Det antifackliga Centerpartiet

Det märks att sommaren är på väg att ta slut och de politiska frågorna börjar ploppa fram igen. För tredje dagen i rad har man blivit förbannad och upprörd över den politiska förslagen och riktlinjer. I onsdags var det centerpartiet som gjorde mig förbannad med sin antifackliga förslag om att b la begränsa strejkrätten. Att man inte ska kunna sympatistrejka heller är ju något som centern vill genomföra också allt för att slå undan benen för de fackliga organisationerna. Deras partiledare och näringsministern Maud Olofsson säger att facket har alldeles för mycket makt gentemot företagen och att denna makt ska begränsas. Jag hör inte ett ord från henne om svenskt näringsliv när de i våras la sig i handelspartnernas avtalsrörelse och sa att arbetsgivarna inte skulle skriva på den redan överenskommande avtalet. Vidare har Centern dammat av de gamla förslaget om provanställning på två år för ungdomar där man kan säga upp dessa nästan hur man vill.

Samtidigt som Centern säger sig värna om kollektivavtal så slår man undan fundament som kollektivavtalet vilar på. Hela poängen med kollektivavtalen är att de ska garantera lika villkor för alla anställda och företag i en bransch. Men man vill göra det ännu otryggare för ungdomar på arbetsmarknaden. Hur ska man kunna bilda familj och flytta till eget boende med sådan arbetsvillkor som Centern föreslår.