), EMMABODA. ONLINE SEN 10 MARS 2006!
måndag, december 21, 2015
söndag, december 20, 2015
lördag, december 19, 2015
fredag, december 18, 2015
Lego blev exportsucce
I början av 1930-talet var dansken Ole Kirk Christensen en fattig man som snickrade träleksaker för att försörja sin familj. Han hade precis startat företaget Lego när hans fru dog och han ensam fick ta hand om sina fyra söner. Trots svårigheterna kämpade Christensen och inspirerade sina söner att göra detsamma. År 1949 skapade sonen Godtfred de monterbara klossar i plast som blev Legos signum.
Efterhand tillkom nya byggklossar för olika typer av byggnader.Till slut gick det att sätta ihop en hel stad som kompletterades med en stads alla institutioner, bilar och trafikmärken.
År 1966 introducerades det legotåg som skulle bli legos största försäljningsucce. Några år senare kom Lego anpassad för flickor med mer dockliknande figurer, möbler och inredningsartiklar samt dom klassiska gula gubbar som är typiska för Lego.
Numera marknadsför företaget också legofigurer inspirerade av karaktärer i filmer som Stjärnornas krig och Sagan om ringen.
Efterhand tillkom nya byggklossar för olika typer av byggnader.Till slut gick det att sätta ihop en hel stad som kompletterades med en stads alla institutioner, bilar och trafikmärken.
År 1966 introducerades det legotåg som skulle bli legos största försäljningsucce. Några år senare kom Lego anpassad för flickor med mer dockliknande figurer, möbler och inredningsartiklar samt dom klassiska gula gubbar som är typiska för Lego.
Numera marknadsför företaget också legofigurer inspirerade av karaktärer i filmer som Stjärnornas krig och Sagan om ringen.
torsdag, december 17, 2015
Romerska inbördeskriget 49-45 f kr.
Romerska inbördeskriget, även kallat Caesars inbördeskrig, varade 49–45 f.Kr. som ett av flera inbördeskrig under den Romerska republiken. De stridande parterna bestod av Julius Caesar och pompejanerna under Gnaeus Pompejus Magnus.
I april 59 f.Kr. bildade den omåttligt populäre Pompejus, den extremt förmögne Crassus och den ambitiöse Julius Caesar en politisk allians. Denna allians kallades redan av samtiden för triumviratet och historien kom att kalla den för det första triumviratet. Pompejus gifte sig med Caesars dotter Julia för att ytterligare stärka förbundet. Triumviratet var mycket effektivt och samtliga inblandade lyckades förskansa sig höga ämbetsposter.
Gaius Julius Caesar 100 f.kr-44 f.kr

Pompejus Magnus 106 f.kr- 48 f.kr
Alliansen knakade i fogarna 56 f.Kr. men efter ett hemligt möte i Lucca samma år förnyades den. 54 f.Kr. dog dock Crassus under ett fälttåg mot Partherna, och samma år avled Pompejus fru, Caesars dotter, i barnsäng. Caesar försökte förnya alliansen med Pompejus genom att erbjuda att denne skulle gifta sig med Caesars släkting Octavia (Octavius syster) men Pompejus vägrade. Triumviratet var därmed till ända. En politisk maktkamp mellan de bägge utbröt. Caesar vägrade upplösa sina legioner om inte Pompejus gjorde det samma. Alla förhandlingar bröt samman parterna emellan. Det slutade i inbördeskrig då Caesar korsade Rubicon 49 f.Kr.
Pompejus, och de flesta senatorer som stödde honom, retirerade till Brundisium då de ansåg att de vid tidpunkten inte hade trupper nog till att besegra Caesars veteranlegioner. När Caesar påbörjade en belägring av staden flydde de österut mot Macedonia med hjälp av de många fartyg de hade konfiskerat i området [2]. Caesar saknade fartyg för att förfölja pompejanerna.
Caesar sände sin legat Gaius Scribonius Curio med fyra legioner för att pacificera Sardinien och Sicilien, områden som var viktiga för Roms spannmålsproduktion. Cato den yngre, som uppehöll sig på Sicilien, beslutade sig för att retirera från ön då han ej ansåg att han kunde bjuda Curio något motstånd med de trupper han förfogade över. Själv vände Caesar sina blickar mot Hispania där Pompejus hade stort stöd. Caesar krossade motståndet där på drygt en månad. Ungefär samtidigt belägrade Caesars trupper Massalia (dagens Marseille, Frankrike), där innevånarna först gav upp, men efter att ha förstört delar av anfallarnas belägringsutrustning, återupptog kampen. Man gjorde också utfall mot delar av Caesars flotta som låg utanför staden. Efter en lång belägring gav dock innevånarna upp. Curio, begav sig ungefär samtidigt till Africa med två av de legioner han förfogade över. Här besegrades han av kung Juba som var en anhängare till Pompejus. Caesar avseglade till de östra provinserna där Pompejus och hans anhängare lyckats samla ihop en betydande styrka.
Efter ett misslyckats försök av Caesar att besegra Pompejus i slaget vid Dyrrhachium tvingades han att retirera, utan att Pompejus förföljde honom. Pompejus anhängare var segervissa och ansåg att man nu hade Caesar i sitt grepp, de debatterade redan om vem som skulle få överta hans titel som pontifex maximus, och förespråkade att få till ett avgörande fältslag. I början av augusti gick pompejanerna in i Thessalien (område i nutidens nordöstra Grekland) och sökte upp Caesar. Det avgörande slaget mellan Caesar och Pompejus stod utanför Farsalos den 9 augusti 48 f.Kr.[3] Caesar vann en förkrossande seger med sina, till antalet, underlägsna styrkor.
Pompejus gjorde inga försök att samla de styrkor som lyckades undkomma slagfältet vid Farsalos, utan han bestämde sig för att fly till Egypten. Dock ville Ptolemaios XIII Filopator Filadelfos och förmyndarregenten Pothinus ställa sig in hos Caesar och lät därför mörda Pompejus på hans 58:e födelsedag den 29 september 48 f.Kr. Caesar såg dock fortfarande Pompejus som sin vän och drabbades av stor sorg när han fick se Pompejus huvud. Caesar avrättade sedan Pothinus samt återinsatte Ptolemaios syster, Kleopatra, som drottning.
Pompejus död betydde dock ej att inbördeskriget var till ända. Metellus Scipio, Cato den yngre och andra motståndare till Caesar, bland annat Pompejus den yngre och dennes lillebror Sextus, samlades i den Romerska provinsen Africa och förberedde här sitt motstånd. De blev besegrade i slaget vid Thapsus 46 f.Kr. Metellus Scipio och Cato tog sina liv efter förlusten. De pompejaner som lyckades fly efter slaget var bland annat Pompejus den yngre, Sextus Pompejus och Caesars förre legat Titus Labienus. De fortsatte sitt motstånd i Hispania där det sista och avgörande slaget i inbördeskriget stod utanför staden Munda (dagens södra Spanien) 17 mars 45 f.Kr.
Efter slaget lämnade Caesar kvar sin legat Quintus Fabius Maximus för att belägra Munda och pacificerade själv resten av provinsen. Pompejus den yngre tillfångatogs kort efter slaget och avrättades för förräderi. Efter slaget vid Munda fanns inget organiserat motstånd kvar mot Caesar.
Efter sitt återtåg till Rom utropades Julius Caesar till diktator på livstid. Några månader senare, 15 mars 44 f.Kr., mördades han dock av en grupp sammansvurna senatorer, många av dem personer Caesar skonat under inbördeskriget. Istället för att säkra republiken, som konspiratörerna hade hoppats på, utlöste Caesars mord en maktkamp som ironiskt nog resulterade i slutet för den Romerska republiken och början på Augustus tid som kejsare och envåldshärskare i det Romerska kejsardömet.
I april 59 f.Kr. bildade den omåttligt populäre Pompejus, den extremt förmögne Crassus och den ambitiöse Julius Caesar en politisk allians. Denna allians kallades redan av samtiden för triumviratet och historien kom att kalla den för det första triumviratet. Pompejus gifte sig med Caesars dotter Julia för att ytterligare stärka förbundet. Triumviratet var mycket effektivt och samtliga inblandade lyckades förskansa sig höga ämbetsposter.
Gaius Julius Caesar 100 f.kr-44 f.kr

Pompejus Magnus 106 f.kr- 48 f.kr
Alliansen knakade i fogarna 56 f.Kr. men efter ett hemligt möte i Lucca samma år förnyades den. 54 f.Kr. dog dock Crassus under ett fälttåg mot Partherna, och samma år avled Pompejus fru, Caesars dotter, i barnsäng. Caesar försökte förnya alliansen med Pompejus genom att erbjuda att denne skulle gifta sig med Caesars släkting Octavia (Octavius syster) men Pompejus vägrade. Triumviratet var därmed till ända. En politisk maktkamp mellan de bägge utbröt. Caesar vägrade upplösa sina legioner om inte Pompejus gjorde det samma. Alla förhandlingar bröt samman parterna emellan. Det slutade i inbördeskrig då Caesar korsade Rubicon 49 f.Kr.
Pompejus, och de flesta senatorer som stödde honom, retirerade till Brundisium då de ansåg att de vid tidpunkten inte hade trupper nog till att besegra Caesars veteranlegioner. När Caesar påbörjade en belägring av staden flydde de österut mot Macedonia med hjälp av de många fartyg de hade konfiskerat i området [2]. Caesar saknade fartyg för att förfölja pompejanerna.
Caesar sände sin legat Gaius Scribonius Curio med fyra legioner för att pacificera Sardinien och Sicilien, områden som var viktiga för Roms spannmålsproduktion. Cato den yngre, som uppehöll sig på Sicilien, beslutade sig för att retirera från ön då han ej ansåg att han kunde bjuda Curio något motstånd med de trupper han förfogade över. Själv vände Caesar sina blickar mot Hispania där Pompejus hade stort stöd. Caesar krossade motståndet där på drygt en månad. Ungefär samtidigt belägrade Caesars trupper Massalia (dagens Marseille, Frankrike), där innevånarna först gav upp, men efter att ha förstört delar av anfallarnas belägringsutrustning, återupptog kampen. Man gjorde också utfall mot delar av Caesars flotta som låg utanför staden. Efter en lång belägring gav dock innevånarna upp. Curio, begav sig ungefär samtidigt till Africa med två av de legioner han förfogade över. Här besegrades han av kung Juba som var en anhängare till Pompejus. Caesar avseglade till de östra provinserna där Pompejus och hans anhängare lyckats samla ihop en betydande styrka.
Efter ett misslyckats försök av Caesar att besegra Pompejus i slaget vid Dyrrhachium tvingades han att retirera, utan att Pompejus förföljde honom. Pompejus anhängare var segervissa och ansåg att man nu hade Caesar i sitt grepp, de debatterade redan om vem som skulle få överta hans titel som pontifex maximus, och förespråkade att få till ett avgörande fältslag. I början av augusti gick pompejanerna in i Thessalien (område i nutidens nordöstra Grekland) och sökte upp Caesar. Det avgörande slaget mellan Caesar och Pompejus stod utanför Farsalos den 9 augusti 48 f.Kr.[3] Caesar vann en förkrossande seger med sina, till antalet, underlägsna styrkor.
Pompejus gjorde inga försök att samla de styrkor som lyckades undkomma slagfältet vid Farsalos, utan han bestämde sig för att fly till Egypten. Dock ville Ptolemaios XIII Filopator Filadelfos och förmyndarregenten Pothinus ställa sig in hos Caesar och lät därför mörda Pompejus på hans 58:e födelsedag den 29 september 48 f.Kr. Caesar såg dock fortfarande Pompejus som sin vän och drabbades av stor sorg när han fick se Pompejus huvud. Caesar avrättade sedan Pothinus samt återinsatte Ptolemaios syster, Kleopatra, som drottning.
Pompejus död betydde dock ej att inbördeskriget var till ända. Metellus Scipio, Cato den yngre och andra motståndare till Caesar, bland annat Pompejus den yngre och dennes lillebror Sextus, samlades i den Romerska provinsen Africa och förberedde här sitt motstånd. De blev besegrade i slaget vid Thapsus 46 f.Kr. Metellus Scipio och Cato tog sina liv efter förlusten. De pompejaner som lyckades fly efter slaget var bland annat Pompejus den yngre, Sextus Pompejus och Caesars förre legat Titus Labienus. De fortsatte sitt motstånd i Hispania där det sista och avgörande slaget i inbördeskriget stod utanför staden Munda (dagens södra Spanien) 17 mars 45 f.Kr.
Efter slaget lämnade Caesar kvar sin legat Quintus Fabius Maximus för att belägra Munda och pacificerade själv resten av provinsen. Pompejus den yngre tillfångatogs kort efter slaget och avrättades för förräderi. Efter slaget vid Munda fanns inget organiserat motstånd kvar mot Caesar.
Efter sitt återtåg till Rom utropades Julius Caesar till diktator på livstid. Några månader senare, 15 mars 44 f.Kr., mördades han dock av en grupp sammansvurna senatorer, många av dem personer Caesar skonat under inbördeskriget. Istället för att säkra republiken, som konspiratörerna hade hoppats på, utlöste Caesars mord en maktkamp som ironiskt nog resulterade i slutet för den Romerska republiken och början på Augustus tid som kejsare och envåldshärskare i det Romerska kejsardömet.
Etiketter:
Historia
onsdag, december 16, 2015
Lindåsmaden
Lindåsmaden 16 december Kl: 14:22
På grund av jobb i går så blev det ingen månadsbild föränn i dag.
Lindåsmaden kl 14:31
Hann inte åka hit i går den 15:onde så månadens bild togs i dag. Lindåsmaden, 16 oktober Kl: 16:16
Var på Kommunstyrelsemöte hela dagen i går plus annat åtagande senare så jag hann inte ta månadsbilden förrän i dag.
Lindåsmaden 16 september kl 16:32
Pga visfestival och kalas under helgen och fotboll i går blev det ingen mnadsbild förran i dag tisdag den 18.
Lindåsmaden 18 augusti kl 15.58
15 juli kl 18:50
15 juni kl.13:43
Lindåsmaden, 15 maj kl.15.43
Då var det dags att sparka igång den åttonde platsen som jag ska skildra under ett år. Det är en spännande plats i söder om Lindås där Lyckebyån rinner förbi och några gånger per år svämmar ån över sina breddar. Det är de ni ser på den första månadsbilden av Lindåsmaden. Här ska jag fotografera i mitten av varje månad under ett år så ni får se årstidsväxlingarna tydligt.
Lindåsmaden, 15 april kl 13.21
Etiketter:
Lindåsmaden
tisdag, december 15, 2015
måndag, december 14, 2015
söndag, december 13, 2015
lördag, december 12, 2015
Så här spelas EM i fotboll 2016
I kväll lottades fotboll-EM i Frankrike och vi fotbollsälskare fick oss en liten för tidig julklapp av UEFA. Sverige hamnade i Grupp E tillsammans med Italien, Belgien och Irland. En svår men absolut ingen svår grupp för Sverige. Nu har vi några månader kvar innan det är avspark fredagen den 10 juni kl 21:00 i Paris mellan Frankrike- Rumänien.
Gruppspelet:
10/6, 21.00: Saint-Denis: Frankrike–Rumänien
11/6, 15.00: Lens: Albanien–Schweiz
11/6, 18.00: Bordeaux: Wales–Slovakien
11/6, 21.00: Marseille: England:Ryssland
12/6, 15.00: Paris: Turkiet–Kroatien
12/6, 18.00: Nice: Polen–Nordirland
12/6, 21.00: Lille: Tyskland–Ukraina
13/6, 15.00: Toulouse: Spanien–Tjeckien
13/6, 18.00: Saint-Denis: Irland–Sverige
13/6, 21.00: Lyon: Belgien–Italien
14/6, 18.00: Bordeaux: Österrike–Ungern
14/6, 21.00: Saint-Etienne: Portugal–Island
15/6, 15.00: Lille: Ryssland–Slovakien
15/6, 18.00: Paris: Rumänien–Schweiz
15/6, 21.00: Marseille: Frankrike–Albanien
16/6, 15.00: Lens: England–Wales
16/6, 18.00: Lyon: Ukraina–Nordirland
16/6, 21.00: Saint-Denis: Tyskland–Polen
17/6, 15.00: Toulouse: Italien–Sverige
17/6, 18.00: Saint-Etienne: Turkiet–Kroatien
17/6, 21.00: Nice: Spanien–Turkiet
18/6, 15.00: Bordeaux: Belgien–Irland
18/6, 18.00: Marseille: Island–Ungern
18/6, 21.00: Paris: Portugal–Österrike
19/6, 21.00: Lyon: Rumänien–Albanien
19/6, 21.00: Lille: Schweiz–Frankrike
20/6, 21.00: Toulouse: Ryssland–Wales
20/6, 21.00: Saint-Etienne: Slovakien–England
21/6, 18.00: Marseille: Ukraina–Polen
21/6, 18.00: Paris: Nordirland–Tyskland
21/6, 21.00: Lens: Tjeckien–Turkiet
21/6, 21.00: Bordeaux: Kroatien–Spanien
22/6, 18.00: Saint-Denis: Island–Österrike
22/6, 18.00: Lyon: Ungern–Portugal
22/6, 21.00: Lille: Italien–Irland
22/6, 21.00: Nice: Sverige–Belgien
Åttondelsfinaler:
25/6, 15.00: Saint–Etienne: Tvåan grupp A–Tvåan grupp C (Match 37)
25/6, 18.00: Paris: Vinnare grupp B–Trean i grupp A/C/D (38)
25/6, 21.00: Lens: Vinnare grupp D–Trean i grupp B/E/F (39)
26/6, 15.00: Lyon: Vinnare grupp A–Trean i grupp C/D/E (40)
26/6, 18.00: Lille: Vinnare grupp C–Trean i grupp A/B/F (41)
26/6, 21.00: Toulouse: Vinnare grupp F–Tvåan i grupp E (42)
27/6, 18.00: Saint–Denis: Vinnare grupp E–Tvåan grupp D (43)
27/6, 21.00: Nice: Tvåan grupp B–Tvåan grupp F (44)
Kvartsfinaler:
30/6, 21.00: Marseille: Vinnare match 37–Vinnare match 39 (45)
1 juli, 21.00: Lille: Vinnare match 38–Vinnare match 42 (46)
2 juli, 21.00: Bordeaux: Vinnare match 41–Vinnare match 43 (47)
3 juli, 21.00: Saint–Denis: Vinnare match 40–Vinnare match 44 (48)
Semifinaler:
6 juli, 21.00: Lyon: Vinnare match 45–Vinnare match 46
7 juli, 21.00: Marseille: Vinnare match 47–Vinnare match 48
Final:
10 juli, 21.00: Saint-Denis
Gruppspelet:
10/6, 21.00: Saint-Denis: Frankrike–Rumänien
11/6, 15.00: Lens: Albanien–Schweiz
11/6, 18.00: Bordeaux: Wales–Slovakien
11/6, 21.00: Marseille: England:Ryssland
12/6, 15.00: Paris: Turkiet–Kroatien
12/6, 18.00: Nice: Polen–Nordirland
12/6, 21.00: Lille: Tyskland–Ukraina
13/6, 15.00: Toulouse: Spanien–Tjeckien
13/6, 18.00: Saint-Denis: Irland–Sverige
13/6, 21.00: Lyon: Belgien–Italien
14/6, 18.00: Bordeaux: Österrike–Ungern
14/6, 21.00: Saint-Etienne: Portugal–Island
15/6, 15.00: Lille: Ryssland–Slovakien
15/6, 18.00: Paris: Rumänien–Schweiz
15/6, 21.00: Marseille: Frankrike–Albanien
16/6, 15.00: Lens: England–Wales
16/6, 18.00: Lyon: Ukraina–Nordirland
16/6, 21.00: Saint-Denis: Tyskland–Polen
17/6, 15.00: Toulouse: Italien–Sverige
17/6, 18.00: Saint-Etienne: Turkiet–Kroatien
17/6, 21.00: Nice: Spanien–Turkiet
18/6, 15.00: Bordeaux: Belgien–Irland
18/6, 18.00: Marseille: Island–Ungern
18/6, 21.00: Paris: Portugal–Österrike
19/6, 21.00: Lyon: Rumänien–Albanien
19/6, 21.00: Lille: Schweiz–Frankrike
20/6, 21.00: Toulouse: Ryssland–Wales
20/6, 21.00: Saint-Etienne: Slovakien–England
21/6, 18.00: Marseille: Ukraina–Polen
21/6, 18.00: Paris: Nordirland–Tyskland
21/6, 21.00: Lens: Tjeckien–Turkiet
21/6, 21.00: Bordeaux: Kroatien–Spanien
22/6, 18.00: Saint-Denis: Island–Österrike
22/6, 18.00: Lyon: Ungern–Portugal
22/6, 21.00: Lille: Italien–Irland
22/6, 21.00: Nice: Sverige–Belgien
Åttondelsfinaler:
25/6, 15.00: Saint–Etienne: Tvåan grupp A–Tvåan grupp C (Match 37)
25/6, 18.00: Paris: Vinnare grupp B–Trean i grupp A/C/D (38)
25/6, 21.00: Lens: Vinnare grupp D–Trean i grupp B/E/F (39)
26/6, 15.00: Lyon: Vinnare grupp A–Trean i grupp C/D/E (40)
26/6, 18.00: Lille: Vinnare grupp C–Trean i grupp A/B/F (41)
26/6, 21.00: Toulouse: Vinnare grupp F–Tvåan i grupp E (42)
27/6, 18.00: Saint–Denis: Vinnare grupp E–Tvåan grupp D (43)
27/6, 21.00: Nice: Tvåan grupp B–Tvåan grupp F (44)
Kvartsfinaler:
30/6, 21.00: Marseille: Vinnare match 37–Vinnare match 39 (45)
1 juli, 21.00: Lille: Vinnare match 38–Vinnare match 42 (46)
2 juli, 21.00: Bordeaux: Vinnare match 41–Vinnare match 43 (47)
3 juli, 21.00: Saint–Denis: Vinnare match 40–Vinnare match 44 (48)
Semifinaler:
6 juli, 21.00: Lyon: Vinnare match 45–Vinnare match 46
7 juli, 21.00: Marseille: Vinnare match 47–Vinnare match 48
Final:
10 juli, 21.00: Saint-Denis
Etiketter:
Idrott
fredag, december 11, 2015
onsdag, december 09, 2015
tisdag, december 08, 2015
måndag, december 07, 2015
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)




