fredag, januari 27, 2017

Vi glömmer aldrig förintelsens offer

Den 27 januari 1945 befriades Auschwitz, ett av nazisternas största koncentrations- och förintelseläger, av sovjetiska trupper. Omvärlden fick se vilket helvete 12 år av nazistiskt styre hade skapat.


50 år senare högtidlighölls minnet av förintelsen för första gången i Sverige. Sedan 1999 har den 27 januari varit en nationell minnesdag och från 2005 har FN deklarerat dagen som en internationell minnesdag över förintelsens offer.

Jag fick i april 2010 möjlighet att lyssna på Benny Grunfeld som besökte Emmaboda.  Till minnet av alla de som dödades av det nazistiska våldet så publicerar jag artikeln jag skrev då. Vi ska alltid bekämpa nazismen  och rasismen var den än visar sig Vi glömmer aldrig förintelsens offer.


I eftermiddag hade jag förmånen att få lyssna till Benny Grünfeld som föreläste för Bjurbäcksskolans årskurs nio i deras Polenprojekt där man under läsåret läser om Nazism och dess historia och som slutar med en Polenresa där man besöker b la dödslägret Auschwitz. Benny Grünfeld överlevde helvetet och döden i Auschwitz.







Benny Grünfeld föddes i Rumänien 1928 och flyttade sen till Ungern. Under andra världskriget bodde han med sina två bröder och sin mamma och pappa i Koloszvar, numera Bluj i Ungern, som då var ockuperat av tyskarna.

- En morgon i maj 1944, knackade det på dörren och en ungersk polis, beordrade oss att inom en timme stå på gatan, endast med det vi orkade bära för att evakueras till ett säkrare område. Men vi skulle transporteras med tåg till arbets- och förintelselägret i Auschwitz, säger Grunfeld.

Det blev en fruktansvärd resa tillsammans med 4000 andra judar. På resan dog många av de vidriga förhållandena som rådde i tågvagnarna utan mat och vatten. Med minnesteckningar som han själv gjort varvad med bilder lotsar Benny oss genom denna fasansfulla tid. Han minns allt som hände och försöker verkligen få oss att uppleva med alla våra sinnen, t o m hur bränt människokött kan lukta.

Väl inne i Auschwitz fördelades de av en tysk SS-läkare. Det fanns 3000 SS-soldater och 22 SS-läkare, som bestämde vilka som skulle överleva. Kvinnor med barn samt äldre, gasades ihjäl omedelbart. De män som såg friska ut skickades till olika arbetsläger och fabriker. De som inte fick en dödsdom bodde under omänskliga förhållanden i överfulla baracker och en ständig brist på mat. Sen fick man slavarbeta utan att knappt få mat eller vatten. Att sjukanmäla sig var det inte tal om. De som inte orkade eller blev sjuka gasades eller sköts ihjäl. Över 4000 människor i hans transport, delades upp och några få, han och en av hans bröder överlevde. Hans yngsta bror, då 12 år och hans far avrättades.

Med stor och hemsk detaljrikedom berättade Benny Grünfeld om dödslägret. Bland annat berättar han utan omsvep hur pedofiler bland nazisterna avrättade en tonårspojke som de inte kunde komma överens om. Om hur han tvingades se på när vakter slog ihjäl hans kamrat med spadskaft. Om den där dagen då hans kamrater, alla tonåringar, tvingades in i gaskammaren och dödades. Om de tre tillfällena han undgick döden tack vare hans kurragömma lek, hans talangfullenhet för teckning och en hel del tur. Han tecknade vykort, födelsedagskort och julkort, som han sålde till en SS-man.

- SS-mannen gillade mina teckningar och sålde teckningarna, till kollegor och civilpersoner. På så sätt överlevde jag. Hans bror överlevde för att han var skicklig som guldsmed och tillverkade smycken som en kvinnlig fångvakt sålde. Vi kunde också äta i smyg av de ruttna matresterna som blev över till grismat från köket.

Han berättade om resan från Auschwitz till den tyska fabriken i Tyringen som man genomförde till fots och med järnväg. Många dog av törst och kylan under färden. Där arbetade han skift och monterade V 1-raketerna som Hitler skulle krossa Storbritannien Men förhållandena där var inte bättre än de i dödslägret. Avrättningar skedde godtyckligt när vakterna så önskade. Att t ex. sitta för länge på toan kunde leda till hängning Att lämna arbetet utan tillåtelse gav också dödstraff.

När ryssarna invaderade Tyskland i början av 1945, befriades de överlevande. Men många var mer död än levande efter ett liv i misär. De första dagarna dog 15 000 judar i dysenteri och andra sjukdomar. Benny Grunfeld, hans äldre bror och andra medfångar åt av de skira skotten från nyutslagna björkar för att överleva.

Sommaren 1945 kom han till Sverige med en sjuktransport. Efter en tid av rehabilitering i Karlskrona, flyttade han flera år senare till Luleå. Han arbetade som flygtekniker för SAS, 1961-1962. Numera åker han runt till skolor och berättar med stark röst om sina upplevelser. Han visar sin arm där numret A 8979 inristat, Han bestämde när han var mitt uppe i det hemska att han måste överleva för att vittna om nazismens grymhet och hans möten med eleverna ger intryck. Ingen av de som lyssnar på honom lämnar föreläsningen oberörd.


















1995 gav han ut boken Tonåring i Hitlers dödsläger i samarbete med Magnus Henriksson och Olle Häger. En bok som blivit ett viktigt dokument om förintelsen och som ger en inblick i ett av de många hemska och fasansfulla människoöden som drabbades av nazismen.

Slutligen vill jag tacka Anders Brattström som är lärare på Bjubräcksskolan för att han ringde mig så jag fick möjlighet att besöka föreläsningen i Emmaboda Folkets Hus.

fredag, januari 13, 2017

Swedbank cup 2017

Resultaten i Grupp 1 på fredagskvällen:
18:00 Emmaboda IS 1 - Johansfors IF ... 3-0
18:20 Vissefjärda GIF - Lessebo GoIF ... 0-4
18:40 Gullabo/Gullaboås - Emmaboda IS 1 ... 0-1
19:00 Vissefjärda GIF - Johansfors IF ... 2-1
19:20 Lessebo GoIF - Gullabo/Gullaboås ... 2-0
19:40 Emmaboda IS 1 - Vissefjärda GIF ... 3-1
20:00 Johansfors IF - Lessebo GoIF ... 0-4
20:20 Gullabo/Gullaboås - Vissefjärda GIF ... 3-2
20:40 Lessebo GoIF - Emmaboda IS 1 ... 2-1
21:00 Johansfors IF - Gullabo/Gullaboås ... 1-3


Tabell:
1) Lessebo GoIF ..... 12p (+11)
2) Emmaboda IS 1 ..... 9p (+5)
3) Gullabo/Gullaboås ..... 6p (0)
- - - - - - - - - - - - - - - -
4) Vissefjärda GIF ..... 3p (-6)
5) Johansfors IF ..... 0p (-10)

Paraskavedekatriafobi

Man kan ha fobier för spindlar, för höga höjder, torgskräck, ormar, cellskräck och andra möjliga och omöjliga rädslor för olika situationer och ting. Alla fobierna har ett eget namn men jag hade inte hört talas om Triskaidekafobi eller Paraskavedekatriafobi förrän i februari 2010.

Dessa två fobierna är aktuella just i dag eftersom Triskaidekafobi betyder rädsla för talet 13 och Paraskevidekatriafobi är en specifik rädsla för just denna dag. Fredag den Trettonde. Det finns även en fobi för långa och svårtstavade ord som tydligen heter, hör och häpna, hippopotomonstrosesquippedaliofobi. Stackars dem som har det för det verkar vara onödigt långt och synnerligen svårstavat.

Men tillbaka till denna dag. Som så många andra myter så är det inte riktigt någon som vet varifrån vidskepelsen om fredagen den 13:e ursprungligen kommer ifrån, men det tycks vara en internationell vidskepelse, framför allt i västvärlden.

Det finns många förställningar om 13: Om 13 personer sitter vid samma bord kommer en att dö inom ett år. Många städer i USA har inte en 13th Street eller 13th Avenue. Många byggnader har inte en 13: e våning, detta gäller också många offentliga byggnader såsom sjukhus m.fl. Om du har 13 bokstäver i ditt namn är det ett dåligt omen (Jack the Ripper, Charles Manson m.fl.) I Kina ska dock talet 13 istället betyda tur (rykten på nätet och synnerligen obekräftat)

Andra källor anger att antalet 13 avsiktligt förtalats av patriarkala religioner i början av den västerländska civilisationen, eftersom talet skulle representera kvinnlighet. Talet 13 hade betydelse i gudinne-dyrkande samhällen eftersom det motsvarade antalet menstruatios-cykler på ett år (13 x 28 = 364 dagar).

En del tror att rädslan för talet 13 kommer från den gamla fornnordiska kulturen. Tolv gudar var inbjudna till en bankett på Valhalla. Loke, den onde, var inte inte inbjuden men kom ändåt, vilket gjorde antalet deltagare till 13. Loke lurade den blinde Höder att skjuta sin egen bror Balder till döds med en mistelpil.

Det vore naturligtvis inte komplett om det inte fanns en kristen myt kring talet 13 också. Enligt bibeln fanns det 13 gäster på den sista måltiden, den trettonde gästen var naturligtvis Judas. Dessutom korsfästes ju Jesus å en fredag. Det finns också rykten att det var på en fredag som Adam och Eva åt av den förbjudna frukten och de blev utkastade från Edens lustgård. Andra påstår att det stora syndafallet inleddes på en fredag, Babels torn förstördes på en fredag liksom Salomos tempel. Gud verkar inte gilla fredagar helt enkelt, man kan undra varför han tillät dem?

I dag är det alltså dags akta sig för Fredagen den 13.onde och är man väldigt skrockfull så ska man verkligen se upp i dag. Men jag hoppas inga råkar illa ut och kan pusta ut när det så småningom dagas för lördagen den 14.onde tills nästa gång fredagen den 13.onde infaller och det är i februari 2015. Så bara dem som lider av Paraskavedekatriafobi kan stå ut med denna dag har man några månader frid och fröjd framför sig. Men att vara rädd om sig själv och sin omgivning ska man göra varje dag oavsett datum. Det är den slutsats man ska dra av denna skrockfulla dag. Nästa gång den trettonde infaller på en fredag är i oktober 2017

söndag, januari 08, 2017

Stormen Gudrun

Den 8 januari 2005 är ett datum som för alltid kommer vara i mångas medvetande för trots att det gått tolv år minns vi alla hur en storm som kom att kallas för Gudrun drog fram över södra delen av Skandinavien En av de värsta naturkatastroferna drabbade vårt land. I dag är det alltså exakt elva år sedan detta hände. Alla har sina minnen om vad de gjorde när stormen ven utanför knutarna. Det skulle vara spännande att skriva en bok om detta.

Jag själv var på jobbet denna natt då stormen ven utanför Tallbacken som är ett korttidsboende här i Emmaboda. Vi hade fått strikta order att inte ge oss ut och det hade vi inte gjort även om vi inte hade fått den orden för det gick inte att köra. Nedfallna träd blockerade vägen och det föll träd hela tiden. Det var livsfarligt helt enkelt att vistas ute. Dock hade vi ström hela tiden så att vi kunde följa nyhetsrapporteringen om orkanen. Plötsligt hörde vi ett brak från ett av rummen och vi rusade dit. En av de boende kom ut och vi såg att de fanns små blodspår efter personen. Det visade sig att hon hade skurit sig lätt i bägge fotsulorna. En av oss tog hand om kvinnan medan vi andra gick bort till hennes rum för att undersöka vad som hänt. När vi kom dit fick vi se en stor trädgren som hade flugit in genom fönstret och krossat glaset. Det var glasskärvorna som var orsaken till att kvinnan hade skurit sig i fotsulan. Men de kunde ha gått väldigt illa om grenen hade träffat henne. Då hade hon blivit illa skadad och i värsta fall omkommit. Vi kallade på en vaktmästare som kom trots blåsten och spikade igen fönstret så att de inte skulle blåsa och regna in i rummet Efter att ha plåstrat om kvinnan fick hon ligga i ett annat rum resten av natten och mådde efter omständigheterna bra.

Orkanen Gudrun förändrade landskapet. Stora mängder träd föll och de öppnade nya kallhyggen och öppna landskap. Det var skrämmande men samtidigt fascinerande att se denna väldiga förödelse. Den oerhörda kraft som naturen satte in den 8-9 januari har vi människor inte mycket att sätta emot. Vi blir väldigt sårbara och små i en sådan situation. Träden låg fällda som tandpetare på varandra. Stora mängder träd var borta för en lång framtid. Ja, ovädrets verkningar kommer man att minnas och se i många år framöver men här kommer en tillbakablick av Orkanen Gudrun.

Under fredagen gick SMHI ut med orkanvarning för Götaland då satellitbilder och vädermodeller visade att ett lågtryck höll på att bildas väster om Skottland. Kall luft från Grönlandsområdet hade strömmat ner och mötte mycket mild och fuktig luft väster om Brittiska öarna. I gränszonen mellan luftmassorna började ett lågtryck ta form under fredagen och det rörde sig sedan mycket snabbt och under kraftig fördjupning över nordligaste Skottland och vidare österut. På lördag eftermiddag hade det nått Sydnorge och en sydsydvästlig vind tilltog hastigt längs västkusten och nådde stormstyrka. När lågtryckets centrum under kvällen nått fram till västra Svealand vred vinden över på väst. Den kulminerade under kvällen i västra Götaland, kring midnatt i de inre och östra delarna. Lufttrycket i lågtryckets centrum nådde som lägst omkring 960 hPa i västra Svealand under lördagskvällen.

Södra och västra Sveriges hushåll drabbades hårt av orkanen Gudruns krafter. Infrastrukturen lamslog landet och minst sju personer omkom av ovädrets härjningar. Redan vid 15-tiden på lördagen den 8 januari 2005 stoppades all biltrafik på Öresundsbron. Ytterligare en timme senare stoppades all tågtrafik i södra Sverige. Då var det orkan i vindbyarna och efter ytterligare en dryg timme stoppades all tågtrafik över bron. Samtidigt slutade alla färjor gå till Bornholm, Tyskland, Ven och mellan Sverige och Danmark. SJ drabbades av stora problem i tågtrafiken. Det tog en månad innan trafiken var igång på alla järnvägar.

På Arlanda fungerade flygtrafiken utan störningar men Sturup i Malmö fick stängas större delen av eftermiddagen och kvällen. På Landvetter i Göteborg fick flera plan som skulle landat där flyga vidare till andra flygplatser, säger Lars Rhöne, informationsdirektör på Luftfartsverket. Två av TT-Lines färjor väntade sent på lördagskvällen ute till havs, eftersom orkanen har sänkt vattenståndet i Trelleborgs hamn med 1,5 meter.

I Göteborg ställdes all spårvagns- och busstrafik in från niotiden på kvällen. I Varberg blåste kanoter och andra mindre båtar upp i luften, och krossades mot marken ett femtiotal meter bort. Även taket på Varbergs fästning skadades av stormen. På Gotland rapporterades det vindbyar på 40 m/s.

Natten mot den 9 januari var i Sverige 341 000 hushåll strömlösa. Ringhals och Barsebäcks kärnkraftverk fick stoppa produktionen på grund av flera ledningsbrott i kombination med stora mängder salt som kom in från havet med vinden, så kallad saltstorm, och täckte ställverket vid Ringhals, vilket ökade risken för överslag. De starka vindarna i kombination med vattensjuk mark gjorde att stora mängder träd blev fällda. Uppskattningsvis 75 miljoner kubikmeter skog stormfälldes i Götaland, vilket motsvarar tre årsavverkningar.

Efter att ha blåst över Gotland fortsatte ovädret över Östersjön och nådde Estland södra Finland och Ryssland en 9 januari. I Helsingfors steg vattennivån upp till 146 centimeter över det normala. I Sankt Petersburg steg vattnet från floden Neva så högt att sex tunnelbanestationer stängdes. Lovisa Pärnu, Tallinn och Åbo var andra städer som drabbades av ovädret. Hela Åbo hamn översvämmades och kärnkraftverket i Lovisa var också hotat av ovädret, men hotet minskade under dagen. Som högst var vattennivån 280 centimeter över det normala i Pärnu och en fjärdedel av stadens gator stod under vatten.

Även fyra dygn efter stormen var 100 000 hushåll i Sverige strömlösa. Lyckligtvis följde en period av varmt väder efter stormen så hushållen klarade sig förhållandevis bra utan uppvärming den första tiden. I Oskarshamn uppmättes till exempel den högsta januaritemperaturen någonsin där: 11,8 grader.

Det tog dock ytterligare tid innan de direkta följderna av orkanen var åtgärdade. Två veckor efteråt var 25 000 hushåll utan ström, tre veckor efteråt fortfarande mer än 10 000. Eftersom värmen inte höll i sig under hela perioden så fick flera hem evakueras. Inkopplingen av strömmen dröjde ytterligare sedan blötsnö fallit i början av februari och dragit ner de tillfälliga ledningarna. Först efter fyrtio dagar hade alla fastboende ström igen.

Många hushåll blev utan telefon, samma storleksordning som de som blev utan ström. Telefonledningar som blåste ner var inte det största problemet utan det var att även telesystemet var beroende av ström för att fungera. Följaktligen drabbades även mobiltelefonisystemen och lämnade stora områden helt utan kommunikation

Januari 8-9 året 2005 kommer vi aldrig att glömma och hoppas vi aldrig får uppleva detta igen. Men hennes lillebror Per drabbade oss den 14 januari 2007. Det blev en rejäl storm det med, en påminnelse av Gudruns härjningar och att vi står oss slätt mot naturens raseri.

måndag, januari 02, 2017

Månen med planeter i sikte

Just nu kan man se den kommande månen i söder tillsammans med Venus som syns som en stark ljusprick i nedre delen av bilden till höger.. Även Mars finns i närheten och för den med teleskop kan med glädje se Neptunus i närheten 
Bilden är tagen 16:03

söndag, januari 01, 2017

Välkommen 17

Årets första dag bjöd på mulet väder men ändå bra bilder















Första bilden år 2017 














Lyckebyån i Åfors 














Änder i Åfors














Dammarna i Åfors 














Västra Månsamåla 













Västra Månsamåla 

Sumatranoshörning


Den här söta noshörningen är en Sumatranoshörning. Av världens fem noshörningsarter är Sumatranoshörningen den minsta och den mest pälsbeklädda arten. Den är den enda asiatiska noshörningsarten med två horn och det är dessa horn som är den största orsaken till att noshörningen är på väg att dö ut. Idag återstår endast cirka 300 individer av arten. Räddningsaktioner pågår för att rädda arten och vi hoppas att det finns en framtid för denna noshörning.

Sumatranoshörningar har en kroppslängd (huvud och bål) av 2,3 till 3,2 meter och en mankhöjd av 110 till 145 centimeter. Vikten är maximal en ton. Ungdjur har en tät rödbrun päls som hos äldre exemplar blir glesare och mörkare tills håret är nästan svart. Under pälsen ligger den cirka 15 millimeter tjocka gråa huden. 
Det främre hornet är bara upp till 30 centimeter långt och det bakre är bara en liten förhöjning i nosen (maximal 10 cm hög) 
  Sumatranoshörningen är inte närmare släkt med sina afrikanska noshörningskollegor Däremot hade Sumatranoshörningen en berömd numera utdöd noshörningssläkting nämligen den Ullhåriga noshörningen som levde under istiden.

Sumatranoshörning lever gömd i tropisk regnskog och i tempererade bergsskogar. Den är nattaktiv och vistas vanligen i närheten av vattenansamlingar. Ofta använder de en tjärn som viloplats som grävs lite djupare. Dessutom röjer Sumatranoshörningen växtligheten vid tjärnens kanter. Varje natt äter djuret ungefär 50 kg växtdelar. Noshörningen är inte särskilt specialiserad och äter frukter, löv, bark och kvistar.

Utanför parningstiden lever varje individ ensam och hannar och honor skiljer sig kort efter parningen. Träffas hannar under parningstiden uppstår ibland strider. Revirets gränser markeras med avföring och urin.[3] Territorier kan överlappas vid kanterna men det finns alltid en kärnregion där artfränder inte har tillträde.

Efter dräktigheten som varar vanligen 15 till 16 månader (sällan bara 12) föder honan under regntiden (oktober till maj) ett enda ungdjur. Nyfödda ungar är vanligen 90 cm långa, 25 kg tunga och har en mankhöjd av 60 cm. De göms i början bland den täta vegetationen och sedan följer de modern. Efter 16 till 17 månader slutar honan med digivning och efter sju till åtta år blir ungarna könsmogna. Honor parar sig allmänt vart tredje eller fjärde år. Livslängden är vanligen 30 till 35 år.

Nyårsklockan
















Ring, klocka, ring i bistra nyårsnatten
Mot rymdens norrskenssky och markens snö
Det gamla året lägger sig att dö
Ring själaringning över land och vatten

Ring in det nya och ring ut det gamla
I årets första, skälvande minut!
Ring lögnens makt från världens gränser ut
Och ring in till sanningen till oss, som famla!

Ring våra tankar ut ur sorgens häkten
Och ring hugsvalelse till sargad barm
Ring hatet ut emellan rik och arm
Och ring försoning in till jordens släkten

Ring ut bekymren, sorgerna och nöden
Och ring den frusna tiden åter varm
Ring ut till tystnad diktens gatularm
Men ring till sångarhjärtan skaparglöden

Ring ut den stolthet, som blott räknar anor
Förtalets lömskhet, avundens försåt
Ring in det rätta på triumfens stråt
Och ring till seger mänsklighetens fanor

Ring, klocka, ring... och seklets krankhet vike
Det dagas, släktet fram i styrka går
Ring ut, ring ut de tusen krigens år
Ring in den tusenåra fredens rike

Skriven av: Lord Alfred Tennyson
Svensk Översättning: Edvard Fredin, 1890