lördag, november 30, 2013

I morgon börjar årets julkalender

Nu är det snart bara en månad kvar av året 2013 och det är återigen dags för Socialist och Bajares julkalender. Varje dag från och med i morgon och fram till julafton kommer här finnas ett Youtube klipp att titta på. Det kan vara musik, humor, sport eller vad som helst i dessa klipp. Med detta välkomnar jag er till December månad 2013.

Far i huset fixar extremt omsorgsfull tachosbuffé

Det är tydligt att Peter älskar att pyssla i köket.
"Jag älskar att laga mat och det får gärna ta hela dagen. Jag lägger ner oerhört mycket kärlek på min matlagning, och jag väljer alltid närproducerade råvaror!", säger han och gör en inbjudande gest.

Han har snudd på övermänsklig koll: Faten finns i ett skåp, glasen i ett annat.
"Jag har valt att ha besticken i en särskild låda i anslutning till köksbänken. Det är en idé som jag fått från italienska inredningstidningar och såvitt jag vet är jag ensam i Sverige om att ha valt denna lösning", säger han medan han tempofyllt arbetar med kvällens spännande tachosbuffé.
Han talar ömt om sin kärlek till bra råvaror.

"Jag brukar sätta på musik av Puccini - helst från Tosca, och sedan går jag ut på backen här utanför. Sedan sjunger jag med i Nessun Dorma, och alla i byn förstår att jag då hyllar de goda råvarorna. Jag är en oerhört kärleksfull och kreativ människa. Flexibel också, och så jävla ödmjuk, så DU FATTAR INTE...!", säger han och ler varmt.

Han skriker kärleksfullt att maten är klar. Hustrun och de två barnen kommer genast springande.
"Vad spännande det ska bli att få smaka på det som pappa med sådan oerhörd omsorg har lagat till oss idag! Jag är oerhört stolt över att pappa är en sådan ekvilibrist i köket", säger Karin, 4 år.

"Vad använder för intressanta kryddor idag, pappa?", säger 10-årige Calle intresserat.
"Endast det bästa, och allt är köpt i vår lokala butik. Titta här - flingsalt!"

Och hustrun Lotta - ja, hon ser på sin man med en ömhet och stolthet som annars endast kan återfinnas på målningar från den nationalromantiska epoken.
Det är snart dags att sätta sig till bords, men först berättar han detaljerat om vad som står på menyn denna förtrollade kväll:
"Tachos! Vamos, Amigos!", säger han och låtsas skickligt vara en mexikansk revolutionär - Zapata, gissar vi.
Och så lägger Peter den sista, fasta handen vid sin färgglatt euforiska skapelse; en gurkskiva som rätt placerad förvandlar köket i Långelycke till en världshändelse.

Peter Lejon, Långelycke

Hoppas på vinst i kväll
























9 rätt blev det på stryktipset

fredag, november 29, 2013

Komet Ison gäckar astronomena

Den omtalade kometen Ison verkar ha "gjort en Ikaros" - flugit för nära solen.Men helt förstörd verkar den inte vara, enligt astronomer - och nu väntar kanske en vacker kometsvans i jul. Astronomer har spänt följt Isons bana vid solen, för att se jätteklippans beståndsdelar när den starka upphettningen sliter den i bitar. Det har länge stått klart att banan skulle innebära hårdbantning för Ison - temperaturen på kometens yta har beräknats till 4 900 grader, och tre miljoner ton is och sten i sekunden ska ha förångats.




Astronomer drog först slutsatsen att den totalförstörts.
- Jag ser ingenting som kom fram bakom solskivan, det ser ut som spiken i kistan, sade Karl Battams, expert vid Naval Research Laboratory i USA.

Men sedan syntes en växande svans på teleskopbilderna.
- En del av kometen har överlevt, säger Eva Wirström, på Chalmers rymdobservatorium i Onsala, till TT.

Det är för tidigt att säga hur mycket Ison, som från början var en kilometer i diameter, har krympt.
- Men det är en tillräckligt stor del för att den ska bilda den svans som den har nu, säger Wirström.

Det är också för tidigt att veta om Ison kommer att kunna ses från jorden utan teleskop.
- Vi får vänta på information från USA och se hur det går.

- Vi har följt den här kometen i ett år nu, hela vägen har den förvånat och förvirrat oss, säger Battams till BBC.

- Det är typiskt att när vi till slut sade, "Ja, den har tynat bort, den är död, vi har förlorat den i solen", så efter några timmar poppar den upp igen.

Om en bit av kärnan klarade hettan, och mycket av det splittrade materialet spridits ut i en imponerande kometsvans kan rymdspanare få en spännande jul. För nu sätter Ison i så fall fart utåt igen, och passerar som närmast jorden på annandag jul, skriver brittiska The Daily Mail.

Bränt barn skyr ju elden, heter det, och det gäller verkligen kometen. Rymdexperter har följt Ison under lång tid, och när den tidigare i år började närma sig våra inre delar av solsystemet höll den en hastighet på 64 000 kilometer i timmen. Häromdagen, när solen drog allt hårdare i den, var den uppe i 240 000 kilometer i timmen. Och om den nu använt solens oerhörda gravitationskraft som katapult beräknas den på vägen ut ha den svindlande hastigheten 1,3 miljoner kilometer i timmen - motsvarande sträckan Göteborg-Stockholm på drygt en sekund.

Ikaros störtade enligt den grekiska mytologin inte in i solen. Däremot smältes hans vingar av solens hetta, så att han föll och drunknade i Egeiska havet.

torsdag, november 28, 2013

Ökad stöd till kvinnojouren

Kvinnojouren är idag den organisation som tar störst ansvar för mäns våld mot kvinnor. Mäns våld mot kvinnor är ett omfattande samhällsproblem, men trots detta får kvinnojouren ett allt för litet ekonomiskt stöd. Vi vill införa ett statligt grundstöd till kvinnojourerna. I dag ser förutsättningarna för kvinnojourerna väldigt olika ut i olika kommuner. I värsta fall tvingas de hela tiden söka tillfälliga projektpengar för att kunna bedriva sin verksamhet för utsatta kvinnor och deras barn.

Anmälningarna om misshandel mot kvinnor och sexualbrott ökar varje år. Brottsförebyggande Rådet (Brå) har konstaterat att ökningen delvis beror på en ökad anmälningsbenägenhet, men också på en faktisk ökning av brott under de senaste åren. För Vänsterpartiet är det viktigt att agera mot mäns våld mot kvinnor. Ett av våra krav är att stödet till kvinnojourerna måste öka.

Genom kvinnors ideella frivilligarbete i jourerna kan brottsoffer få relevant hjälp trots att samhällets insatser brister. Kvinnojourernas styrka ligger i att de är skapade av kvinnor för kvinnor. Det är en frizon där ingen ifrågasätter kvinnors och barns upplevelser av våld. Tjej- och kvinnojourerna spelar också en central roll när det gäller att synliggöra och sprida kunskap om våldets mekanismer och konsekvenser. Trots att företrädare för polis, socialtjänst och sjukvård själva anser att de lokala kvinnojourerna ger ett mer heltäckande stöd till utsatta kvinnor än vad de själva kan erbjuda existerar jourerna fortfarande under osäkra förhållanden.

I dag finns det kvinnojourer i ungefär hälften av landets kommuner och antalet kvinnor som söker hjälp ökar stadigt. Samtidigt ökar antalet förfrågningar från kommun, polis och skola; i fjol med nästan 30 procent. Det blir dock allt svårare för kvinnor som drabbas av våld att få plats på ett skyddat boende och antalet kvinnor som avvisats har ökat. Detta visar att det behövs mer resurser till kvinnojourerna.

Regeringen har tillfört kommunerna utvecklingsmedel i syfte att förstärka kvinnojoursverksamheten och kvalitetsutveckla stödet till våldsutsatta kvinnor och barn på lokal nivå. Detta är lovvärt men långtifrån tillräckligt. Fredrik Reinfeldt har ännu inte infriat sitt löfte från 2011 om att resurserna till kvinnojourerna ska öka. Därför är det fortfarande svårt för kvinnojourerna att göra långsiktiga planeringar för sin verksamhet.

Att vi gör specifika satsningar på kvinnojourerna för att motverka mäns våld mot kvinnor betyder inte att vi inte är medvetna om att även män och hbt-personer utsätts för våld i nära relationer. Allt våld i nära relationer måste bekämpas och alla som blivit utsatta för våld har rätt till stöd och hjälp. Genom att särskilt lyfta upp mäns våld mot kvinnor synliggörs dock den patriarkala struktur som reproducerar och förminskar våldet.

Att landets kvinnojourer tvingas hanka sig fram på tillfälliga projektpengar är oacceptabelt. För att ge kvinnojourer runtom i landet goda förutsättningar vill vi införa ett stabilt statligt grundstöd. Det ska fördelas efter hur många som bor i området där jouren finns och beviljas för tre år i taget. Där det saknas en kvinnojour gör pengarna det möjligt att bygga upp en ny. Både ideella och kommunala kvinnojourer får del av stödet som ska vara förutsägbart och långsiktigt. Vi satsar 200 miljoner kronor om året på det nya stödet. För att få del av pengarna ska det finnas kompetens och erfarenhet vad gäller kvinnofridsfrågor. Det ska finnas barnkompetens samt ett skyddat boende med hög säkerhet och god tillgänglighet. Stödet ska fördelas efter hur många som bor i området där jouren finns och beviljas för tre år i taget.

Vänsterpartiet anser att kommunen måste ta ett ökat ansvar för mäns våld mot kvinnor. Kommunen måste fungera som garant för att kvinnor som utsatts för våld får den hjälp de behöver. Därför måste kvinnojouren få ett stabilt ekonomiskt stöd som gör deras verksamhet möjlig att fungera. Detta görs genom att öka anslagen till kommunens tjej- och kvinnojour. Genom att även säkerställa att anslagen är löpande och räknas upp automatiskt så att de inte måste sökas varje år, så kan verksamheten garanteras. Därför anslog vänsterpartiet när kommunens budget klubbades den 25 november en fördubbling av kommunens ekonomiska stöd till kvinnojouren från dagens 14000 kr till 28000.

tisdag, november 26, 2013

Filosof brändes på bål av inkvisitationen

Den italienske munken och filosofen Giordano Bruno (1548-1600) var verksam i Neapel. Den katolska inkvisitionen höll honom under sträng bevakning på grund av hans intresse för antikens vetenskap och för avvikande religiösa idéer.

Bruno gick därför i exil och fortsatte sina studier i Frankrike och England. Han föreläste på flera universitet och publicerade också sina kontroversiella idéer i bokform.

År 1584 gav han ut boken De i`nfinito Universo e Mondi (Om evigheten, universum och världen) där han försvarade den heliocentriska världsbilden, den om att solen är centrum i Universum. Detta gick stick i stäv mot kyrkans tro på den bibliska skapelseberättelsen enligt vilken Gud har skapat jorden som världsalltets mitt.

När Bruno flyttade till Venedig arresterades han av inkvisitionen och ställdes inför rätta anklagad för kätteri. Han vägrade att ta tillbaka sina påståenden och hölls fängslad i åtta år tills han år 1600 avrättades på ett torg i Rom genom att brännas på bål.  

Brunos idé om att jorden och dom andra planeterna kretsar kring solen, blev vetenskapligt accepterade på 1700-talet. Alla hans skrifter, över 30 stycken, fanns med på katolska kyrkans lista över förbjudna böcker, Index liborium, prohibitiorum, som avskaffades först 1966.

Solnedgång över Emmaboda

Senhösten bjuder på kyla och långa nätter. I dag gick solen ned här i Emmaboda 15:30 och går inte upp förrän 08:00 i morgon bitti.   Bilden togs 16:08

måndag, november 25, 2013

Årets kulturpristagare

2013 års kulturpris i Emmaboda tilldelas Nils-Erik Fransson, London
Motivering: Nils-Erik Fransson från Långasjö har studerat arkitektur på Lunds Tekniska Högskola och därefter arbetat för Jonas Bohlin och DinellJohansson arkitekter i Stockholm. Hans uppdragsgivare har i mycket uppskattande ordalag rekommenderat hans arbete. Nils-Erik har visat på stor idérikedom i sin formgivning och bl.a. fått ett alster arkiverat i Svensk Forms Designarkiv. Nu studerar han på Royal College of Art i London för att få en magisterexamen i arkitektur.

2013 års hedersomnämnande tilldelas Göran Persson, Vissefjärda
Motivering: Göran Persson är sedan många år driftig ordförande i Emmabodabygdens Arkivförening, som tillvaratar och digitaliserar ett stort antal arkiv i kommunen. Han är även en engagerad styrelse-ledamot i Vissefjärda Hembygdsförening och en passionerad samlare av vykort, som han bredvilligt delat med sig till oss andra. Det gedigna och omfattande arbetet han utför vittnar om ett genuint intresse och samhällsengagemang.

söndag, november 24, 2013

När nöden inte har någon lag

"På morgonen den 29 april 1961 var patientens allmäntillstånd dåligt. Förutom svaghet tillstötte illamående med kräkningar. Inom några timmar uppstod i bukens övre del smärta, vilket snart tilltog och vandrade neråt till höger. Kroppstemperaturen steg till 37,4 grader. Det var helt klart ett fall av blindtarmsinflammation. Febern fortsatte att stiga och det skulle krävas en operation för att rädda patientens liv"

De klinisk torra anteckningarna gjordes av den då 27 årige ryske kiurgen Leonid Rogozov (1934-2000). Han deltog 1960-62 i en sovjetisk expedition till Antarktisk och tjänstgjorde som den enda läkaren på den isolerat belägna Novolazarevskaja stationen. Vid den tiden för den akuta sjukdomsfallet rådde svår snöstorm i området, vilket omöjliggjorde flygevakuering. Närmaste forskningsbas låg hundratals mil bort. Det var ett problem till. Patienten som nämns i anteckningarna var Rogozov själv.

Det gällde att handla eller dö. Han insåg att hans chans att överleva en brusten blindtarm var lika med noll och han fattade beslutet att operera sig själv. Stationskollegorna ombads att rengöra och förbereda sjukrummet. En mekaniker och en meterolog utsågs till "operationssköterskor" och instruerades om hur de skulle rengöra sig själva och bistå kirurgen/patienten under ingreppet. Skalpeller och övriga instrument inklusive en backspegel från ett terrängfordon steriliserades. Sedan gav Rogozov sig själv lokalbedövning och lade sig i en halvsittande ställning med instrumenten tätt intill sig.
















Med ett decimeter långt snitt inledde hans sin egen operation. Ganska snart insåg han att spegeln inte gjorde någon nytta eftersom den spegelvända bilden förvirrade mer än det hjälpte. Så han opererade sig själv med känsla och utan handskar.

Efter en dryg halvtimme blev han rejält matt och illamående och tvingades därefter ta flera pauser för att kräkas och vila. Vid ett tillfälle svimmade han.



















Rogozov noterade att assistenterna var likbleka i ansiktet. Stationschefen Vladislav Gerbovitj, som troligen tog fotot, intygade i sin dagbok att alla som befann sig i rummet var svimfärdiga, hur de gurglande ljud från läkarens inälvor och att dom helts av allt ville fly fältet. "Men Rogozov var lugn  och fokuserad och arbetade lugnt och metodisk med svetten drypande från pannan"

Efter två timmars operation, där han avlägsnade den infekterade delen och delvis spruckna blindtarmen, rengjort bukhålan och sytt igen såret, tog han några sömnpiller och föll i dvala. Redan nästa dag kände hans sig bättre och efter en vecka kunde han ta bort stygnen. En vecka senare återgick han i tjänsten.


























Vid hemkomsten till Sovjetunionen tilldelades han Arbetets Röda Fanans orden för sin hjältemodiga insats.

lördag, november 23, 2013

fredag, november 22, 2013

Kristinebergs garveri

Här låg Kristinebergs garveri. De utnyttjade både vattenkraften från Lyckebyån och vattnet till blötlägging som behövs vid skinnberedning.

Garverirörelsen upphörde några år in på 1900-talet, men man fortsatte att handla med skinn till 1940-talet. Sedan inrättades ett bageri, som var i gång ett par årtionden. Byggnaden nära ån, som nu är ombyggd till garage, är den enda resten som finns kvar från garveriets tid. Tidigare låg garveriet ett par km västerut, vid Bidalite, och kalllades då Sofieberg efter garvarens fru Sofia. På 1890-talet flyttades det hit. Namnet ändrades, eftersom den nye garvarens hustru hette Kristina

torsdag, november 21, 2013

Ragnar Leijons 40-årsdag den 14 maj 1949.

Det är något visst med min morfar Ragnar Leijons 40-årsdag den 14 maj 1949.
Dagen inleddes mycket tidigt då kamraterna, mestadels glasslipare och glasblåsare, dök upp för att sjunga.
Sedan väntade festligheter i Åfors folkets hus hela dagen. Ragnar var absolutist, organiserad sådan i bland annat Tempelriddarorden, så något starkt bjöds det inte på. Det blev inte heller dans eftersom makan Karin var pingstvän, och på den tiden betraktade hon - den forna dansösen - dansen snarare som en invit till hin håle än som en social glädjeyttring. Alla gästerna höll sig inte till den helnyktra vägen, så vissa sprang fram och tillbaka till skogsbrynet bakom folkets hus för att stärka sig.



























På födelsedagen fick Ragnar detta porträtt. Det målades av den gode vännen, tillika ordensbrodern och glasnestorn Fritz Kallenberg på Boda.

Av kamraterna fick Ragnar en fiskgraal av Edvard Hald med inskription i botten, och i samband med festen sjöngs en bordsvisa med nyskriven text till "Papperspolkan går". Igår fick jag denna bordsvisa av Jensy Elvung, vars far - Ragnars mycket gode vän - Didrik Gustavsson hade sparat den i alla år. Av texten framgår bland annat detta:

"Man i fabriken, ej besviken är ha sådan bas, Ragnar är kalas, alla tiders bas, Glatt han blickar, när han skickar, ut ett vänligt "Hej!".
Fabriken var Eriksmålaglas som han startat med Sigvard Fjällbrink 1934.
Nu har jag porträttet. Jag har fiskgraalen, och nu bordsvisan.
Det känns bra, för Ragnar är min stora förebild.

Han kom från ytterst påvra förhållanden på Kosta, som näst yngst i en syskonskara på nio. Han arbetade sig upp, och valde 1957 en ny bana - som föreståndare för Långasjö vårdhem. Där blev han pappa för unga och äldre män med utvecklingsstörning, män som sällan eller aldrig hade kontakt med sina familjer, och hur bra det än gick för honom vek han aldrig från sitt sociala patos.
Som femåring lovade han sin mor att inte "dricka starkt", och det höll han livet ut. Han verkade som god man och s-politiker, glömde aldrig varifrån han kom, var han i grunden hörde hemma.

Han tog med mig till hyttorna i Åfors och Kosta. Vi hälsade på kamraterna Sören Karlsson, Bengt Heintze, Ingvar Jonsson, Didrik och alla de andra, och även om han kunde titulera sig "direktör" fick han aldrig fina vanor.
"Det bästa som finns är en bit fläsk som man steker över en brasa i skogen", sade han, och i fickan hade han en tub senap, och det var som i skogskanten i Kosta 1920.

Att vara en man med sådant patos, sådan resning, ett sådant stort hjärta...
Det är mitt mål.

Som det heter i Farewell, my lovely:s visa:
"A man of conviction, a man of distinction, a Mighty old river!"


Peter Lejon, Långelycke

onsdag, november 20, 2013

tisdag, november 19, 2013

Vänsterpartiet på Internationella mansdagen: – Jämställdhet är inte en kvinnofråga!

Med anledning av att det idag är internationella mansdagen så släpper vänsterpartiet rapporten Jämställd föräldrarförsäkring- En kvinnofråga? där man undersökt hur uttaget av föräldraledighet ser ut i länet.

- Det är viktigt att understryka att ett jämställt uttag av föräldraförsäkringen inte är en kvinnofråga, utan att det i högsta är en fråga för oss män att kämpa för. Därför släpper vi rapporten just idag, säger Nicke Grozdanovski (V).

Rapporten som baserar sig på TCOs pappaindex 2012 visar att Emmaboda kommun hamnar på andra plats med 50,4%























- Även om vi gärna ser oss som jämställda så visar rapporten att det finns mycket kvar att göra. Även om Emmaboda kommun tillhör de bättre i länet så är avståndet till mammorna fortfarande mycket stort.

I rapporten lyfter Vänsterpartiet fram en rad förslag på åtgärder på både riks- och lokalnivå. Även om det framförallt krävs åtgärder på nationell nivå så finns det saker man kan göra även på lokal nivå för att få ett mer jämställt uttag av föräldraförsäkringen.

- Det första steget är att kommunen tar fram en handlingsplan för att öka mäns uttag av föräldradagar. Då lyfter man upp frågan på dagordningen och visar att man tycker att den är viktig.

Vinsterna av jämställdheten är många, inte minst för barnen. En stark anknytning till båda föräldrarna i tidig ålder är en tillgång för resten av livet. Ett jämställt föräldraskap med delat ansvar för barnen får positiva effekter för jämställdheten såväl i hemmet som på arbetsmarknaden och i det övriga samhällslivet.

- Tiden är absolut mogen för en jämställd föräldraförsäkring, konstaterar Vänsterpartiet i Emmaboda kommun.

måndag, november 18, 2013

Vad ska man säga?

Filmen "Vad ska man säga?" - om nerläggningen av glasbruken i Orrefors och Åfors - visades för första gången för publik: En mycket känslig och samtidigt osentimental film som fångar den förvirring och resignation som drabbade när dessa båda "osårbara" bruk konfronterades med slutet.
















Foto: Peter Lejon


På bilden ser vi Anders Andersson, som var IF Metall-ordförande på Åfors glasbruk i 20 år och som hade oerhört hektiska dagar under i synnerhet Åfors sista år. Han har sällskap av frilansjournalisten Agneta Gustavsson som, tillsammans med kolleger, gjort filmen.
"Vad ska man säga?" har producerats inom ramarna för projektet "Kris i repris", som i sin tur var en fortsättning på "Gräv där du står"-projektet i början av 1980-talet.
















Foto: Agneta Gustavsson


Nu hoppas vi att filmen visas för så många som möjligt, och att SVT håller sig framme!
Fantastiskt jobb!
Och som Anders Andersson påpekade i sitt anförande före filmvisningen: "Ljudet från när den sista ugnen släcktes glömmer vi aldrig, så länge vi lever!"

Peter Lejon, Långelycke

söndag, november 17, 2013

Algutsboda kyrkokör 90 års jubiliumskonsert

Att jag besöker en kyrkogudstjänst hör definitivt inte till vanligheterna men i eftermiddags skedde det. Anledningen var Algutsboda kyrkokörs 90 årskonsert

Att under samma konsert både få höra Stilla Natt, Vintern rasat ut och sommarpsalm hör väl inte till vanligheterna men det hände i eftermiddag, att Vissefjärda folkdanslag stämde upp till dans gjorde inte saken sämre.
Tack alla för en trevlig musikupplevelse.



Och för att man skulle trivas extra mycket i kyrkan

lördag, november 16, 2013

Våra toppkandidater till riksdagen och partiets andstingsrådskandidat

I dag på vår valkonferens i Oskarshamn valde vänsterpartiet i Kalmar län vem som ska vara partiets landstingsråd kommande mandat period och partiet fastställe riksdagslistan.

På bilden syns från vänster:
Lena Granath, Oskarshamn som står på tredje plats, Elisabeth Cima Kvarneke, Mörbylånga som står på andra plats, Kaj Raving, Nybro vårt första namn och Linda Fleetwood som får fortsatt förtrående att axla landstingsrådsmanteln även nästa mandatperiod.

Själv hamnade jag utanför precis utanför prispallen på en hedrande fjärde plats. Jag tackar för det förtroendet från mina partikamrater.

fredag, november 15, 2013

Komet Ison och Lovejoy

Ända sedan den upptäcktes i september 2012 har komet C/2012 S1 ISON, eller helt enkelt ISON, skapat förväntningar och rubriker. Mer eller mindre försiktiga spekulationer gick ut på att ISON kunde bli ”seklets komet” och rentav bli synlig i dagsljus. Sedan höstmörkret återvänt till norra halvklotet och kometen passerat marsbanan på sin väg mot solen har allt fler teleskop riktats mot ISON.

Den har visat sig ljussvagare än vad de första glädjekalkylerna antydde, och det är ännu oklart om den kommer att överleva sitt perihelium (när den kommer solen som närmast) den 28 november i ett stycke. Då passerar nämligen ISON knappt 1,2 miljoner km ovanför solens yta och risk finns att kometen bryts sönder. Hur är dess dagsform? Den rutinerade kometobservatören Timo Karhula i Västmanland rapporterar från morgonen den 8 november att han sett ISON i fältkikare, med en magnitud på 8,0 och en svans som var minst 15 bågminuter lång (en halv måndiameter på himlen). Aktuella observationer (t.ex. ljusstyrka och skenbar storlek) kan man läsa bl.a. hos föreningen LIADA. Även Sky & Telescope följer utvecklingen och NASA:s ISON Campaign har en sida med den mest aktuella om kometens framfart. Fotografier kan avnjutas hos spaceweather.com.






















Hur, var och när skall man titta efter ISON om den överlever sin lågsniff över solen?

Vilka dagar och tider? Fram till den 20 november har du chans att se ISON med fältkikare – och kanske blotta ögat på morgonhimlen. Sedan hamnar ISON för nära solen på himlen för att vara synlig. Sedan efter att ha passerat solen i slutet av november dyker ISON upp på kvällshimlen på sin väg ut ur solsystemets inre. Omkring 10 december blir den synlig på nytt, och klättrar allt högre på kvällshimlen. Kring mitten av december stör månen med sitt ljus och fullmåne inträffar 16 december.
  1.  Vilket håll? Före den 20 november syns kometen i sydost före gryningen. I december gäller det istället att ha fri sikt mot väster. Då kommer ISON att passera genom Ormbärarens stjärnbild, via Herkules och vidare in i Draken mot slutet av året (en karta hittar du här). Dessa stjärnbilder syns i väst eller nordväst beroende när på kvällen man tittar. Några dagar före julafton blir kometen cirkumpolär, vilket betyder att den aldrig går under horisonten sett från Sverige. Då går den även att se i öster på morgonen. Kartor finns hos André Frankes Astroinfo och hos Tycho Brahe-observatoriet.
  2. Vilket hjälpmedel? Just nu behöver du ett mindre teleskop eller fältkikare för att få syn på kometen och en bra stjärnkarta för att hitta fram till den. När den åter syns i december tyder prognoserna på att ISON kommer att vara av tredje magnituden och synlig för blotta ögat, men en fältkikare eller annan liten kikare förstärker upplevelsen av kometen. Från en mörk plats borde svansen vara både lång och mäktig.
  3. Kan vi verkligen lita på prognoserna? Det kan vi inte! Kometer är som katter: de har svansar och gör som de vill. Det finns fortfarande goda chanser att ISON blir ljusstark och lätt att få syn på, men allt hänger på vad som händer när den passerar solen den 28 november. Den kanske inte ens överlever, beroende på hur kometkärnan är uppbyggd och hur väl den håller mot solens tyngdkraft och strålning.
  4. Men sen efter januari då? Det blir troligtvis ingen annan chans att se ISON, åtminstone inte under din livstid. Kometen följer en bana runt solen som nu för den till solsystemets inre för första gången. Sedan återvänder den aldrig. Troligen består kometen av ursprungligt material i form av is och stoft från tiden då solsystemet bildades, för ca 4,5 miljarder år sedan.
Hur var det då med glädjen och kärleken? Jo, medan ISON rört sig mot solen och dröjt med att bli ljusstark så upptäckte flitige kometupptäckaren Terry Lovejoy i september en komet som kommit att kallas C/2013 R1 Lovejoy och som snabbt blivit ett lätt objekt att få syn på morgonhimlen. Lovejoy är för närvarande, 11 november, av magnitud 6 och passerar Lejonet på himlen. Under december kommer kometen att passera Björnvaktaren och Herkules och står bra till i öster på morgnarna

Mobergsstenen
















Mobergsstenen 15 november KL:12:17


15 oktober Kl: 12:32

15 september kl: 12.48

15 augusti Kl: 11:00

15 juli kl 13.54

15 juni Kl.19.54



15 maj Kl.13.04

15 april kl:16:10


15 mars kl.15.56

 15 februari Kl: 13.13
Mobergsstenen, 15 Januari kl. 13.01

torsdag, november 14, 2013

Nu drar vi igång den feministiska kampanjen

Det är kvinnor som har fått betala mest för alliansregeringens politik. Med osäkra jobb och med sämre hälsa. Idag presenterade Vänsterpartiet kampanjen ”Den nya feministiska vågen” för att sätta de feministiska frågorna på dagordningen.

- Vi tänker se till att feminismen inte knuffas undan i valet 2014. Nu utmanar vi de andra partierna, säger Jonas Sjöstedt, partiordförande, Vänsterpartiet.

- Vi vet att jämställdhet är en fråga som brukar försvinna från den politiska debatten om man inte aktivt driver den. Vi har inte råd att vänta på att jämställdheten ska infinna sig i någon avlägsen framtid, säger Rossana Dinamarca, feministisk talesperson.

Några av frågorna som Vänsterpartiet kommer att driva i kampanjen är rätt till heltid, delad föräldraförsäkring och ett statligt grundstöd till kvinnojourerna. Och en bättre välfärd – i vänsterbudgeten finns mer än 40 miljarder kronor till välfärden.

Rossana Dinamarca är tydlig:

- Det går att lita på att Vänsterpartiet kommer driva de här frågorna hårdast av alla. Vill du se en förändring i den förda politiken är det vi som står för den.

- Kvinnor drabbas dubbelt när välfärden brister. Dels är det framför allt kvinnor som arbetar i vård, skola och omsorg, så arbetsvillkoren där är avgörande för hundratusentals kvinnor. Dels är det kvinnor som oavlönat får täcka upp när den offentliga välfärden inte räcker till. Därför är fungerande välfärd en så viktig feministisk fråga, säger Jonas Sjöstedt.

På presentationen på Teater Tribunalen i Stockholm idag premiärvisades en kampanjfilm och Amber Watts, Irma Ericsson Wadström och Nya vågen-kören framförde en nyskriven sång för kampanjen.

Här kan du läsa Jonas Sjöstedt och Rossana Dinamarca på Aftonbladet debatt: "tiden är inne för en ny våg av feminism"

onsdag, november 13, 2013

Gustafsströms gjuteri













Ruinen efter Gustavfströms gjuteri ligger på liten undanskymd plats på andra sidan Lyckebyån i Broakulla.



Först inrättades Gustafsfors spiksmedja, namngiven efter driftledaren Gustaf Broms. Sedan verksamheten utvidgats ändrades namnet till Gustafsströms Gjuteri. Man tillverkade bruksföremål av olika slag, järngrytor, plogbillar, järnskoningar till spadar, kokspisar

(vedspisar till kök).





















Vattenhjul och turbin gav 25 hästkrafters effekt. Detta kan te sig ytterst blygsamt idag, men räckte ändå till den luftbälg som krävdes för att blåsa på elden så att temperaturen blev tillräckligt hög så att järnet kunde smälta. Koks till gjutningen hämtades från Emmaboda järnvägsstation med egen häst (ca 8 km). De anställda var omkring tio.

Fortfarande finns spisar kvar av modell "Gustafsström n:r 26", t ex i Rundqvistgårdens kök i Duvemåla.
 


I närheten av gjuteriet byggdes tre bostadshus till dem, och ett litet samhälle uppstod. Två familjer hade vardera två rum men delade på ett gemensamt kök. På andra sidan Baldervägen byggde Gustaf Broms sin egen villa, som finns kvar där än idag, men tillbyggd.














Ett av dom hus som finns i anslutning till gjuteriet.



I femtio år varade industriepoken i Gustafsström. Sommaren 1920 slog åskan ner. Gjuteriet och övriga verkstadsbyggnader brann ner och blev aldrig återuppbyggda. Närmast Baldervägen finns idag två hus bevarade, varav ett i ursprunglig stil.

























Vid Algutsboda kyrka finns ett antal gravkors från 1854 som gjutets i Gustafsström. Här vilar Dorothea Christina Thetzell (1789-1854)
Även korset på kyrktornet är gjord i Gustafström



Texten SD:s nätmobb inte vill att du ska läsa

Jag gör som bland annat Aftonbladet gjort och länkar till en text från den antirasistiska sajten Inte rasist men. Sajten låg nere till och från sedan i fredags eftersom den utsatts för överbelastningsattacker. Attackerna började efter att Sverigedemokraternas medverkan i SVT:s "Debatt" förra veckan. Efter som det här är en text som Björn Söders och Jimmie Åkessons fans på nätet inte vill att ni ska läsa drar jag mitt lilla strå till stacken och publicerar den också:
”IRM vs Björn Söder i SVT Debatt – vi reder ut Söders lögner"

I torsdagens SVT Debatt deltog Henrik (jag) från IRM i en debatt om den numera rikskända ”tårtningen” av Jimmie Åkesson. SD:s partiekreterare Björn Söder var vår huvudmotståndare trots att vi som Söder anser att tårtning är ett riktigt dåligt sätt att bemöta SD. Söder kom dock med en hel del minst sagt märkliga påståenden som vi känner att vi bör reda ut.
För er som missade debatten:

Påstående nr 1:
Carlito: SD är det enda partiet som i principprogrammet uttrycker att man kan upphöra att vara svensk om man inte följer SD:s definition av identitet och kultur.
Björn Söder: Det är rent nonsens.


Sanningen: Citat från SD:s principprogram sida 11: ”På samma sätt som den som är född in i en annan nation senare i livet kan bli en del av den svenska nationen menar vi också att man även som infödd svensk kan upphöra att vara en del av den svenska nationen genom att byta lojalitet, språk, identitet eller kultur”

Påstående nr2:
Carlito: Så Thoralf Alfsson har aldrig uttryckt att han är en islamofob?
Björn Söder: Jag tror inte han har sagt att han är isamofob, nej.

Sanningen: Citat från Thoralf Alfssons blogg: ”Jag är islamofob och jag kan överhuvudtaget inte förstå att någon med kristen uppväxt kan vara något annat än islamofob.”

Påstående nr 3:
Björn Söder: Man avhumaniserar SD när man kallar oss för rasister.

Sanningen: Att kalla en rasist för rasist är inte avhumanisering. Att vara rasist är avhumanisering. /Tore Kullgren

Påstående nr 4:
Carlito: Jimmie Åkesson säger ju själv att islam är det största hotet sen andra världskriget.
Björn Söder: Nej nu är det fel igen. Det var Aftonbladet som satt den rubriken. Det står inget sådant i debattartikeln.

Sanningen: Öhh, jo det gör det:

För att vara på den säkra sidan så har ni två citat till från partitoppen.














Det finns fler saker vi skulle kunna bemöta, men jag tror ni fattar poängen. Vi vill passa på att tacka alla ni där ut som stöttat oss, vi kan inte ens börja beskriva hur mycket era fina ord värmde! Ett speciellt tack till Carlito som var grym i debatten.
För övrigt kan det inte vara alldeles lätt att vara SD:are idag då ytterligare en rasistskandal har avslöjats i partiet. Men Jimmie Åkessons närmsta män brukar ju klara sig från uteslutning från saker som lägre stående partimedlemmar skulle kickas för. Vi får se hur det går den här gången.

tisdag, november 12, 2013

Namnen från Bergdala

På 70- och 80-talen var glasnamnen från Bergdala en populär artikel. De gjordes medan man väntade, och ofta var det brukets ägare, Elving Condradsson, som gjorde dem. Vissa namn var lätta medan andra var svåra och ibland omöjliga. Det var tvunget att gå snabbt, så ett namn som exempelvis "Sonja" är inte att betrakta som "fulglas". Det är hantverkskunnande på hög nivå, och på hur många väggar har dessa namn suttit?
Många, väldigt många.

Bergdala var under Conradssons ledning en stor turistbegivenhet. Det fanns alltid något som alla hade råd att köpa, och det såldes kaffe med hembakat för en ringa penning.



















Man stannade länge på Bergdala, och ibland kom Conradsson in i hyttan för att spela "Varför skola mänskor strida" på saxofon. Det hände också att han ställde sig på en stol för att insatsen inte skulle gå passera obemärkt. Det hände att han gjorde så efter att ha skällt för mycket på någon.

Elving Conradsson, som var född och uppvuxen i Alsterfors, lyckades mycket väl vad gäller turistströmmen. Visserligen satte han upp olagliga skyltar ute vid väg 25, men böterna var inte mycket att väsnas om när de jämfördes med den ökade omsättningen i bruksshopen.
Conradsson var en vildhjärna; en sådan som alltid behövs, även om myndigheterna säger något annat.

Vem är Conradsson idag?
Har du Conradsson-anekdoter att berätta? Tveka inte. Detta är rätt forum.
Vi återkommer med mer om "Fan på Bergdala", som han själv kallade sig för.

Peter Lejon, Långelycke

måndag, november 11, 2013

Drottningens krav enade Norge

Kungadottern Gyda Eriksdotter har fått äran för att gett Harald Hårfager (ca 850- ca 933) sitt tilltalsnamn. Harald var nämligen förälskad i Gyda och sände några av sina män till henne för att be henne bli hans frilla, ett fornnordiskt ord för älskarinna.

Gyda gav dock de utsända ett tydligt avisande svar. Harald var inte tillräckligt mäktig för att hon skulle slösa bort sin ställning som orörd jungfru på honom. Samtidigt gav hon honom ett litet hopp. Om Harald kunde samla Norge till ett odelat rike på samma sätt som Kung Gorm i Danmark och lägga alla småriken under sig, då kunde hon tänkas gifta sig med honom.

Harald svor då att inte klippa sitt hår  förrän han enat Norge. År 872 hade han fullgjort uppgiften och kunde äntligen gifta sig med Gyda. Tillsammans fick de fem barn och tack vare Gyda envishet blev Harald kung över ett enat Norge.


söndag, november 10, 2013

Vitkindade gäss

Vitkindad gås (Branta leucopsis) är en gås inom familjen egentliga andfåglar. Den är en flyttfågel som främst häckar i arktis men sedan 1970-talet även på vissa platser i Skandinavien. Vitkindad gås är en kompakt, ganska korthalsad gås med svart, vit och grå fjäderdräkt. Den häckar i nära anslutning till kusten och uppträder i många olika typer av häckningsbiotoper som klipphyllor, gräsig stränder, låga öar och flacka sandrevlar. Dess föda består av växtmaterial, bland annat vide. Kan förväxlas med Kanadagås men är mindre.


Tre vitkindade gäss besöker just nu oss i Emmaboda där dom under några veckor lever och trivs i ER-sjön.

Den vitkindade gåsen är en flyttfågel som länge enbart häckade i arktiska områden som Grönland, Svalbard och Novaja Zemlja. Sedan 1970-talet häckar den även på vissa platser i Skandinavien, och idag förekommer den som häckfågel i Sverige, Danmark och Finland.

Vintervistena är huvudsakligen längs kusterna i norra Västeuropa (Irland, södra England, Danmark, nordligaste Tyskland och västra Frankrike).

Det första naturligt häckande paret av vitkindad gås i Östersjöregionen registrerades 1971 på Laus holmar på östra Gotland. Under 1970-talet ökade antal par långsamt. Under 1980- och 1990-talen bildades flera stora kolonier längs Gotlands och Ölands kuster och antalet par ökade snabbt. Från slutet av 1990-talet avstannade beståndstillväxten och från år 2006 till 2013 har beståndet minskat påtagligt. Under de senaste 20 åren har de vitkindade gässen etablerat sig som häckfågel längs stora delar av den svenska kusten samt i vissa insjöar. Några stora svenska kolonier har dock ännu inte etablerats utanför Gotland och Öland.

lördag, november 09, 2013

9 november 1938- Ondskan trappas upp

I dag för 75 år sedan den 9 november 1938 inleddes en ny fas i de tyska nazistpartiets judeförföljese. Tidigare hade det mest handlat om ekonomisk förtryck då man konfiskerade judiska tillgångar och mistande av de mänskliga rättigheterna och medborgarskapet (Nürnberg lagarna 1935). Man gjorde livet så svårt som möjligt för judarna. Många dog av svält och av umbärande. Målet då var att judarna skulle emigrera från Tyskland till främst Polen. Av den drygt halva miljon som fanns i Tyskland emigrerade cirka 150 000 mellan 1933 och 1938 till Tysklands grannländer.

Den 27 och 28 oktober 1938 samlade polis och militär ihop de judar som skulle deporteras till Polen och transporterade dem till gränsen mot den polska staden Zbaszyn. Men när judarna tvingades bege sig över den flod som utgjorde gränsen skickades de tillbaka av de polska gränsvakterna. I ett par dagar irrade de tusentals offren för de båda ländernas antisemitiska politik omkring i gränsområdet i hällande regn, utan vare sig mat eller skydd mot vädret.

En av de som drabbades av detta var den 17 årige Herschel Grynszpan som då befann sig i Paris men hans familj hade varit en av de många som drabbades i händelserna vid Tysk-Polska gränsen. I sin förtvivlan sköt han den 7 november den tyske förstesekreteraren vid den tyska ambassaden i Paris, Ernst vom Rath.

Det var upprinnelsen till det som skulle ske några dagar senare och som skulle kallas Kristallnatten. Natten mellan 9 och 10 november skedde en landsomfattande aktion mot judarna i Tyskland. Beväpnade Tyska nazister på order av propagandaministern Goebbels om ett "folklig" aktion mot Judarna över hela landet. Resultatet blev ett hundratal judar som dödades, 30 000 fördes till de redan upprättade koncentrationslägren, 267 synagogor brändes och över 7 500 butiker vandaliserades. Man vandaliserade judiska kyrkogårdar och många judar misshandlades svårt.

















Efter kristallnatten hårdnade förtrycket av den judiska befolkningen mer och mer. Den 15 november kördes alla kvarvarande judiska skolbarn ut från de tyska skolor de lyckats att få stanna kvar i, och den 19 november uteslöts alla judar från det allmänna välfärdssystemet. Den 28 november blev det fritt fram för alla myndigheter att förbjuda judar att vistas på vissa platser eller i vissa områden – i Berlin stängdes från och med den 6 december alla teatrar, biografer och andra kultur- och rekreationsanläggningar för judarna. Den 3 december drogs alla judiska körkort in och från 1 januari 1939 blev de tvungna att lägga till namnen ”Israel”eller ”Sara”till sina förnamn.











Det hela slutade sen i förintelsen och under de år som följde mördades sex miljoner judar, däribland en miljon barn, därtill fem miljoner handikappade, psykisk handikappade, homosexuella, zigenare och oliktänkande som kommunister, socialister, liberaler och andra regeringsmotståndare.

Vi får aldrig glömma vad som hände i Tyskland och dess erövrade provinser på 1930-40-talet då ondskan var högst upp i dagordningen. Då människans brutalitet inte visade några gränser. Därför får aldrig Kristallnatten glömmas och dagen måste uppmärksammas i kampen mot nazism och fascism som tyvärr fortfarande finns bland oss. Låt detta aldrig någonsin hända igen

fredag, november 08, 2013

Hantverkaregatan 18

Hantverkaregatan 18 är ett vackert hus som byggdes 1924 och som numera inte finns längre p g a rivning.

Bilden tagen februari 2012

Dessa två bilder är tagna den 4:de november

Bilden är tagen i dag, 8 november